lördag 31 januari 2015
Patrick Modiano: Lilla smycket
Idag har vi haft bokcirkelträff för att diskutera senaste nobelpristagaren. Vi läste Patrick Modianos bok Lilla smycket. Trevligt prat som spårar in på det ena och det andra.
Boken handlar om en kvinna i Paris. Tidigt i boken får hon syn på en dam i gul kappa som liknar hennes mamma, men mamman dog några år tidigare i Mexiko, enligt var hon vet. Boken cirkulerar sedan mycket runt funderandet över denna dam som kanske är hennes mamma, men ändå inte.
Kvinnan i boken har inte mycket för sig. Ibland passar hon en liten flicka som bor i ett märkligt hem där föräldrarna finns med är inte närvarande.
Det är svårt att beskriva bokens handling för det händer inte så mycket. Boken är lättläst och kort och framför allt skriven med ett vackert språk. Det tillför en del till läsupplevelsen, men jag hade gärna haft lite mer handling eller mer djup i tankarna.
Vår bokcirkel har som tradition att läsa en bok av senaste nobelpristagaren. Det är på ett sätt kul att ha läst något av nobelpristagarna, men det är ändå sällan böcker som jag riktigt gillar.
Det som gav mig mest i den här boken var ett enda ord, "rörpost". Vid ett tillfälle använder kvinnan rörpost när hon ska skicka något brådskande. Jag blev nyfiken och googlade. Visst du att rörpost fanns och användes i många av de stora städerna. Just Paris var den stad som hade mest utbyggt system. Det fanns nästan 50 mil rörpost i Paris och den användes under 100 år, ända fram till 1984. Prag var den stad som använde rörpost längst, fram till 2002. Fantastisk kunskap som jag lärt mig!
tisdag 27 januari 2015
Honung
Jag har köpt honung av en kollega och den är så himmelskt god. Jag är i vanliga fall inte så förtjust i honung, men denna är underbar. Den går att äta direkt ur burken. (Men inte skulle väl jag...)
Dessutom är det nostalgi inblandat. Honungen smakar precis som de honungskarameller som farmor hade i fickan när vi åkte skidor i Sälen och när vi vandrade i fjällen på sommaren. Ibland när man behövde ny energi så kunde man få en honungskaramell. Karamellerna var hårda utanpå. När man hade sugit på den en stund så kom det ut flytande honung. Mmmm!
Jag har letat efter dessa karameller nu som vuxen, men inte hittat några. Råkar det vara någon som vet?
Jag har letat efter dessa karameller nu som vuxen, men inte hittat några. Råkar det vara någon som vet?
söndag 25 januari 2015
Vilket tempo håller du?
För några dagar sedan såg jag första delen av SVT:s serie Familjer på äventyr. Ett program om några olika familjer som gett sig ut på äventyr i världen med små och stora barn. En familj hade varit på jordenruntsegling i fyra år. Nu var de på väg hemåt för att hitta en fast bostad. En familj var på utlandstjänst ett par år i sydamerika. En annan familj hade under flera år levt stora delar av året på Nya Zeland och skulle nu sälja huset och flytta dit mer permanent.
Jag har funderat en del efter programmet just på vad den sista familjen sa. De sa att det är mycket lägre tempo på Nya Zeland. Så kan det säkert vara, men varför? Är det så att vissa samhällen har högre tempo? Vem har bestämt det? Vem eller vad är det som driver upp tempot?
Borde man inte kunna hålla ett lägre tempo utan att åka till andra sidan jordklotet? Borde man inte själv kunna dra ner på sitt tempo? Jag säger inte att det är lätt, men det borde gå. Om alla bara springer med och springer fortare och fortare så blir det ju en ond spiral. Kan vi inte få till en god spiral i stället om vi hjälps åt att dra ner tempot? Hur gör man?
En massa frågor och jag har inte hittat något svar. Jag vet inte ens hur man definierar samhällets tempo. Hur tänker du om detta?
Jag har funderat en del efter programmet just på vad den sista familjen sa. De sa att det är mycket lägre tempo på Nya Zeland. Så kan det säkert vara, men varför? Är det så att vissa samhällen har högre tempo? Vem har bestämt det? Vem eller vad är det som driver upp tempot?
