måndag 31 december 2018

Bjärnleden

Årets sista dag. Då passar det ju bra med en långpromenad innan vi sätter oss och väntar på 12-slaget. Bjärnleden har vi gått två gånger förut. Det är en fin led som förtjänar flera besök. Dessutom har det kommit nya geocacher utmed leden.
Vi bestämde oss för att det fick bli dagens tur. Jag vet inte exakt hur lång rundan är, men 10-12 km tror jag. Eftersom man går runt en sjö så är det svårt att snedda. Vi packade med en lunchmatsäck och gav oss iväg.
Sedan förra besöket så har Vreta Klosters hembygdsförening märkt ut leden tydligare. Idag var det inga problem att hitta rätt. Precis i början hittade vi en lite annan väg än vad vi gått tidigare. Vet inte om vi gått fel förut eller om början dragits om. En förbättring blev det i alla fall.
Största delen går i skogen och där var det barmark och inga problem att gå. Några delar gick på små grusvägar som var istäckta. Där var det lite bökigare, men funkade ändå ok att gå vid sidan.
Skönt med en rejäl promenad och en stor dos frisk luft. Vi såg inte till solen, men i övrigt var vädret bra med en temperatur på runt noll grader.

Gott nytt friluftsår önskar jag er alla!

torsdag 27 december 2018

God jul

Julen går mot sitt slut, även om det är mycket jullov kvar. Vi har firat jul ungefär som vanligt med julafton hemma hos oss. Trevligt påhitt att umgås en dag med mat, fika och en julklappar. Här finns familjens julkort för i år, också ungefär som vanligt!
Julafton är bra men i år har det varit många bra dagar runt omkring också. Det är så trevligt när de nyligen utflugna barnen kommer hem. Jag tycker inte alls att det är jobbigt att de inte bor hemma längre, men det är väldigt trevligt när de kommer hem. Så här kring jul blir det dessutom lite mer tid tillsammans än i vanliga fall. Trevligt att vara hela familjen och kunna prata och skämta med stora barn. Vi har hunnit både laga mat, spela spel och stickat tillsammans. Det senare var Cissi och jag som stickade var sitt par lovikkavantar. 
Mina får en vinröd kant i stället för det broderade. Snabbstickat var det, så vantarna trängde sig före andra stickprojekt. 
Nu återstår en och en halv veckas ledighet utan allt för mycket planer. Det känns skönt!

onsdag 28 november 2018

Miljödiskussion på lunchen

Idag råkade det bli så att jag gick själv till lunchmatsalen. Av någon anledning var det väldigt få som åt matlåda idag, och så var jag lite tidig så det var helt tomt i matsalen. Inte min favorit att äta jobblunchen själv, men det går ju alltid läsa något på mobilen medans man äter.

Efter några minuter kom tre kollegor, som jag inte jobbar ihop med, men som jobbar med liknande saker i andra projekt. Har råkat luncha ihop med dem förut. Oftast blir lunchen ett trevligt samtal för stunden, men inte så mycket mer. Helt ok det också!

Idag diskuterade vi olika saker ur ett miljöperspektiv. Ingenjörer som vi är så hade vi olika lösningar och funderingar, men landade hela tiden i bristen på tid. Har man mer tid så kan man leva mer miljömässigt. Så spännande när en har planer på att bygga en dusch som återanvänder vattnet. En lever utan bil, men med småbarn och tycker att det bara är att börja leva så som man borde leva. Vänta inte! En planerade semesterresa i Europa med tåg med familjen. Flyg på weekendresor är verkligen inte ok. Semestra i Sverige i stället för att hela tiden åka iväg. Fel att det ska vara billigare att flyga till Spanien än att åka till andra sidan Sverige.

Spännande miljödiskussion som var positiv och handlade om allt vi faktiskt kan göra. Jag tycker att jag lever miljövänligt på många vis, men efter det samtalet kände jag mig lite som en miljöbov i alla fall. Det finns så mycket mer att göra! Detta var en så positiv känsla.

Det är också spännande hur ett så positivt samtal ger nya idéer och inspiration. Jag fick tips om flera radioprogram. Det positiva påverkar och sprider sig som ringar på vattnet. Det tar jag också med mig och ska försöka sprida ringarna vidare.

Jag älskar när ett vanligt vardagssamtal kan utveckla sig till något som jag bär med mig resten av dagen. Denna gången handlade det om miljön. En annan gång handlar det om något helt annat.

måndag 19 november 2018

Scouthajk

I helgen som gick var jag på scouthajk med 9-10-åringar. En härlig hösthajk där vi var ute stora delar av lördagen och söndagen, men sov inne.
En av lördagens utmaningar var att göra chokladbollar ute i skogen, utan att bli kladdig om fingrarna. Jag kan meddela att det går. Alla lyckades!

