onsdag 29 augusti 2012

Min konstiga hjärna

Jag tror att min hjärna är knäpp. Den är så lättlurad att jag kan lura den helt själv. 

Vad sägs om att jag hellre cyklar till jobbet i 30 minuter än att jag tar bilen och sedan går sju minuter från parkeringen? Idag hade jag bilen till jobbet av olika orsaker och fick gå den låånga vägen från parkeringen. Då önskade jag att jag hade haft min cykel i stället. Då kan jag cykla ända fram till dörren. Det är mycket lättare!

Liknande knäpp sak är att jag inte funderar så mycket innan jag cyklar en mil till jobbet och en mil hem. När jag sedan ska cykla till något annat på en kväll eller helg som kanske ligger 3 km bort så känns det jättejobbigt. Jag letar efter argument till att ta bilen. Cykla 3 km på kväll eller helg är mycket jobbigare än att cykla 10 km till vardags!

Ibland handlar det inte om att lura hjärnan utan jag försöker förklara saker för hjärnan, men den tar liksom inte in det. Min hjärna vet om att Aktuellt sändes på TV1 och att Rapport sändes på TV2. (För er som glömt så var det faktiskt så för en massa år sedan.) Min hjärnan vet också om att programmen har bytt kanal. När jag ska lista ut vilken kanal Aktuellt är på så vet jag alltså att det sändes på TV1 förut och att de bytt kanal, alltså sänds Aktuellt på TV2 nu. Helt logiskt, men en onödigt lång tankeloop varje gång!

Hjärnan är alltså inte så lätt att förstå sig på, men den får väl vara lite speciell ibland. Den fungerar ju trots allt ganska bra för det mesta :)

måndag 27 augusti 2012

Blogg eller facebook

Är bloggarna på väg att dö ut? Orkar folk inte läsa långa blogginlägg nu när de vant sig vid ett par meningar på facebook och twitter?

Jag tycker att det är roligare att skriva längre texter där hela sammanhanget kommer fram. I alla fall tycker jag att det är ett intressant komplement till facebook. Twitter har jag inte provat på. Jag vill också gärna läsa andras bloggar. Jag har en lista med bloggar som jag läser regelbundet med google reader. Det är bloggar av väldigt olika slag. I några få fall känner jag författaren, men i det flesta fall är det bloggar som jag råkat hitta på nätet någon gång. Det är olika ålder och stil på författarna, men alla har något som fångar mitt intresse och skriver på ett intressant sätt. Något slags igenkänningsfaktor eller liknande intresse finns det i de flesta fall.

Jag tycker att jag i många fall märker att författaren skriver mer och mer sällan (inklusive mig själv periodvis). Beror det på att folk skriver på facebook i stället och att det inte går att hålla på och uppdatera både här och där?

Jag skulle gärna ha fler läsare (fler som kommenterar) på bloggen, men hur hittar man dom när folk inte orkar läsa långa texter och inte orkar läsa på så många olika ställen? Facebook är mer än nog för många, vilket jag kan ha full förståelse för också. Jag har provat ibland att länka till bloggen från facebook. Undra om det ger fler läsare? Jag misstänker att svaret är nej.

Hur tänker du runt detta med blogg respektive facebook?

söndag 26 augusti 2012

Rådslaleden

Sent i går eftermiddag kom det ut nio nya geocacher utmed Rådslaleden ett par mil nordväst om Linköping. Det regnade ute och det började bli kväll så vi ville inte ut och jaga nya cacher. Vi konstaterade lugnt att det var busväder och snart mörkt så det är nog ingen annan heller som ger sig ut i skogen.

I morse gick vi upp hyfsat tidigt, i alla fall för att vara söndagsmorgon, och gav oss av till Rådslaleden. Det är en bit ut i skogen på små grusvägar. Väl framme vid parkeringen så var det tomt. Kanske ändå att vi är först!

När vi hittade första geocachen så visar det sig att den redan var loggad av ett gäng som vi känner igen, som kommer från Norrköping. De har gått denna runda, mitt i skogen, på ungefär fem kilometer, mitt i natten! Cacherna är loggade mellan klockan ett och fyra. Det finns de som är mer galna än vi. Skönt att veta :)

Vi vandrar i alla fall runt de fem kilometrarna på Rådslaleden och hittar cacherna utmed vägen. Dessutom finns det lite rester av det järnbruk som drevs här på 1600-talet och 1700-talet. Det finns lite informationsskyltar utmed leden som ger trevliga avbrott.