Borde man inte kunna hålla ett lägre tempo utan att åka till andra sidan jordklotet? Borde man inte själv kunna dra ner på sitt tempo? Jag säger inte att det är lätt, men det borde gå. Om alla bara springer med och springer fortare och fortare så blir det ju en ond spiral. Kan vi inte få till en god spiral i stället om vi hjälps åt att dra ner tempot? Hur gör man?
En massa frågor och jag har inte hittat något svar. Jag vet inte ens hur man definierar samhällets tempo. Hur tänker du om detta?
lördag 24 januari 2015
Vintersport
Nu är det vinter även här i södra delarna av landet (tror man ska säga så, även om det känns som att vi bor i mellersta Sverige). Det är lite lagom med snö och lite lagom kallt så att det inte slaskar. Det gillar jag.
I tisdags åkte vi skridskor med scouterna. Det är 400-metersbanan på friidrottsarenan som har konstis på vintern. Man åker runt, runt, men det är inte alls så trist som det låter. Mörkt och upplyst med belysning så var det riktigt mysigt att åka. Alla scouterna åkte riktigt mycket. Martin och en kompis bestämde att de skulle åka 1 mil. De räknade varv och stannade när det åkt 25 varv.
Jag räknade inte varv utan hade en app som mätte hur långt jag åkte. När jag stannade hade jag åkt 11,3 km. När killarna hörde det stack de snabbt iväg igen för de skulle åka längre än jag. Jag tror att de stannade på 12km. Bra jobbat!
I morse skulle jag skjutsa Cissi och två kompisar till en scoutledarutbildning. Eftersom de skulle till ett ställe som ligger nära en golfbana som har fina skidspår så passade jag på att ta med skidorna och åka dit. Lite blåsigt i början men fina spår. Dessutom är det fin miljö där. Det är ganska kuperat för att vara en golfbana och man åker igenom många små träddungar med mycket ekar. Jag åkte nästan en mil så jag kommer att ha träningsvärk i några dagar framöver. Längdåkning har nog blivit populärare. När jag åkt färdigt var parkeringen helt full. Folk åkte runt och letade efter parkeringsplatser. Så brukar det inte se ut vid skidspåren.
I tisdags åkte vi skridskor med scouterna. Det är 400-metersbanan på friidrottsarenan som har konstis på vintern. Man åker runt, runt, men det är inte alls så trist som det låter. Mörkt och upplyst med belysning så var det riktigt mysigt att åka. Alla scouterna åkte riktigt mycket. Martin och en kompis bestämde att de skulle åka 1 mil. De räknade varv och stannade när det åkt 25 varv.
Jag räknade inte varv utan hade en app som mätte hur långt jag åkte. När jag stannade hade jag åkt 11,3 km. När killarna hörde det stack de snabbt iväg igen för de skulle åka längre än jag. Jag tror att de stannade på 12km. Bra jobbat!
I morse skulle jag skjutsa Cissi och två kompisar till en scoutledarutbildning. Eftersom de skulle till ett ställe som ligger nära en golfbana som har fina skidspår så passade jag på att ta med skidorna och åka dit. Lite blåsigt i början men fina spår. Dessutom är det fin miljö där. Det är ganska kuperat för att vara en golfbana och man åker igenom många små träddungar med mycket ekar. Jag åkte nästan en mil så jag kommer att ha träningsvärk i några dagar framöver. Längdåkning har nog blivit populärare. När jag åkt färdigt var parkeringen helt full. Folk åkte runt och letade efter parkeringsplatser. Så brukar det inte se ut vid skidspåren.
lördag 17 januari 2015
Skogspromenad
Idag tog vi bilen drygt en mil till de stora metropolerna Sjögestad och Östra Tollstad.
På de riktigt små vägarna var det isgata. Vi kunde ha åkt skridskor i stället.
I skogen var det däremot fint att gå. Solen sken mellan träden och mossan var grön på marken. Under promenaden loggade vi sex geocacher.