Det är så otroligt lärorikt för barn att vara ute och lära sig det praktiska. Till lunch kokade de makaroner och stekte köttbullar på stormkök. Inte den mest spännande maten, men den går alltid hem hos de yngre. Efter maten måste man diska efter sig och plocka ihop stormköket. Då kommer kommentarer som "jag vet inte hur man diskar ett stormkök" (men du kunde diska din tallrik...) eller "jag har inte använt stormköket" (men du har ju ätit maten, och varför var du inte med och lagade...).

Något annat nytt var att titta på en orienteringskarta. "Är det där hela Sverige?" Vi lärde inte exakt ut orientering, men att se att vi kunde gå tvärs över nästan hela kartan trots att det såg så långt ut. Det var 1,5 km i verkligheten. Att få se hur en stig ser ut på kartan och det där gula fältet på kartan som vi skulle till var ju en grön gräsmatta!
Att sedan släppa in 20 ungar i en stuga är lite påfrestande. Ljudvolymen är väldigt tröttande. Det som blev bra var att vi gjorde en eld ute. Då satt några ute i lugnet och det blev färre inne. Under ett par timmar gick scouterna mellan att stoja runt, sitta och pyssla, koppla av och småprata vid elden eller leka ute. Inte så dum kväll ändå!

onsdag 14 november 2018

Utelunch

Det finns så många sätt att sätta guldkant på vardagen och det behöver inte ens kosta något.

Idag utnyttjade jag förmånen att ha flextid. Jag tillbringade nästan två timmar utomhus mitt på dagen medan det är ljust, och jobbade sedan lite längre på eftermiddagen.

Framåt lunchtid lämnade jag jobbet och cyklade och mötte en vän som kom cyklande från andra hållet. Vi parkerade cyklarna och gick en promenad i skogen. När vi kom till ett picknickbord satte vi oss och åt lunch. Sedan fortsatte promenaden och slutligen cykletur tillbaka till jobbet.

Väl tillbaka på jobbet kände jag mig nytankad med frisk luft, dagsljus och dessutom god energi från vår pratstund. Härligt att få dela både bekymmer och glädjeämnen med någon som förstår. Det är så häftigt att kunna dela så mycket jobberfarenheter trots att vi jobbar med helt olika saker. Likheterna finns där ändå kring vår personliga utveckling och i att förhålla sig till kollegor, chefer osv i jobbvardagen.

måndag 12 november 2018

God gryta, med och utan kött

Igår lagade vi en riktigt god gryta. Jag hade köpt grytbitar av fläskkött utan att ha en färdig plan. Sedan googlade jag för att hitta något att göra av grytbitarna. Efter lite letande utan någon speciell plan så hittade jag receptet på krämig köttgryta med ädelost. Ädelost är ju aldrig fel, och jag behövde ändå till affären innan det var dags att laga mat.

Sedan kom jag på att jag hade torkade sojabitar hemma. Jag bestämde mig för att göra dubbel sats av grytan och ha fläskkött i hälften och sojabitar i den andra halvan. I god tid lade jag sojabitarna i blöt i varm buljong.

Vi gjorde klyftpotatis till grytorna. Båda varianterna blev väldigt goda. Kanske inte så konstigt med grädde, fond och ädelost i.

En äkta vegetarian skulle inte äta min gryta eftersom den innehåller kalvfond, men jag är ju bara ute efter att minska köttkonsumtionen och då spelar lite fond ingen roll. När jag frös in resterna av den nästan vegetariska grytan så skrev jag "veg. köttgryta" på burkarna. Det var så det kändes att äta den!