Det blev en skön promenad så där på söndagsförmiddagen. Dessutom hittade vi en liten hög med kantareller, både gula och trattisar. Det lös också rött av lingon bitvis, men de stannade vi inte och plockade idag. Kanske att det får bli en tur till upp i dessa skogar snart för att plocka lingon och mer kantareller.

lördag 25 augusti 2012

Äppelmos

Idag var det dags att ta hand om sommaräpplena, i alla fall en bråkdel av dem. Jag satt igång i förmiddags. Fallfrukten plockades, stora syltgrytan plockades fram och kvarnen monterades på hushållsassistenten. Sedan var det bara att köra igång. Jag delar äpplena i lite mindre bitar och kokar dem i fem minuter.
När det  är dags att mata ner äpplena i kvarnen hjälper Martin gärna till. Det är helt magiskt att man kan mata in äpplen i ena änden och så kommer mos ut på ett ställe och skräpet på ett ställe. Vem sitter där inne och sorterar?
Efteråt är det bara att blanda i socker och koka moset fem minuter. Sedan blandar jag i lite natriumbensoat för att det ska hålla sig bra. Idag har jag gjort 28 honungsburkar med äppelmos. Jag får se om jag gör lite till någon annan dag.
Äppelmoset förvaras i matkällaren och ska räcka till frukostgröten hela vintern.

torsdag 23 augusti 2012

En vanlig torsdag

För några dagar sedan när jag satt på altankanten och skrapade potatis så trodde jag att det var sista gången för i år. Riktigt så var det inte. Idag satt jag på altankanten igen i eftermiddagssolen, men denna gången snoppade jag krusbär. Krusbären var nästan övermogna. Jag plockade i alla fall en del som ska in i frysen.

Just nu har jag beslutsångest för vad jag ska göra resten av kvällen. Det är inte bra med fritid, det ger beslutsångest! Jag skulle kunna göra äppelmos på alla äpplen som just nu rasar ner från trädet. Jag skulle kunna stryka en del av alla kläder som samlat sig i strykhögen. Jag skulle kunna träna. Jag skulle kunna handla och laga mat för det är märkligt tomt i frysen. Jag skulle kunna hänga i soffan. Beslut, beslut!!

Jag börjar med att laga kvällsmat tills resten av familjen kommer hem så får vi se vad som händer sen.

måndag 20 augusti 2012

Skolstart

Så var det då skolstart igen.
Den äldsta börjar tredje året på gymnasiet och är så glad över att slippa läsa mer franska. Nu är det nästan bara roliga NO-ämnen kvar. Den näst äldsta börjar första året på gymnasiet och är så glad över att få läsa fem språk (svenska, engelska, franska, italienska och latin) och nästan ingen NO. Hur kan barn från samma föräldrar bli så olika? Jag förundras varje dag över dessa varelser som vi uppfostrat. De är helt fantastiska, var och en på sitt sätt.

Den yngsta, han är i alla fall kvar i grundskolan och börjar nu femte klass. Han hade en tuff höst förra året, men gjorde så otroligt stora framsteg och mognade på många sätt. Nu är det bara att fortsätta så kommer det här att bli bra.

Tyvärr visade det sig att bussen som alla tre åker till skolan inte går längre. Det har gått en speciell buss på morgonen som passerat Martins skola och många av stans gymnasieskolor. Nu har man plötsligt plockat bort denna bra linje. Det innebär att alla tre får längre att gå till skolan. De stora får en bra bit längre, men värst är nog att Martin måste korsa en trafikerad gata mitt i rusningstrafiken. Det känns inte bra. Jag har nu skrivit till bussbolaget och hoppas förstås på förändringar. Jag vet att fler föräldrar har skrivit.

Det var barnens nystart. Själv gick jag till frisören och klippte mig kortare än vanligt. Jag tog det hela väldigt seriöst. Igår surfade jag runt för att hitta bilder på hur jag ville ha nacken klippt. Det var inte helt lätt för alla frisyrbilder är tagna framifrån. Jag fick i alla fall ihop några bilder på ungefär hur jag ville ha det. 