Sedan tog vi bilen en snutt till ett ställe där vi har lagt ut en geocache. Av de senaste som besökt cachen så har vi förstått att burken försvunnit. Nu ersatte vi den med en ny burk med ny loggbok.
Burken passar precis i hålet i trädet, hålet som syns högst upp på förra bilden. Lite klurigt ska det vara att hitta den!
På vägen hem blev det ytterligare några stopp. I den här trädklykan hittade vi en märklig träbit.
Den hade en burk på undersidan. Som geocachare lär man sig ungefär vilken typ av tecken man ska leta efter. Det kan vara små pinnhögar, en sten vid roten av ett träd eller liknande saker som cachägaren använder för att gömma själva burken.
Det blev promenad och biltur på ett par timmar och 11 cacher besökta. Sedan var det dags att åka hem och se om barnen hade gått upp ur sängarna. Det hade dom!
På de riktigt små vägarna var det isgata. Vi kunde ha åkt skridskor i stället.
I skogen var det däremot fint att gå. Solen sken mellan träden och mossan var grön på marken. Under promenaden loggade vi sex geocacher.
Burken passar precis i hålet i trädet, hålet som syns högst upp på förra bilden. Lite klurigt ska det vara att hitta den!
På vägen hem blev det ytterligare några stopp. I den här trädklykan hittade vi en märklig träbit.
Den hade en burk på undersidan. Som geocachare lär man sig ungefär vilken typ av tecken man ska leta efter. Det kan vara små pinnhögar, en sten vid roten av ett träd eller liknande saker som cachägaren använder för att gömma själva burken.
Det blev promenad och biltur på ett par timmar och 11 cacher besökta. Sedan var det dags att åka hem och se om barnen hade gått upp ur sängarna. Det hade dom!
fredag 16 januari 2015
Prylar eller upplevelser
Prylar gör dig inte lycklig! Så stod det i en artikel jag snubblade över idag och visst är det sant. För varje pryl jag köper så blir det ytterligare en pryl att förvara och ta hand om. Det är ytterligare en pryl som kan gå sönder och då både kosta pengar och ge stress. Att ta hand om och laga prylar är ju inte kul!
I artikeln står det om att lägga pengar på upplevelser ger en mer varaktig lycka. Visst är det så, för om jag gör en resa så gör det mig lycklig först under planeringen, under själva resan och efteråt som minnen och erfarenheter.
Nu är ju hjärnan lite lurig och vill helst ha omedelbar belöning och lycka. Att då köpa en pryl ger ju lycka för stunden, men jag tänker mer och mer på att satsa på upplevelser i stället. En upplevelse behöver inte vara en resa till andra sidan jorden utan kan lika gärna vara en utflykt i grannskogen.
Idag är det fredag och det kommer två hela dagar av ledighet och möjligheter till utflykter. Lördag kväll blev vi vuxna utslängda ur huset. Stora sonen vill ha huset för sig själv ihop med kompisarna. Helt ok för mig så jag ringde mina föräldrar och frågade om de ville ha besök. En övernattning där får bli en av helgens upplevelser.
I artikeln står det om att lägga pengar på upplevelser ger en mer varaktig lycka. Visst är det så, för om jag gör en resa så gör det mig lycklig först under planeringen, under själva resan och efteråt som minnen och erfarenheter.
Nu är ju hjärnan lite lurig och vill helst ha omedelbar belöning och lycka. Att då köpa en pryl ger ju lycka för stunden, men jag tänker mer och mer på att satsa på upplevelser i stället. En upplevelse behöver inte vara en resa till andra sidan jorden utan kan lika gärna vara en utflykt i grannskogen.
Idag är det fredag och det kommer två hela dagar av ledighet och möjligheter till utflykter. Lördag kväll blev vi vuxna utslängda ur huset. Stora sonen vill ha huset för sig själv ihop med kompisarna. Helt ok för mig så jag ringde mina föräldrar och frågade om de ville ha besök. En övernattning där får bli en av helgens upplevelser.
torsdag 15 januari 2015
Game over
Är det inte så är det det andra och inte blir det tid (eller ork) att blogga där emellan.
