Här kommer ett livstecken ifrån mig. Jag lever och har det bra! Semesterdagarna betas av en efter en. Det har blivit några utflykter, en del trädgårdsarbete, lite slappande, en tur till stan för nödvändigt presentshoppande och någon löptur då och då.
Idag har vi varit i Motala och letat cacher ihop med kompisar. Det blev en trevlig eftermiddag med promenad runt centrala Motala och fika vid hamnen. Totalt slutade dagen med 16 hittade geocacher av olika typer. Svårast var den som satt långt, långt upp i en björk. Det krävdes både stege och äppelplockare för att nå!
I slutet på förra veckan hade vi en underbar dag på Vättern. Barnen var inte sugna på att paddla kajak så de släppte vi av hos mormor och morfar. Mannen och jag hyrde var sin kajak och gav oss ut på Vättern. Till en början såg vädret lite tveksamt ut, men det blev bara bättre och bättre. När vi paddlade hem kunde man i det spegelblanka vattnet se botten trots att vi var flera kilometer från stranden. Vätterns vatten är otroligt klart.
Lunchen lagade vi på en liten strand på en ö. Vi hade hela den lilla stranden för oss själva. Tänk att det går att hitta egna små paradis så nära hemma. Ett litet problem var bara att burken som vi hade med oss rå couscous i tappade locket i väskan. Jag hade couscous i hela väskan! Eftersom vi inte hade annan mat med oss så var det bara att samla ihop couscousen så gott det gick. Det är inte helt lätt att hälla över couscous från en ryggsäck till en liten burk. Bara så att ni vet!
tisdag 31 juli 2012
torsdag 26 juli 2012
Det ena gav det andra...
I början på sommaren köpte vi en självgående gräsklippare, som jag skrivit om tidigare. Än så länge så klipper den baksidan på tomten och det fixar den bra. Tanken är att den så småningom ska klippa sidan och framsidan också. Problemet var att det stod en studsmatta, en sandlåda, ett träd och några buskar i vägen. Just nu jobbar vi alltså med att röja undan det där. Det är inte klokt vad man kan jobba för att slippa jobba...
Ny gräsklippare ledde bland annat till att jag idag tagit bort en bit av några kantväxter. Växterna skulle flyttas och då behövdes lite mer jord. För att få jord tömde jag en av våra komposter. Det ena leder till det andra och så vidare. Sedan har jag planterat växterna och vattnat. Nu håller jag tummarna för att det ska ta sig.
Trädet som var i vägen var ett kastanjeträd. Henrik planterade en kastanj när han var några få år gammal. Henrik har växt mycket, men kastanjeträdet har växt mer. Det kändes lite sorgligt att såga ner det, men det går inte att ha ett hur stort träd som helst just där.
Nu är studsmattan flyttad och sandlådan borta. Kvarstår att ta bort stubben från trädet och att jämna till och så gräs där vi har grävt och grejat. Dessutom återstår en jättehög med grenar och sly som vi röjt bort. Den behöver köras till tippen någon dag. Det här blir bra när det blir färdigt!
Ny gräsklippare ledde bland annat till att jag idag tagit bort en bit av några kantväxter. Växterna skulle flyttas och då behövdes lite mer jord. För att få jord tömde jag en av våra komposter. Det ena leder till det andra och så vidare. Sedan har jag planterat växterna och vattnat. Nu håller jag tummarna för att det ska ta sig.
Trädet som var i vägen var ett kastanjeträd. Henrik planterade en kastanj när han var några få år gammal. Henrik har växt mycket, men kastanjeträdet har växt mer. Det kändes lite sorgligt att såga ner det, men det går inte att ha ett hur stort träd som helst just där.
Nu är studsmattan flyttad och sandlådan borta. Kvarstår att ta bort stubben från trädet och att jämna till och så gräs där vi har grävt och grejat. Dessutom återstår en jättehög med grenar och sly som vi röjt bort. Den behöver köras till tippen någon dag. Det här blir bra när det blir färdigt!
onsdag 25 juli 2012
Paddling och grotta
I går var vi hos mina föräldrar. Då passade vi på att ta hem vår kanot som vi haft liggande där. Till förra bilen hade vi inga lastbågar och kunde då inte köra iväg kanoten någon stans. Nu har vi en annan bil och har lastbågar så nu går det bättre.