Så nu ser jag ut som de här bilderna, ungefär i alla fall... Eftersom färgen var slut till skrivaren så kunde jag inte skriva ut bilderna. Jag tog i stället med mig hela datorn och visade frisören. Undra hur ofta det händer? Hon tyckte i alla fall att det var bra för då förstod hon hur jag menade och vågade klippa så kort.

söndag 19 augusti 2012

Grillfest

Här sitter jag vaken alldeles för tidigt efter gårdagens grillfest. Jag verkar vakna tidigare ju senare jag lägger mig. Det är nog ok idag, men innebär att jag kommer att vara trött i flera dagar efteråt.

Äntligen är det någorlunda ordning på min dator igen. Det har blivit mer och mer virus och annat skit på datorn på sista tiden. För en vecka sedan gav den upp helt och gick inte att använda alls. Nu har min systemtekniker (=Mannen) grejat med datorn så nu går den igen.

Just nu är Martin iväg på upptacktsläger inför höstens karateträning. Det kändes lite osäkert innan för han känner inte så många andra barn där och visste inte alls vilka som skulle följa med. Han var ändå positiv till att åka. Jag skjutsade honom till bussen igår förmiddag.
I går kväll hade vi grillfest i vår trädgård. Några timmar efter att gästerna kommit och både jag och Mannen hade hunnit dricka lite alkohol så ringer Martin. Hjälp, tänkte jag, behöver vi hämta honom nu när ingen av oss kan köra bil!
Jag svarar och hör: "Hej! Jag har haft jätteroligt. Vi har haft 6-kamp, paddlat kanot och ätit tacos. Nu ska vi äta hamburgare och vi fick slänga vår lagledare i sjön för att vårat lag inte vann...."
Så bubblande härligt. Jag bara log stort!

söndag 12 augusti 2012

Äventyrsbanor

Egentligen tog min semestern slut i onsdags, men efter en så kort arbetsvecka så kändes även denna helgen som semester. Det känns som att jag haft en lång skön helg. Idag, sista dagen på "semestern", ville jag hitta på något med hela familjen. Vi diskuterade olika förslag i går kväll och rösterna föll på Sörsjöns höghöjdsbanor som vi läst om.
Det var ett område i skogen intill Sörsjön där det fanns 15 olika höghöjdsbanor. Alla banor innehöll ett antal hinder mellan träden och plattformar vid träden där man tog sats för nästa bit av banan. Vissa hinder var knöligare än andra och ibland var det linbana mellan träden.
Martin och Cissi började på de lättaste banorna som var ett par meter över marken. Vi andra började 3-4 meter över marken på de gröna banorna.
Sedan fanns det banor på högre och högre höjd, upp till 20 meter över marken. Den banan var det ingen av oss som gav sig på. Mannen och Henrik var tuffast och balanserade högt upp i luften.
Efter en stunds klättring ville vi testa linbanan. Jag har åkt linbana en gång förut och vet att det är så himla häftigt. Jag hade sett fram emot den 375 långa linbanan med skräckblandad förtjusning. Linbanan startade långt upp i ett träd så det blev ju första utmaningen, att komma upp till plattformen. Henrik började och gav sig snart iväg. Martin bestämde sig för att avstå och i stället fortsätta på hinderbanorna som också hade en del kortare linbanor.
Sedan klättrade Cissi mycket tveksamt upp. Hon tog sig upp på plattformen och stod där en stund och tvekade. Till slut efter en del pappande och stödjande så stack hon iväg. Vilken seger och vilken kick det ger!
Efter att ha åkt en gång så gick vi snabbt runt och åkte en gång till. Det går inte att låta bli!!
Det läskiga är att precis ge sig iväg, men sen är det bara härligt att glida iväg över sjön. Vill du få lite av känslan så titta på filmen en bit ner på den här sidan.

fredag 10 augusti 2012

En bra dag

Vilken mysig födelsedag jag har haft idag. Jag har hunnit med en massa mysiga saker.