söndag 11 november 2018

FAD i Sundsvall

Nu har det gått en vecka sedan FAD 2018 i Sundsvall. FAD är ett årligt stort geocachingevent, som är på olika ställen i landet. I år var det i Sundsvall, så vi tog ett par dagars semester och lånade en husbil och gjorde en geocachingresa.
Med var sin förkylning så blev det lite lägre tempo än planerat. Vi hann ändå med en hel del cacher. På vägen upp körde vi lite omväg för att logga en del utvalda cacher. På onsdag kväll körde vi från Linköping till Sandviken. I Sandviken någonstans bor Mamma Mu och Kråkan, men de såg vi inte till.
 På torsdagen körde vi resten av vägen upp till Sundsvall. På kvällen, i mörkret loggade vi de första cacherna i Sundsvall. Då stötte vi bland annat på detta huvud i en mycket snygg temacache. Platsen i utkanten av Sundsvall som vi hade sett ut för att övernatta på visade sig ha campingförbud. Vi hamnade i stället på en parkering mitt i centrum. Inte så dumt det heller.
 Under fredagen letade vi upp de geocacher vi valt ut runt om i Sundsvall. Bland annat var vi uppe på Södra berget, dit vi skulle tillbaka för själva FAD på lördagen. Här hittades denna stora gömma, med ett passande tema till två förkylda.
 Vädret på fredagen var grått, grått och grått. Ingen utsikt från Södra berget denna dag. På eftermiddagen åkte vi till centrum igen. Som en mjukstart på FAD hade det där släppts lab-cacher. En typ av cacher som bara finns tillfälligt. Cacherna gick ut på att gå runt och se Sundsvalls centrum. Bra ordnat och trevligt att strosa runt och träffa på alla andra geocachare som gjorde samma sak. Träffade på flera bekanta från Linköping, och många nya.
Efter ett förevent med mat så återvände vi upp på Södra berget. Bra ställe att parkera husbilen på, vid en stor friluftsanläggning. Nu var det inte lika mulet längre och strax bredvid parkeringen hade vi fantastisk utsikt över det upplysta Sundsvall.
Lördag och dags för FAD 2018. Smidigt att ha husbilen parkerad bara några hundra meter från eventet. Denna dag bjöd Sundsvall på sol, så nu kunde vi njuta av utsikten över stan. Härligt, efter gårdagens dimma.
Under dagen var det föreläsningar och lite jippon. Bland annat var det fler lab-cacher, men nu uppe på berget kring eventplatsen. Under eftermiddagen gjorde jag en avstickare för att fika ihop med en vän som jag aldrig träffat på riktigt. Vi har följt varandra i många, många år i varandras bloggar och på facebook. Konstigt att veta så mycket om en människa redan första gången man möts och jätteroligt att äntligen få träffas.
På lördag kväll är det FADs stora grej att släppa ut alla 1000 geocachare på en gång för att leta en massa nya geocacher i skogen i mörkret. Vi började gå runt själva, men efter några cacher så träffade vi på ett gäng som vi känner lite grann. Sedan slog vi följe med dem resten av kvällen.
De flesta cacher var det inget större problem att logga, men på ett par stycken så var det verkligen bra att vara många som klurade och hjälptes åt. Och så är det ju trevligt med sällskap förstås.
En av höjdpunkterna i skogen varje år är FAD-baren. En plats med möjlighet att sätta sig en liten stund. Det var upplyst med lite lampor, en sprakande eld, ljus och marschaller. Baren bjuder på varm glögg och pepparkakor. Bra att fylla på med energi efter ett par timmar i skogen.

Allt som allt blev det en mycket bra resa. Kul att kunna semestra på ett bra sätt i Sverige även i mörkaste november. Summering av resan:
4 nätter i husbil
3 grader som kallast
Sov gott under täcke och yllefilt, utan extra värme påslagen.
130 mil
65 cacher loggade
11 nya kommuner (Har loggat cacher i 161 av Sveriges 290 kommuner)

Nästa år åker vi till Lidköping för FAD 2019!

söndag 28 oktober 2018

Grön- och rödkålssallad

Isbergssallad är ju ganska trist så här års. Den innehåller inte mycket av värde förutom vatten. Jag har hittat en ny salladsfavorit som innehåller nyttigheter som rödkål och grönkål. Känns både mer anpassat efter säsong och som att det innehåller nyttigheter. Dessutom mättar den en del. Gott som tillbehör till det mesta!
Det är spännande med den här salladen, för jag som inte tycker om senap gillar salladen trots dressing med senap i. Jag minskar en aning på senapen bara. Första gången jag läste receptet lät det som ett saligt ihopkok, men det blir verkligen gott. Parmesan och valnötter har jag haft i ibland och skippat ibland.
Just nu har jag valnötter hemma som jag fått av en vän. Valnötterna har vuxit hos hennes pappa i Skåne. Det är lite pill att få ut nötterna ur skalet så det blev inte så många nötter på dagens sallad.

lördag 27 oktober 2018

Kompostering

Efter mina klimatutbrott på bloggen för ett par veckor sedan så tänkte jag nu rikta om vreden till hopp. 2018 är ändå året då det börjar bli lite pinsamt att flyga, vegetarisk mat kan ätas av alla utan att vara konstig och det är trendigt att handla second hand eller att inte handla alls. Mer fokus på drivet och glädjen. Därför kommer det att ploppa upp en del goda exempel på bloggen framöver. Delvis inspirerade av Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.
Dagens tips blir att kompostera. Åtminstone så länge det inte är för kallt och snö så komposterar vi mycket av matavfallet. Resten sorteras i "gröna påsen", hämtas av sopbilen och komposteras av kommunen.
 Det känns så bra att bära ut potatisskal, grönsaksrens och dåliga äpplen i trädgården. Känns bättre att det hamnar i vår kompost än att betala kommunen för att ta hand om det.
En stor fördel är också att det blir så fin kompostjord som kommer väl till pass i trädgården. Både rabarber, vinbärsbuskar och grönsaksodlingar gillar näringen i kompostjorden. Vi komposterar matavfall i denna snurrkompost på ben. Jag blandar med trädgårdsavfall för att det inte ska bli för blött. Eftersom det bara är en liten del av trädgårdsavfallet som får plats i denna snurrkompost så har vi ytterligare ett par komposter för trädgårdsavfall.
Snurrkomposten är mycket effektiv. Jag är inte sponsrad utan tycker bara om vår kompost. Den kan vara proppfull ena dagen och ett par dagar senare har det sjunkit ihop så att det går att fylla på med mer. Ytterligare några veckor senare så är det jord. Den har två fack. Ett där vi fyller på och ett där maskarna jobbar i fred. När det är dags att byta är det bara att slå ut jorden och börja fylla andra halvan. Fungerar superbra just nu!