Idag var jag på föräldrarinformation om datorspelande. Det kändes passande med tanke på de datorspelande ungdomarna i det här huset. Det var Game over som pratade. Game over hjälper ungdomar och vuxna som har problem med spelande. I första hand gäller det pengaspel, men mer och mer har det kommit att bli även datorspel.
Det var en mycket bra föreläsning som berättade och informerade utan att moralisera. De pratade om för och nackdelar med datorspelande. I lagom mängd, när det inte går ut över skola osv så är ju datorspelande lärorikt. De beskrev hur det är när ett sunt spelande övergår till att bli ett problem och gav några tips till oss som föräldrar.
Det som tog hårdast var när de berättade om ungdomar som kommer och undrar vad det är för fel på deras föräldrar:
Barnets intresse är fotboll. Mamma skjutsar till och från fotbollsträningar, står och tittar på fotbollskupper, bakar kakor till lagets försäljning. Mamma är inte intresserad av fotboll men lägger ändå många timmar i veckan på det. Så långt verkar väl allt friskt!
Sedan byter barnet intresse och tycker att datorspel är det roligaste som finns. Då närmar sig inte mamma. Hon frågar inte vad barnet gör. Hon frågar inte om det går bra. Hon tar inte reda på om barnet är duktig. Hon undrar inte vilka barnet pratar med över nätet. Hon vill bara begränsa spelandet. Gissa om det blir konflikter och barnet undrar varför inte föräldrarna kan lägga lite tid på även detta intresse.
Nu pratas det en del datorspelande här hemma eftersom de är flera som spelar. Både jag och Mannen har ju viss datorvana så vi hänger med en del i snacket (jag lite mindre, men ändå). Läget är nog inte så illa, men jag ska ändå bli bättre på att ta reda på vad Martin gör vid datorn.
Idag var jag på föräldrarinformation om datorspelande. Det kändes passande med tanke på de datorspelande ungdomarna i det här huset. Det var Game over som pratade. Game over hjälper ungdomar och vuxna som har problem med spelande. I första hand gäller det pengaspel, men mer och mer har det kommit att bli även datorspel.
Det var en mycket bra föreläsning som berättade och informerade utan att moralisera. De pratade om för och nackdelar med datorspelande. I lagom mängd, när det inte går ut över skola osv så är ju datorspelande lärorikt. De beskrev hur det är när ett sunt spelande övergår till att bli ett problem och gav några tips till oss som föräldrar.
Det som tog hårdast var när de berättade om ungdomar som kommer och undrar vad det är för fel på deras föräldrar:
Barnets intresse är fotboll. Mamma skjutsar till och från fotbollsträningar, står och tittar på fotbollskupper, bakar kakor till lagets försäljning. Mamma är inte intresserad av fotboll men lägger ändå många timmar i veckan på det. Så långt verkar väl allt friskt!
Sedan byter barnet intresse och tycker att datorspel är det roligaste som finns. Då närmar sig inte mamma. Hon frågar inte vad barnet gör. Hon frågar inte om det går bra. Hon tar inte reda på om barnet är duktig. Hon undrar inte vilka barnet pratar med över nätet. Hon vill bara begränsa spelandet. Gissa om det blir konflikter och barnet undrar varför inte föräldrarna kan lägga lite tid på även detta intresse.
Nu pratas det en del datorspelande här hemma eftersom de är flera som spelar. Både jag och Mannen har ju viss datorvana så vi hänger med en del i snacket (jag lite mindre, men ändå). Läget är nog inte så illa, men jag ska ändå bli bättre på att ta reda på vad Martin gör vid datorn.
torsdag 8 januari 2015
Nu ska jag bli rik
För 20 år sedan (ja, så länge sedan är det) köpte vi hus. Med undantag av de första åren så har vi amorterat mer och mer på huset och sett det som pensionssparande. Nu finns det inte så mycket kvar att amortera så nu behöver vi "pensionsspara" på annat sätt.