Eftersom kanoten nu ändå låg på biltaket så passade vi på att ta en liten tur idag. Vi har några geocacher i närområdet som ligger på öar. Idag siktade vi in oss på en av dem. Den ligger i sjön Hövern. Det var svårt att hitta någonstans nära en väg där vi kunde lägga i kanoten. Till slut hittade vi denna smala bäck som ledde ut i själva sjön. Det låg ett grönt lager med något slags frö på ytan, men det hindrar ju inte kanoten.
Efter en kort paddeltur kom vi till ön där geocachen var gömd. Så småningom hittade vi den lilla burken. Efter detta letade vi upp en klippa i solen där vi kunde fika och njuta en stund i solen. Vi satt där och tittade ut över vattnet och på en falk som flög fram och tillbaka.
Nästa stopp var vid en grotta som heter Höversbygrottan. Nu blev det dags att ta på heltäckande klädsel och leta fram ficklampor. Jag är inte alltid så förtjust i grottor, men denna kändes helt ok att gå in i. Man fick huka sig ordentligt i en passage, men behövde inte åla fram. En bit in hittade vi geocachen som gömts där.
Slutligen blev det ytterligare ett stopp vid en tunnel på ungefär 50 meter. Tunneln var den enda tunneln i det östgötska smalspårsnätet som fanns förr. Järnvägen passerade alltså här. Kul ställe! Naturligtvis låg det en geocache även här.
En riktigt spännande tur med olika typer av geocacher. Fantastiskt vilka ställen vi hittar till med hjälp av cacherna. Strax efter två var vi hemma igen och då hade barnen lagat mat. Efter en stunds slappande har vi sedan ägnat resten av dagen åt att jobba i trädgården, men mer om det i ett annat inlägg.
Eftersom kanoten nu ändå låg på biltaket så passade vi på att ta en liten tur idag. Vi har några geocacher i närområdet som ligger på öar. Idag siktade vi in oss på en av dem. Den ligger i sjön Hövern. Det var svårt att hitta någonstans nära en väg där vi kunde lägga i kanoten. Till slut hittade vi denna smala bäck som ledde ut i själva sjön. Det låg ett grönt lager med något slags frö på ytan, men det hindrar ju inte kanoten.
Efter en kort paddeltur kom vi till ön där geocachen var gömd. Så småningom hittade vi den lilla burken. Efter detta letade vi upp en klippa i solen där vi kunde fika och njuta en stund i solen. Vi satt där och tittade ut över vattnet och på en falk som flög fram och tillbaka.
Nästa stopp var vid en grotta som heter Höversbygrottan. Nu blev det dags att ta på heltäckande klädsel och leta fram ficklampor. Jag är inte alltid så förtjust i grottor, men denna kändes helt ok att gå in i. Man fick huka sig ordentligt i en passage, men behövde inte åla fram. En bit in hittade vi geocachen som gömts där.
Slutligen blev det ytterligare ett stopp vid en tunnel på ungefär 50 meter. Tunneln var den enda tunneln i det östgötska smalspårsnätet som fanns förr. Järnvägen passerade alltså här. Kul ställe! Naturligtvis låg det en geocache även här.
En riktigt spännande tur med olika typer av geocacher. Fantastiskt vilka ställen vi hittar till med hjälp av cacherna. Strax efter två var vi hemma igen och då hade barnen lagat mat. Efter en stunds slappande har vi sedan ägnat resten av dagen åt att jobba i trädgården, men mer om det i ett annat inlägg.
måndag 23 juli 2012
Fenomenmagasin i Tyskland
I lördags (eller egentligen i söndags morse) avslutade vi vår bilsemester. Lördag förmiddag tillbringade vi på Phaeno Science Center i Wolfsburg utanför Hanover. Vi hade fått tips om det här stället av en annan familj med barn i ungefär samma storlek som våra. Phaeno är ett stort fenomenmagasin där man får pilla och testa allt möjligt. Ett kul ställe för både små, stora och vuxna barn. Alltid lär man sig något nytt och i hur som helst så hade vi väldigt roligt allihop.Det fanns gott om olika kulbanor. Det var både stora och små, avancerade och enkla. De flesta fick man pilla på själv, men denna vevade en guide upp och sedan skötte sig allt självt. Kulorna åkte upp i det stora hjulet och valde sedan något av hålen och rullade ner via diverse avancerade konstruktioner.
Med magneter kan man ha roligt! Här "byggde" man en grej med små magneter mellan två starka magneter.
Det lutande rummet var riktigt lurigt. Det gick inte gå tvärs över. Alla betedde sig som om de var fulla. Här skrattade vi en lång stund.