fredag 26 oktober 2018

Kvinnligt nätverk på jobbet

På jobbet har det dragits igång ett kvinnligt nätverk. Jag är lite kluven till detta med kvinnliga nätverk. Vi jobbar ju på samma villkor som männen (i teorin i alla fall), behöver vi då ha ett eget nätverk? Vi är absolut i minoritet men vad gör det? I de dagliga arbetsuppgifterna funderar jag inte så mycket på om jag jobbar med en man eller en kvinna, men bäst stämning blir det förstås med en blandning. Och visst är det trevligt att luncha eller fika med kvinnliga kollegor ibland.

Jag ser detta kvinnonätverk som ett väldigt bra sett att bredda kontaktnätet som ny på jobbet. Vi har fika en gång i veckan, lunch en gång i månaden och ett par kvällsaktiviteter per termin. Jag träffar människor som jobbar i helt andra delar av företaget. Det ger en ökad förståelse för vad vi gör på företaget och hur olika avdelningar och grupper hänger ihop.

Idag var det dags för lunch, vilket vi har en gång i månaden. Lunchen börjar med att vi gör ett kort besök på någons arbetsplats. Vi får en 5-10 minuters introduktion till vad de jobbar med där. Då får man både se var folk sitter, får veta lite vad de gör och får ansikte på någon på just den avdelningen. Efter det går vi och äter lunch gemensamt. Mycket trevligt!

Det varierar lite vilka som är med och jag har inte heller varit med varje gång. Ändå, nu efter att ha varit med några gånger så är det fler och fler där vi har passerat "vad jobbar du med"-stadiet och kan ha andra diskussioner. Det pratas mycket jobb men även privata saker.

Nätverk är bra! Kanske är det till och med en fördel att vara kvinna i en mansvärld för då får jag chansen att vara med i detta nätverket.

fredag 19 oktober 2018

Afterwork

Började dagen med att sätta kajakerna på bilen. Det låg rimfrost på biltaket, men prognoserna lovade fint höstväder till eftermiddagen.
En dag på kontoret, men vid eftermiddagsfikatid smet vi iväg. Det är ju ändå fredag!

Kanoterna lade vi i vid Västerby badplats. Därifrån paddlade vi ut i Lilla Rängen för att logga sex geocacher. Alla cacher låg mycket nära vattnet, men satt så högt upp att man behövde kliva ur kajaken för att logga.
Solen sken och det var ingen vind. Efter bara en liten bit fick jag stanna och ta av vindjackan. En underställströja och flytväst var lagom att ha på sig. Vattnet är fortfarande lite varmt. Det var i alla fall helt ok att kliva i vattnet för att komma i land. Mer bad än så blev det inte.

Efter att ha loggat de sex cacherna i Lilla Rängen paddlade vi en bit åt andra hållet in i kanalen mellan Lilla och Stora Rängen. Där loggade vi fyra cacher till. En som vi fick leta lite efter, men annars var de lätthittade och syntes från kajaken.
Innan det blev mörkt var vi tillbaka vid badplatsen. Då var det så där magiskt vackert med solnedgång och helt blank vattenyta.

Det var en lyckad afterwork! Bara lite blöt (om fötterna).
Det känns bra att börja helgen med att göra något redan på fredagen. Då blir helgkänslan längre.

lördag 13 oktober 2018

Dags att agera

Det kommer larmrapporter om att miljömålet från Parisavtalet inte är tillräckligt. Det är möjligt, men även om målet vore tillräckligt så räcker det ju inte att sätta upp ett mål. För att nå målet måste man agera.

Detta kan jämföras med om jag sätter upp ett mål att gå ner fem kilo till sommaren 2019. Det kommer ju inte att hända bara för att jag sätter målet! Hur ska jag agera för att nå mitt viktmål? Jag måste lägga om kost och träning och kanske något annat i min livsstil.

Samma sak gäller miljömålet. Det kommer inte att hända om vi inte lägger om vår livsstil. För att nå ett globalt miljömål så är det inte (i alla fall inte bara) varje individs ansvar att lägga om livsstil. Ansvaret ligger på länder, organisationer, myndigheter och alla andra som kan fatta stora beslut. Just nu tycker jag att alla bara pratar, om en det.
Nästa fråga är vad vi ska göra? Den frågan är inte enkel och framför allt finns det inte ETT svar. Vi måste göra en massa olika saker (stora och små insatser) som förhoppningsvis tillsammans kan ta oss mot målet. Några funderingar som är fritt plockade ur luften utan att jag har läst på och analyserat exakt vad det får för konsekvenser:

  • Sluta sälja nya bensinbilar
  • Tvinga affärer att sälja ut den ätbara maten som de idag slänger
  • Installera solceller på alla nybyggda tak
  • Sätt kollektivtrafik och cyklister i första rummet vid ombygge av vägar och infrastruktur (se på Holland eller Köpenhamn)
  • Sänk priset på grönsaker och höj på kött
  • Stäng kolkraftverk och bygg moderna kärnkraftverk
Vilka stora beslut skulle kunna hjälpa oss mot målet? Det räcker inte att varje individ gör det där som vi vet att vi borde göra, eller inte göra...

torsdag 11 oktober 2018

Höstbilder

Sommaren är skön, men hösten är magisk!
Att få vakna med denna utsikten i söndags. Sjön var helt stilla och solen hade börjat skina. Onödigt mörk bild, men ni ser ju utsikten.
På en tur in till Motala i söndags kom vi till det här trädet. Höstfärgerna mot den knallblå himlen var så gripande.
Något som jag sett mycket av senaste dagarna är sol på trädtopparna. Det ser så häftigt ut. Jag kan inte låta bli att titta. 
 På väg till jobbet idag blev jag tvungen att stanna framför detta knallgula träd. Vad som inte riktigt syns på bilden är att framför det gula trädet växer ett litet äppelträd med knallröda äpplen. Båda träden så otroligt vackra, men på var sitt sätt.

Cykelturen till jobbet i morse var magisk på så många sätt. Det låg en dimma över marken, samtidigt som solen lyste på trädkronorna. Just här, strax innan jag fick solen rakt i ögonen, var det extra effektfullt.

måndag 8 oktober 2018

På besök i ett annat liv...

Jag har startat ett litet samarbete mellan scoutkåren och hembygdsföreningen i området. Hembygdsföreningen har julmarknad en eftermiddag i början på december. Jag frågade om scouterna kan få vara med. Det känns som att vi kan ha en del gemensamt och att det skulle passa bra med scoutförsäljning på hembygdsgården. Hembygdsföreningen blev glada och idag var jag på planeringsmöte med de fem damerna som ordnar adventsmarknaden.

Medelåldern i hembygdsföreningen är högre än i scoutkåren så mötet var naturligtvis bestämt till klockan 15 en vardag. Som tur är har jag flextid och möjlighet att jobba en liten stund hemifrån på kvällen, så jag var på pensionärsmöte på eftermiddagen. Nu ska jag inte överdriva för alla var inte riktigt uppe i pensionärsålder än, men ändå.

Det var ett väldigt trevligt möte, med kaffe och dopp. Jag tror att scouterna verkligen kan tillföra något till adventsmarknaden så det blir en win-win att både scouterna och hembygdsföreningen kan tjäna en peng på det.

De passade förstås på att försöka värva mig till hembygdsföreningen också. Inte just nu, men om några år ska jag också ha kaffemöten på eftermiddagen och planera evenemang av något slag. Jag känner mig så himla nöjd efter dagens besök i ett annat liv.

tisdag 2 oktober 2018

Sture har flyttat in hos oss

För en vecka sedan flyttade Sture in hos oss. Sture är ganska mager, men har karaktär och mycket charm.
Sture är en älg som Martin skapade på förra veckans scoutmöte. Nu får Sture stå i vardagsrummet. Först hamnade han bland lite andra saker, men eftersom han är ganska diskret så syntes han knappt. Jag fick flytta fram honom för att han ska synas. Det är ju synd att gömma undan denna charmiga figur.

måndag 1 oktober 2018

Klimatkatastrof!

Permafrosten försvinner, glaciärisar smälter, ishavet blir för varmt så att det ändrar sitt beteende och svenska stränder spolas bort. Detta är bara några exempel ur senaste veckans nyhetsrapportering. Detta beror på att jordens medeltemperatur ökar. Forskare är överens om att den temperaturökning vi ser nu beror till största delen på de utsläpp av växthusgaser som vi människor orsakar. Klimatet har alltid varierat, men de förändringarna är mindre och långsammare än de vi ser nu.
Inte nog med att vi höjer jordens medeltemperatur, vi gör dessutom slut på jordens icke förnybara resurser. Redan den 24 mars hade vi i Sverige gjort slut på vår del av jordens resurser. Resten av året lever vi på lånade resurser. När svenskarna lever som vi gör så behöver vi 4.2 jordklot för att tillgodose alla våra "behov".

Detta är KATASTROF!

Det finns saker vi kan göra åt det, alla kan påverka i rätt riktning och alla måste vara med och bidra. Tre enkla saker att göra:
  • Färre transporter, framför allt mindre flygande! Vi kan inte flyga kors och tvärs över jordklotet hela tiden. Varje enskild person kan förstås minska sitt flygande men systemet behöver också ändras. Det är för billigt att flyga! Är det verkligen rimligt att det kostar 6500:- att flyga till Kina och tillbaka? Är det rimligt att företag flyger till södra Europa för att ha konferenser, för att det troligen är billigare än att ha konferens i närheten? Är det rimligt att åka på weekendresa till New York?
  • Handla färre prylar! Varje pryl du köper måste produceras. Även om prylen är "miljövänlig" så kräver den resurser för att tillverkas. Bäst är att inte köpa prylen alls. Bästa sättet att inte få "behov" av nya prylar är att inte vara i affärerna. Hitta på ett annat helgnöje än att gå och shoppa!
  • Ät mindre kött! Du behöver inte bli vegetarian, men minska på biffen. Och varför inte äta vegetariskt ibland. Det ger mer variation av kosten. Även här är det lätt att lägga skulden på individen, men det behöver styras av politikerna också. Kött är för billigt! Om köttet vore dyrare i förhållande till grönsakerna så skulle vi äta annorlunda. 
Gör vad du kan och tala om för politikerna att de måste fatta obekväma beslut, annars kommer det att bli väldigt obekvämt inom en väldigt snar framtid.
Jag som gillar Lyxfällan tycker att denna lite roliga film, med mycket allvar bakom, är väldigt bra!