I vår familj är det tradition att få frukost på sängen på sin födelsedag. Eftersom jag skulle jobba idag och det kändes grymt att köra upp de skollediga barnen så dags så föreslog jag att vi skippade firandet på morgonen och sköt upp det till eftermiddagen.
Cissi kunde dok inte vänta. Denna snygga muggen som hon målat fick jag redan på morgonen.

Jag var tidigt på jobbet och kämpade med att få min testkod att fungera, något jag började med före semestern. Vid tvåtiden fungerade det som det skulle. Skönt! Då var det bara att snygga upp och avsluta denna två dagar långa arbetsvecka.

Jag cyklade nöjd hem för att fira med tårta och paket med familjen. Övrig släkt gratulerade i förra veckan då vi firade tre födelsedagar på en gång. Idag skulle vi bara fira lite grann och ha det rätt slappt.

När jag svänger in på vår gata så står en bil utanför vårt hus. Jag konstaterar snabbt att det är mamma och pappas bil. Spontanbesök, så kul! Det blev paketöppning och fika.

När mamma och pappa åker hemåt så är himlen klarblå och det är en skön eftermiddagssol. Vi bestämmer oss för att göra en kort utflykt till Berg och strosa lite utmed Göta Kanal. Vid kanalen är det bakluckeloppis där Cissi köper ett gammalt spel som hon letat efter länge. Sen är hon nöjd!
På andra sidan kanalen har de just den här kvällen några små stånd. Vid ett av stånden ska man kasta en ärtpåse för att få ner burkar. Alla nerkastade burkar ger en cowboyhatt. Martin testade lyckan, men vann en nyckelring.

Efter en liten promenad kom vi förbi burkståndet igen. Martin vill då göra ett nytt försök att vinna en hatt. Han går fram och betalar och talar om att nu ska han vinna en hatt. Han kastar och lyckas som tur är få ner alla burkar och får lycklig sin hatt.
På hemvägen passerar vi ett ställe där en vän och hans vänner letar en geocache. De har ringt oss flera gånger under kvällen för att få lite tips på vägen. Nu är vi nyfikna på hur det gått. Vi stannar och får några minuters pratstund med dem.

Kvällen avslutas i hemmets lugna vrå. En omväxlande, trevlig och ganska slapp födelsedag :)

torsdag 9 augusti 2012

Kajakägare!!

Igår, sista dagen på semestern, slog vi till och köpte två kajaker. Efter mycket funderande och provande så visste vi ganska väl vad vi ville ha.

Jag valde Prijon Seayak 500 som är en plastkajak. Mannen valde en Tahe Marine Wind Solo 505 som är en glasfiberkajak. De två kajakerna är annars ganska lika i form och storlek. Det känns lite kul att ha valt olika för då kan vi testa varandras.

Idag blev det premiärtur i Stångån som flyter genom Linköping. Vi la i kajakerna och paddlade en bit ut mot Roxen och tillbaka igen. Martin var också sugen på att paddla. Vi var alltså tre personer och två kajaker så vi turades om.
Det var lugnt på ån. Vi såg hägrar och änder. Några båtar passerade, några fiskade och några spelade kanotpolo. Mysigt!

onsdag 8 augusti 2012

Slut på semestern!

Jaha, nu är semestern slut för i år. (Kanske betyder att bloggandet kommer igång?) Jag har just avslutat semestern med att sitta i fåtöljen och läsa boken Kamratfesten av Dorothy Sayers och äta vattenmelon. Kanske ingen självklar kombination med en bok och rinnig vattenmelon, men det funkade. Nu ska jag gå och lägga mig lite tidigare än vad de blivit på semestern. Jag ska ju gå upp två timmar tidigare. Huu!

Det känns som en bra början att jobba två dagar innan det är dags för hel. Två dagar borde jag väl orka med? Återstår att se om jag kommer ihåg alla koder och inloggningar för att komma in på jobbet, komma in på datorerna och i de olika programmen. Hur många olika koder och lösenord ska man behöva komma ihåg?

måndag 6 augusti 2012

Kajakfunderingar

Jag har i många år velat köpa mig en kajak, men har avvaktat tills barnen blivit lite större. Nu är de alla tre tillräckligt stora för att de ska gå att lämna ensamma en längre stund och framför allt har de egna intressen så det känns ok att jag och Mannen sticker iväg ett tag. Planen är alltså att köpa två kajaker. Det händer säkert att barnen hänger med ibland, men då får vi hyra extra kajaker vid de tillfällena.