En kub med speglar runt om och i tak och golv där man kunde gå in. När vi väl gått in blev vi hur många som helst.
Här sitter Henrik och Cissi på var sin sida om smala speglar. Varannan rad är Cissi och varannan rad är Henrik. Lurig bild att titta på!
Efter att ha lekt färdigt körde vi hemåt. Allt flöt på smidigt utan några stopp på autobahn och inga långa båtköer i Puttgarden. Klockan 03.36 rullade vi in hemma samtidigt som det började ljusna.
Med magneter kan man ha roligt! Här "byggde" man en grej med små magneter mellan två starka magneter.
Det lutande rummet var riktigt lurigt. Det gick inte gå tvärs över. Alla betedde sig som om de var fulla. Här skrattade vi en lång stund.
En kub med speglar runt om och i tak och golv där man kunde gå in. När vi väl gått in blev vi hur många som helst.
Här sitter Henrik och Cissi på var sin sida om smala speglar. Varannan rad är Cissi och varannan rad är Henrik. Lurig bild att titta på!
Efter att ha lekt färdigt körde vi hemåt. Allt flöt på smidigt utan några stopp på autobahn och inga långa båtköer i Puttgarden. Klockan 03.36 rullade vi in hemma samtidigt som det började ljusna.
torsdag 19 juli 2012
Ingenjörens resa
Nu måste ingenjören i mig få skriva ett inlägg om resans höjdpunkter för oss ingenjörer (eller för oss med barnasinnet kvar?).
Det började första kvällen på båten. Vi fick köra ombord i god tid innan båten skulle åka så vi lämnade av väskorna i hytten och gick upp på däck. Där fastnade vi! Vi stod där och tittade hur alla bilar och långtradare körde på båten. Det var långtradare efter långtradare som backades in och fickparkerades. Helt fascinerande hur många långtradare en färja rymmer och den flyter fortfarande! Efter en stund började de andra knöla över att det var kallt ute. Cissi och Martin gick till hytten. Henrik och jag var fortfarande fascinerade av lastningen av färjan. När lastningen var klar var vi ju tvungna att se hur stora porten stängdes. Mannen suckade över att ha gift sig med en ingenjör. Tur att jag har Henrik som är så lik mig. Vi höll ut ända tills båten lämnat hamnen och fällt ner stora porten.
Nästa attraktion för ingenjörsnördar var Lyftverket i Niederfinow. Det är en jättehiss för båtar. Man kör in båtarna i ett stort badkar och sedan lyfter man upp hela badkaret 36 meter till där floden fortsätter. Helhäftigt att se detta mästerverk konstruerat av ingenjörer. Det var otroligt stort. Vi löste biljett så att vi fick gå upp i lyftkraftverket och kunde studera det på nära håll. Även denna gång var det Henrik och jag som blev kvar till sist för vi skulle bara se lite till... Tyvärr var det VÄLDIGT högt att stå där uppe och titta. Dessutom var det bitvis smala springor i golvet så att man såg hur högt upp man var. Som tur är var min nyfikenhet större än höjdrädslan, men det var skönt när vi stod på marken igen.
Igår när vi åkte upp till toppen på Kitzbuhel horn, studerade vi hur liftarna var konstruerade. Det första Cissi säger när vi satt oss är "Men hur sitter de här korgarna fast egentligen". Det ser onekligen ut som att de knappt sitter fast, men de gör ju bevisligen det. På nervägen diskuterades vilt hur den stora kabinbanan fungerar. Varför den har två vajrar och varför är vajern slak på vissa ställen. Allt måste utredas! Vi funderade också på varför liftstolparna inte står helt lodrätt utan lutar lite ut från backen. Detta mysterium lyckades vi inte lösa, så om någon läsare kan klargöra det så vore det snällt.
Man kan också jämföra höjdrädlsa och höjdrädsla. Cissi bara skrattade åt mig när jag tyckte det var läskigt uppe i lyftkraftverket. Det stod ju stadigt och var rejält byggt. Jag tyckte å andra sidan inte alls att det var läskigt att åka liften/kabinbanan, men det tyckte Cissi. Rädslor är inte logiska.