söndag 30 september 2018

Martins egna scouthelg

Allt detta scoutande, och vad har det lett till?

Förhoppningsvis har det lett till friluftsintresserade barn, mer eller mindre för de tre jag har. Denna helgen var i alla fall den yngsta iväg på vandringshajk, utan att jag behövde lyfta ett finger.

Han packade sin packning helt själv innan jag ens kom hem i torsdags kväll. Jag frågade bara så att han inte skulle frysa (mammaplikten!) och då packade han ner ett underställ också. Kan ju vara bra att ha när man ska sova ute i slutet på september.

Lördag morgon skulle han åka buss själv till samlingsplatsen. Vi behövde alltså inte ens skjutsa, i teorin. Sedan missade han bussen! Vi skulle ändå iväg och var nästan klara och det blev ingen större omväg så vi skjutsade till resecentrum och då hann han med bussen han skulle byta till i alla fall. Så vi behövde nästan inte skjutsa.
På eftermiddagen fick jag ett SMS när de var framme vid vindskyddet de skulle sova i. Efter lite kommunicerande fram och tillbaka förstod jag ungefär var de var. Bra att veta var han är över natten! Sedan kom ett SMS mitt på dagen idag att de lagade lunch innan de avslutade. Ytterligare lite senare på eftermiddagen kom han hem för egen maskin. Då packade han dessutom upp ryggsäcken med en gång utan att någon sa något.

Härligt! Både att han har ett gäng kompisar att komma iväg på en sån här utflykt med och att han valde att göra det i stället för att sitta kvar hemma framför datorn. Det känns även så skönt att han fixar det själv och jag kan släppa lite till på kollen, förutom lite mammaplikt ibland.


tisdag 25 september 2018

Dags för vantar

Idag var det höstens första vantdag. Jag hade vantar, fina hemstickade förstås, på mig när jag cyklade till jobbet.

När jag klev av cykeln kom en kollega och kommenterade att jag cyklat i kylan. Ska han säga som vindsurfade i helgen!
Nu i slutet på september får man väl ändå säga att det är höst, men cykla tänkte jag fortsätta med.

Efter att ha rensat på gräsmattan i lördags så hade vi ett par hinkar med äpplen av blandade sorter. I söndags lagade jag paj med äpplen i, grahamsfrallor med äpple i och chili sin carne med äpple i. Även maten pekar alltså på att det är höst så ut och njut av hösten!

måndag 24 september 2018

Kort utvecklingssamtal

Idag har jag varit på mitt sista utvecklingssamtal i skolan, tror jag. Möjligen om det är ett i vår också innan minsta "plutten" fyller 18 år.

Utvecklingssamtal på gymnasiet är ganska meningslösa, så länge allt är bra. Den korta versionen är:
Läraren säger "allt verkar bra och ingen frånvaro". Martin säger "jag trivs bra och är nöjd".

Dessutom hade jag en fråga om vilka kurser som går att kombinera och läsa. Då hänvisade läraren till SYV (Studie- och yrkesvägledaren). Sagt och gjort på vägen ut gick vi förbi SYV och hon var ledig och pratade gärna med oss några minuter.

Efter mindre än 30 minuter var vi ute ur skolan igen med svar på våra frågor. På ett sätt ganska onödigt att cykla från jobbet för det korta och inte så givande utvecklingssamtalet. Å andra sidan är det ju min plikt som förälder att engagera mig i barnens skolgång och på gymnasienivå är det ju inte mycket som krävs (så länge allt fungerar). Jag känner mig alltså mycket nöjd med att ha fått spendera en stund med sonen och visa att jag bryr mig (om han nu inte visste det på andra sätt).

tisdag 4 september 2018

Barbro Lindgren: Prinsessan Rosa

När jag hör namnet Barbro Lindgren så tänker jag på barn och ungdomsböcker som har passerat genom åren. Både de jag läste själv för 100 år sedan och några enstaka som barnen läst. Med den associationen så var jag lite tveksam till boktipset jag fick. Skriver hon vuxenböcker?