Jag har en tid följt bloggen frivid42 som skriver om hur familjen lever sparsamt för att kunna sluta lönearbeta vid 42 års ålder. Bloggen innehåller många spartips och funderande kring pengar och vårt agerande kring detta. Bloggen innehåller även en del prat om aktier. Från bloggen har jag fått en del kunskap och inspiration till att ta tag i vårt sparande och det var inte alls så svårt eller krångligt som jag trodde.
Förutsättningarna var att hitta ett sparande där
- pengarna kan växa under minst 5-10 år
- tar inte för mycket tid och engagemang
- viss risk men ändå måttlig
- bättre avkastning än ett sparkonto (vilket inte borde vara så svårt med dagens räntenivå)
Jag började googla och fastnade snart på sidan Rika tillsammans som bland annat hade en guide för att komma igång. Efter ytterligare en del läsande så var det bara att sätta igång:
Jag kokade kvällste och så tog vi var sin dator och satte igång. Första kvällen skapade vi var sitt investeringssparkonto. Sedan var vi tvungna att vänta en bankdag för att kontot skulle bli aktiverat.
Dagen efter kokade jag nytt kvällste och vi satte oss igen. Den kvällen lade vi in var sin överföring av ett startkapital från vår vanliga bank. Så var vi åter tvungna att vänta en bankdag.
Idag kokade jag nytt kvällste och vi tog tag i nästa steg som var att välja fonder. Vi har nu fördelat vårt sparkapital på en indexfond som följer svenska börsen, en indexfond som följer amerikanska börsen och en räntefond med lite lägre risk.
Nästa steg blir att sätta upp månadsöverföring och fördela på några olika fonder. Sedan är det bara att vänta på att vi blir rika :) I artiklar pratas det om "pengamaskin" och att "pengarna ska jobba". Det låter bra, men är det verkligen så lätt?
Jag har en tid följt bloggen frivid42 som skriver om hur familjen lever sparsamt för att kunna sluta lönearbeta vid 42 års ålder. Bloggen innehåller många spartips och funderande kring pengar och vårt agerande kring detta. Bloggen innehåller även en del prat om aktier. Från bloggen har jag fått en del kunskap och inspiration till att ta tag i vårt sparande och det var inte alls så svårt eller krångligt som jag trodde.
Förutsättningarna var att hitta ett sparande där
- pengarna kan växa under minst 5-10 år
- tar inte för mycket tid och engagemang
- viss risk men ändå måttlig
- bättre avkastning än ett sparkonto (vilket inte borde vara så svårt med dagens räntenivå)
Jag började googla och fastnade snart på sidan Rika tillsammans som bland annat hade en guide för att komma igång. Efter ytterligare en del läsande så var det bara att sätta igång:
Jag kokade kvällste och så tog vi var sin dator och satte igång. Första kvällen skapade vi var sitt investeringssparkonto. Sedan var vi tvungna att vänta en bankdag för att kontot skulle bli aktiverat.
Dagen efter kokade jag nytt kvällste och vi satte oss igen. Den kvällen lade vi in var sin överföring av ett startkapital från vår vanliga bank. Så var vi åter tvungna att vänta en bankdag.
Idag kokade jag nytt kvällste och vi tog tag i nästa steg som var att välja fonder. Vi har nu fördelat vårt sparkapital på en indexfond som följer svenska börsen, en indexfond som följer amerikanska börsen och en räntefond med lite lägre risk.
Nästa steg blir att sätta upp månadsöverföring och fördela på några olika fonder. Sedan är det bara att vänta på att vi blir rika :) I artiklar pratas det om "pengamaskin" och att "pengarna ska jobba". Det låter bra, men är det verkligen så lätt?
En fin bild
Nyligen satt jag och tittade på förra årets bilder och bläddrade förbi den här bilden. Bilden passade inte till det jag skulle ha den till just då, men ändå kunde jag inte glömma bilden. Nu tänkte jag i stället lägga ut bilden här.
Bilden är tagen på mina underbara barn på midsommarafton förra året. Trots att barnen bara syns bakifrån så ser de så nöjda ut och jag blir så tacksam. För mig är bilden sommarkänsla och familjelycka :)
onsdag 7 januari 2015
Slut på jullovet
Ett långt lov med julfirande, släkt, vänner, matlagning, skidor, skridskor, geocacher, sällskapsspel, nyårsfirande, bakning, födelsedagsfirande, en bok, pyssel och plock. Det har varit omväxlande och avkopplande. Det är skönt att inte ha så mycket planerat och att kunna ta många dagar som de kommer.