Det började första kvällen på båten. Vi fick köra ombord i god tid innan båten skulle åka så vi lämnade av väskorna i hytten och gick upp på däck. Där fastnade vi! Vi stod där och tittade hur alla bilar och långtradare körde på båten. Det var långtradare efter långtradare som backades in och fickparkerades. Helt fascinerande hur många långtradare en färja rymmer och den flyter fortfarande! Efter en stund började de andra knöla över att det var kallt ute. Cissi och Martin gick till hytten. Henrik och jag var fortfarande fascinerade av lastningen av färjan. När lastningen var klar var vi ju tvungna att se hur stora porten stängdes. Mannen suckade över att ha gift sig med en ingenjör. Tur att jag har Henrik som är så lik mig. Vi höll ut ända tills båten lämnat hamnen och fällt ner stora porten.
Nästa attraktion för ingenjörsnördar var Lyftverket i Niederfinow. Det är en jättehiss för båtar. Man kör in båtarna i ett stort badkar och sedan lyfter man upp hela badkaret 36 meter till där floden fortsätter. Helhäftigt att se detta mästerverk konstruerat av ingenjörer. Det var otroligt stort. Vi löste biljett så att vi fick gå upp i lyftkraftverket och kunde studera det på nära håll. Även denna gång var det Henrik och jag som blev kvar till sist för vi skulle bara se lite till... Tyvärr var det VÄLDIGT högt att stå där uppe och titta. Dessutom var det bitvis smala springor i golvet så att man såg hur högt upp man var. Som tur är var min nyfikenhet större än höjdrädslan, men det var skönt när vi stod på marken igen.
Igår när vi åkte upp till toppen på Kitzbuhel horn, studerade vi hur liftarna var konstruerade. Det första Cissi säger när vi satt oss är "Men hur sitter de här korgarna fast egentligen". Det ser onekligen ut som att de knappt sitter fast, men de gör ju bevisligen det. På nervägen diskuterades vilt hur den stora kabinbanan fungerar. Varför den har två vajrar och varför är vajern slak på vissa ställen. Allt måste utredas! Vi funderade också på varför liftstolparna inte står helt lodrätt utan lutar lite ut från backen. Detta mysterium lyckades vi inte lösa, så om någon läsare kan klargöra det så vore det snällt.
Man kan också jämföra höjdrädlsa och höjdrädsla. Cissi bara skrattade åt mig när jag tyckte det var läskigt uppe i lyftkraftverket. Det stod ju stadigt och var rejält byggt. Jag tyckte å andra sidan inte alls att det var läskigt att åka liften/kabinbanan, men det tyckte Cissi. Rädslor är inte logiska.
tisdag 17 juli 2012
Europaturne
Här kommer ett litet inlägg för att visa att jag fortfarande lever. Jag är just nu på bilsemester i Europa och har annat för mig än att blogga (otroligt, men sant!).
Vi åkte nattbåt från Ystad till Polen och har bilat ner genom Polen, Tyskland, Tjeckien och befinner oss nu i Österrike. Efter att ha sovit en eller två nätter på olika hotell så känns det skönt att nu vara fyra nätter på samma ställe. Vi ser alperna från balkongen. Kul att få se alperna på nära håll. Jag har aldrig varit här förut.
Foton kommer när jag kommit hem, men här kommer en kort sammanfattning av läget just nu:
- Resans största matöverraskning: Den goda carbonaran och de fräscha pizzorna (bättre än svenska) som vi fick på ett polskt kvartershak för nästan inga pengar.
- Resans läskigaste: Tortyrkammaren på den Tjeckiska borgen Loket. Där fanns dockor i cellerna som illustrerade hur det gått till. En del av dockorna rörde sig och hela källaren fylldes av ljudeffekter.
- Resans mest skrämmande: Minuterna från att Mannen saknade sin plånbok tills vi hade letat igenom lägenheten och tagit oss tillbaka till affären där vi återfick den.
- Resans gulligaste: Det tama (eller halvtama åtminstone) murmeldjur som vi fick klappa.
- Resans vackraste: När vi kommer på en stor väg och plötsligt öppnar sig hela alperna framför oss. Tyvärr missade vi att stanna på p-rutan som fanns för fotografering.
- Resans toppenmat: Dagens lunch lagades och åts 2500 meter över havet. Så högt går inte att komma i Sverige, men där åt vi potatismos och köttbullar.
- Resans nördigaste: Besök på Berlins datorspelsmuseum. Kul!!
- Resans krokigaste: Upp till toppen på Edelweiss Spitze (2600 möh). Smalare och krokigare väg har jag aldrig sett. Skräck varje gång vi mötte en bil!