Ja, Barbro Lindgren skriver vuxenböcker. I alla fall har hon skrivit en serie böcker om hunden Rosa. Jag har läst boken Prinsessan Rosa. Det är som ett långt kåseri med betraktelser över livet, vardagen, hundar och människor. Det är ingen aktion eller spänning, men en väldigt trevlig bok att läsa lite i varje dag. Min favoritmening som beskriver tempot i boken väldigt bra är:
"Ingen dag är den andra lik, igår var det spindelnät och gröngölingar överallt, idag är det getingar!"
När jag läser om hunden Rosa så tänker jag på boken Ur en kos dagbok av Olof Landström och Beppe Wolgers som jag läste som barn. Den handlar om kor som står och tuggar och glor. Båda dessa böcker handlar alltså om små, små betraktelser av livet. Avkopplande läsning!

måndag 3 september 2018

Mycket äppelmos och fästingar

Förra året var det väldigt få äpplen. Jag tror inte att vi gjorde något äppelmos alls. I år är det otroligt mycket äpplen på alla träd. Tyvärr är de också små och torra efter den torra sommaren, åtminstone i vår trädgård.
De små Transparente blanche har vi i alla fall tagit väl hand om nu. Vi har gjort tre omgångar med äppelmos, ungefär 70 honungsburkar.
Det ska väl räcka till nästa år och lite till. Jag har en assistent, en apparat alltså, för att göra mos. Det är en magisk apparat där man stoppar i äpplen i ena änden och så kommer det ut mos i andra änden, och skräpet spottar den ut för sig. Med assistenten så gör det inget att äpplena är små, förutom att man få plocka lite fler.

Efter att ha haft höstväder i en vecka blev det sommar igår igen. Riktigt härlig sensommar. Igår var vi runt på Östgötadagarna och besökte några olika hantverkare, en gårdsbutik och en höstmarknad. Kul att besöka fina ställen på landet där folk bjuder in. På gårdagens rundtur loggade vi även några geocacher och det var väl vid någon av dessa som jag hittade fästingar. Inte för att jag bjöd in dem, men sju stycken valde att följa med mig hem. Jag är verkligen omtyckt av små fästingar, men det är inte ömsesidigt!

lördag 18 augusti 2018

Luftslottet

En del luftslott är bara luft, medan andra finns på riktigt...
Det här luftslottet finns på riktigt och där har vi bott en natt. En spiraltrappa runt en tall leder upp till rummet 6 meter upp bland tallarna. Det var en present från Mannens 50-årsdag förra året som tog oss hit, även om det tog ett år innan vi kom till skott och bokade.
Det är ett mysigt bygge med egen hängbro över till punchverandan ett par träd bort. Man kan även sitta på takterassen om man går en trappa upp. Som tur var så blev det en härlig kväll där solen sken genom tallgrenarna så vi hann prova en god stund på varje sittplats.
Efter att ha bekantat oss med vårt "hotellrum" så var det samling vid uteköket. Ett helt kök byggt under ett tak bredvid sjön. Där fanns en rejäl eldstad där man kunde göra eld och laga mat. Där fanns en massa färska grönsaker, varav många var odlade på gården. Där fanns också alla möjliga andra ingredienser som det var fritt fram att skapa mat med utifrån fantasin eller från några tips vi fick.
Vi lagade couscous med grönsakswok toppad med ädelost. På den sista glöden kokade vi kaffe.
Att få dricka kaffe på maten i en hängmatta med utsikt både över sjön och upp mot trädtopparna var underbart skönt. Just denna dag var vi bara två par på plats. Det finns 27 bäddar så jag kan tänka mig att det inte alltid är så lugnt vid matplatsen.
Efter maten gick vi tillbaka till vårt luftslott och satt länge på de olika platserna och pratade om livet eller bara tittade på skogen omkring oss. Är det det som kallas skogsbad?
Det kom en ekorre gående på vår hängbro och upp i tallen där vi satt. Nästan så att man kunde sträcka ut handen och klappa den. När det började bli mörkt hade jag tänkt tända en liten mysbrasa i kaminen. Det ville sig inte riktigt så vi lös med ficklampa in i kaminen för att se hur det såg ut egentligen. Där satt en skrämd fladdermus och tittade på oss. Det fick bli stearinljus och ingen brasa.
Det var mysigt att sova i luftslottet och jag kände inte av att det gungade något. Det kanske kan göra det när det blåser ordentligt, men två av hörnen var väl förankrade i backen.
Det här var en fantastisk upplevelse av lugn och mycket fin miljö. Allt från luftslottet, dasset, uteköket, bryggan vid sjön till frukostmatsalen och alla gårdens djur var så fint och varligt omhändertaget i harmoni med naturen.
Trots denna avkopplande miljö så var jag helt slut när jag kom hem. Det är jobbigt att försöka göra allt så bra som möjligt, att utnyttja tillfället till max, att sova bättre än vanligt för att man har chansen osv. Vi har tagit det väldigt lugnt och vi har verkligen njutit, men det är skönt att vara hemma där inte varje minut måste tas till vara. Tack för den fina presenten, det var värt att vara trött efteråt :)

söndag 12 augusti 2018

Säby Västerskog

I november hade kompisen C och jag en natt i vindskydd. Planen sedan dess har varit att ha en ny natt i vindskydd när det är lite varmare. I sommar har det ju varit varmt så det räcker, men vi har inte fått till något. Nu var det dags innan sommaren tar slut.