Idag var det dags att börja jobba igen. Jag hade gärna varit ledig ett par veckor till, men ändå var det helt ok att börja jobba. Nu avslutar jag första jobbdagen stickande i soffan framför Jonas Gardell på TV (svtplay förstås) och julgranen glimmande bredvid. Bra slut på en bra dag!
Idag var det dags att börja jobba igen. Jag hade gärna varit ledig ett par veckor till, men ändå var det helt ok att börja jobba. Nu avslutar jag första jobbdagen stickande i soffan framför Jonas Gardell på TV (svtplay förstås) och julgranen glimmande bredvid. Bra slut på en bra dag!
måndag 5 januari 2015
Sibborpesjön
Blank is, sol och ett par minusgrader. Det kan inte bli bättre förutsättningar så idag drog jag med delar av familjen plus delar av en familj till på en skridskotur. Martin en kompis att åka med så att han var mer lättövertalad, och vi vuxna fick också trevligt sällskap.
Vi åkte till en liten badplats vid en ganska liten sjö som heter Sibborpesjön. Efter att ha läst på så borde den ha åkbar is. Bredvid bryggan var det 6-7 cm och längre ut var det tjockare.
Det var blank, svart, fin is på största delen av sjön. Bitvis var det lite knöligt men de bitarna var lätta att undvika.
Sjön var inte så stor så det blev flera varv med en fikapaus i mitten. Ingen lång eller snabb tur, men det är inte därför jag är ute på sådana här utflykter. Det är för den friska luften och hela upplevelsen. Ett bra sätt att tanka energi för kommande arbetsdagar.
När vi tagit av skridskorna försvann Martin och kompisen upp i ett träd och blev orangutanger. Precis i närheten fanns två geocacher så då kunde vi leta upp dem och logga också.
Vi åkte till en liten badplats vid en ganska liten sjö som heter Sibborpesjön. Efter att ha läst på så borde den ha åkbar is. Bredvid bryggan var det 6-7 cm och längre ut var det tjockare.
Det var blank, svart, fin is på största delen av sjön. Bitvis var det lite knöligt men de bitarna var lätta att undvika.
Sjön var inte så stor så det blev flera varv med en fikapaus i mitten. Ingen lång eller snabb tur, men det är inte därför jag är ute på sådana här utflykter. Det är för den friska luften och hela upplevelsen. Ett bra sätt att tanka energi för kommande arbetsdagar.
När vi tagit av skridskorna försvann Martin och kompisen upp i ett träd och blev orangutanger. Precis i närheten fanns två geocacher så då kunde vi leta upp dem och logga också.
söndag 4 januari 2015
Att duka fint
Nyligen ärvde vi silverbestick och då är det ju kul att använda de fina besticken. I går när vi hade lunch för släkten för att fira familjens 21-åring så var det ett bra tillfälle att duka fint. Vi dukade med finservisen som vi ärvt tidigare från annat håll, silverbesticken och våra fina vinglas.
Eftersom Henrik fyllde år så fick han bestämma maten. Han valde pasta och korvstroganoff! Sällan har väl pasta och korv serverats så fint.
Eftersom Henrik fyllde år så fick han bestämma maten. Han valde pasta och korvstroganoff! Sällan har väl pasta och korv serverats så fint.
torsdag 1 januari 2015
Gott nytt år
2014 är slut! Det har varit ett otroligt utvecklande år för mig personligen, vilket ibland varit jobbigt men väl värt det. Det har på många sätt varit ett mycket bra år.
Nu siktar jag fram mot 2015 med mer äventyr, fler tältnätter, ny energi för träning, mer pysslande, mer tid med vänner, mer experimenterande i köket och en massa annat bra!
Nu siktar jag fram mot 2015 med mer äventyr, fler tältnätter, ny energi för träning, mer pysslande, mer tid med vänner, mer experimenterande i köket och en massa annat bra!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)