Tidigare i sommar hyrde vi en kajak som jag tyckte om att paddla. I går var vi vid Sommen ihop med vänner. Vi hyrde totalt sex olika sorters kajaker och provade runt. En av de vi hyrde var också en kajak i min smak. I natt har min hjärna bollat tankar om kajaker fram och tillbaka, så jag bestämde mig för att samla tankarna och skriva ner dom. Jag skriver dom i ett blogginlägg så kanske någon annan kan ha nytta av tankarna också.

Mina krav på kajaken är:
- Sitta skönt
- Kul att paddla
- Inte för stor (passa till 171cm och 69 kg)
- Packutrymme för dagsutflykter och eventuellt någon helgtur
- Ha roder (och eventuellt skedda för framtida behov)
- Ha en liten fikalucka med skruvlock
- Plast eller glasfiber spelar nog ingen roll. Från början ville jag ha glasfiber, men plasten slipper jag vara så rädd om.

De två (tre) alternativ jag velar mellan är:
En trevlig kajak att paddla där det kändes som att jag hade kontakt med vattnet. Lättstyrd och lättpaddlad men rejäl och stadig. Förmånligt pris. Den kostar knappt 10 000 som ny, men finns också som före detta uthyrningskajak till försäljning.
Nackdelen är att den inte har skedda (vilket inte gör så mycket) och att luckorna kan vara svåra att öppna och stänga med frusna fingrar (eller bara svaga fingrar).


Prijon Seayak 490 eller Seayak 500
Den som heter 500 har jag paddlat och den sitter man gudomligt skönt i.
Seayak 500 har jag paddlat och i den sitter man gudomligt skönt. Den har också en annan typ av packluckor som går lättare att öppna och stänga. Lättpaddlad och lättstyrd kajak. Lite rank, men det gör mig inget.
Nackdelen är att den rekommenderas för paddlare upp till 70 kg så möjligen är det på gränsen för mig, men den kändes inte för trång. En annan nackdel är att den är några tusenlappar dyrare, men även av denna finns det en uthyrningskajak som är till salu till ett lite lägre pris.
Seayak 490 är lite bredare än 500:an och gjord för lite tyngre paddlare, men därmed är den troligen aningen tyngre att paddla också. Seayak 490 har jag inte provpaddlat.

torsdag 2 augusti 2012

Kanot i dagvattenrör

För er som fortfarande tror att jag är en vettig, normal och klok människa så kan ni sluta läsa här för att fortsätta att leva i den villfarelsen! För er andra kan jag berätta om gårdagens lilla äventyr.

Som jag skrev för ett tag sedan så ligger vår kanot just nu i vår trädgård i stället för hos mina föräldrar. Jag nämnde det för vänner som vi brukar leta geocacher ihop med. Då kom iden om att ta en klurig cache som ligger långt in i ett dagvattenrör. Många andra geocachare har tagit den genom att vada in med eller utan vadarbyxor. Vi hade ingen lust att gå i det där vattnet, men kanot kändes som ett bra alternativ.

Vi bestämde oss för att göra ett försök efter att affärerna stängt. Röret börjar strax bredvid parkeringen till stans största köpcentrum. Vi ville undvika att allt för många nyfikna skulle undra vad vi höll på med när vi lastade av en kanot mitt i stora köpcenterområdet. Det kanske inte är helt vanligt eller normalt att paddla kanot i den lilla dammen som finns där röret börjar (slutar?).

I går kväll lastades kanoten och vi åkte iväg. Det var ganska folktomt. Vi hittade ett lämpligt ställe att stoppa i kanoten. Det var en del vass i vägen så vi hade lite svårt att komma loss först. Väl inne i tunneln var det inga problem att paddla. Den kändes rymlig och bra. Naturligtvis hade vi var sin pannlampa, för annars hade det varit mörkt.

Ett par hundra meter in under varuhuset hittade vi cachen som vi letade efter. Vi skrev nöjda i loggboken. Det gick inte att vända kanoten så vi vände oss i stället och paddlade sedan ut. På en timme var jag hemma igen. Jag trodde inte att det skulle gå så lätt.