Så i fredags efter jobbet gav vi oss iväg. Det råkade vara min födelsedag, men att tillbringa födelsedagen i skogen är väl inte så dumt? Jag såg fram emot fredagen hela veckan, efter att vi bestämt datum.
Vi åkte till naturreservatet Säby Västerskog, lite söder om Linköping. Det är ett fint område med urskog där fallna träd ligger huller om buller, men ändå en markerad vandringsled igenom.
Någon kilometers vandring till vindskyddet. Sedan lämnade vi det mesta vid vindskyddet och gick en liten bit till för att sätta oss vid sjön. Det hade plötsligt blivit betydligt svalare än vad sommaren varit tidigare, men vattnet är ju ändå uppvärmt. Vi slängde av kläderna och hoppade i vattnet. En underbar liten simtur.
Efter promenad och bad så smakade maten fantastiskt. Vi hade med lite var så det blev som en hel buffé med bulgursallad, ostar och melon.

Natten blev lite sval. Jag frös inte, men jag hade kunnat ha lite mer kläder på mig. Detta var å andra sidan en bra känsla efter att ha tältat på scoutlägret i hetta. Vi sov skönt!

På lördagen strosade vi runt och fotade lite. Ingen av oss är bra på det (inte jag i alla fall) men lite kul att se naturen på annat sätt med kameran i handen.
Mest nöjd blev jag ändå med bilden på den söta ekorren. Att bilden blev så skarp trots att jag zoomat in så mycket. Ekorren satt i alla fall snällt stilla så att jag hann med att ta bilden.

torsdag 9 augusti 2018

Scoutläger Legend

Efter att ha varit på en veckas scoutläger de senaste fyra somrarna tänkte jag i år göra annat på semestern. Men det är ju tillåtet att ändra sig... Jag kom på idén att det vore roligt att åka på scoutläger som funktionär i stället för som ledare. Det hade jag inte provat!

Som ledare bor man i en by tillsammans med scouterna från vår kår, tillsammans med någon mer kår. Det innebär att styra upp livet i byn, laga mat, se till att barnen kommer iväg på sina aktiviteter, följa med och bada, hänga i byn och trösta den som får hemlängtan eller reda ut andra problem.
Som funktionär så jobbar du för hela lägret på något vis. Jag ville jobba med maten på något vis och hamnade i matutlämningen, så kallade intendenturen. Där fördelade vi mat till byarna och lämnade ut maten vid fyra tillfällen varje dag, en gång per måltid. Mannen var också funktionär men han jobbade med att anordna aktiviteter för de äldsta scouterna, utmanarna.


Från flera håll har jag fått reaktioner som "finns det så många scouter i Sverige" och "oj vilket stort läger" så jag tänkte berätta lite om lägret.  Detta läger betraktade jag som ett ganska litet sommarläger, men ändå betydligt större än våra kårläger. Inklusive ledare och funktionärer så var det 1600 scouter som deltog. Det var scouter från Östergötland, Småland och Blekinge. Här är en film över lägerområdet:



En utmaning med just detta scoutläger var att det var över 30 grader varmt hela veckan. Det gällde att dricka mycket. Det var inte lätt att hitta svalkande skugga på fältet. Som tur var fanns det badplats i närheten så att man kunde få lite svalka. Svalka och svalka, det var 24 grader i Östersjön.
Med värmen kom också totalt eldningsförbud, vilket inte riktigt passar ihop med scoutläger. Lägerledningen löste dock detta väldigt bra med kalla luncher och undantag från eldningsförbudet under två timmar på kvällen så att middag kunde lagas på några utvalda platser.
Min lägervecka tillbringade jag som sagt till stor del i mattältet. Vi hämtade mat från tre lastbilar som agerade skafferi, kyl och frys. Inför varje måltid fördelades ingredienserna till respektive by. Allt var tvunget att vara framme när utlämningen började, men inte kylvaror för långt innan så att mjölk och kött blev dåligt i värmen.
Till eftermiddagsmellis var det släta bullar. 1600 scouter äter 1600 bullar, om dagen. Det blir många bullar som ska räknas, förpackas och fördelas per by. Det var mycket och hårt slit periodvis men ett väldigt roligt och uppskattat jobb. Mat är ju livsnödvändigt för varje person på lägret. Allt flöt på bra så alla var så nöjda och glada när vi lämnade ut maten. Vi var tillräckligt med folk i matutlämningen så jag hann hänga en del med scouterna, gå och bada och testa ledar-SPA också.

Jo så alltså, jag kan tänka mig att åka som funktionär igen. Kul att göra det möjligt för alla barn att få en lägervecka, men ändå få jobba i huvudsak med vuxna. Eller kanske mest att göra läger på ett lite annorlunda sätt och jag har fått nya vänner som jag hoppas träffa igen.