- Resans mysigaste: Första natten när vi fem trängs i en båthytt med fyra bäddar. Vi har släckt ljuset och ligger lagom halvtrötta och förväntansfulla och småpratar om allt möjligt.
tisdag 10 juli 2012
Mobiltelefoner
Nyligen utökades familjen med ytterligare två mobiltelefoner. Då började vi fundera på hur många mobiler som finns i huset, både de som används och de som inte används längre. Alla hämtade sina telefoner och vi radade upp dom på bordet. Det blev några stycken!
Alla dessa fungerar mer eller mindre och många av dem används. Lite läskigt är det i alla fall med alla apparater som vi "behöver" nu för tiden och de måste hela tiden bli bättre och bättre. "Behovet" ökar hela tiden på något vis. Några telefonbyten är på grund av jobbyten, men det är många uppgraderingar i alla fall.
måndag 9 juli 2012
Att packa en bil
Det är verkligen en utmaning att packa för två veckors resa med fem personer. Det blir hur mycket som helst, men samtidigt ska det få plats i en vanlig kombibil.När vi såg att det verkar bli en del regn så kände vi att ett par extra skor är nog inte fel. Problemet är att ett par extra skor innebär fem par extra skor och det tar plats!
Nu hoppas vi att allt är med och sätter fart söder ut!
Nu hoppas vi att allt är med och sätter fart söder ut!
söndag 8 juli 2012
Jordgubbsgodis
Cissi hittade en sak på internet härom dagen. På internet finns ju som bekant ALLT! Allt måste man inte testa (och bör inte), men några idéer kan man ta efter.Vi började med att skära sönder jordgubbarna och la dem i en gryta ihop med några droppar vatten och saften från en halv citron. Jordgubbarna fick puttra tills de mosat till sig. Därefter mixade vi sönder jordgubbarna ytterligare.
Smeten hällde vi ut på en plåt som var klädd med plastfolie, lätt smord med olja. Plåten satte vi in ett par timmar i ugnen. Ugnen stod på lägsta möjliga värme och luckan öppen för att det inte ska bli för varmt.
Efteråt blev det som ett rött lakan. Det gick att lyfta upp och vika hur som helst. Häftigt!
Det röda stycket har vi nu skurit i små bitar. Det är lite halvsegt jordgubbsgodis. Smaskigt! Det smakar ungefär som torkade jordgubbar, men godare.
Smeten hällde vi ut på en plåt som var klädd med plastfolie, lätt smord med olja. Plåten satte vi in ett par timmar i ugnen. Ugnen stod på lägsta möjliga värme och luckan öppen för att det inte ska bli för varmt.
Efteråt blev det som ett rött lakan. Det gick att lyfta upp och vika hur som helst. Häftigt!
Det röda stycket har vi nu skurit i små bitar. Det är lite halvsegt jordgubbsgodis. Smaskigt! Det smakar ungefär som torkade jordgubbar, men godare.
Rullgardin
Jag vill ha det mörkt när jag sover, därför har vi en mörkläggningsgardin i sovrummet. Det är en tät rullgardin. I går när jag skulle dra upp rullgardinen så gick snöret av. Attans!
Just nu hinner jag inte fixa det innan vi drar iväg på semester. Att få ner rullgardinen är inte svårt. När jag ska dra upp den måste jag ställa fram en stol och ställa mig på. Sedan står jag och snurrar rullen med fingrarna tills rullgardinen är helt uppsnurrad. Inte smidigt, men det fungerar så länge.
Just nu hinner jag inte fixa det innan vi drar iväg på semester. Att få ner rullgardinen är inte svårt. När jag ska dra upp den måste jag ställa fram en stol och ställa mig på. Sedan står jag och snurrar rullen med fingrarna tills rullgardinen är helt uppsnurrad. Inte smidigt, men det fungerar så länge.
onsdag 4 juli 2012
Planering
Den här veckan har det äntligen lugnat ner sig och inte varit så många kvällsaktiviteter. Vi har i stället ängnat flera kvällar åt att planera den kommande bilsemestern.
Det är tur att vi har stort golv när kartorna ska spridas ut och pusslas ihop med varandra. På kartorna har vi satt ut postit-lappar för att markera sevärdheter som vi kan tänka oss att se. Alla sevärdheter kommer inte att passeras på den här resan, men planeringen är ju halva nöjet. Hur vi har tänkt att åka har varierat, men nu börjar det ta form och kommer nog inte justeras så mycket mer. Vi kommer att bila genom Sverige, Polen (båt Sverige - Polen), Tyskland, Tjeckien, Tyskland, Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige. Vändpunkten blir i de Österrikiska alperna där vi kommer att vara några dagar. I västra delen av Tjeckien kommr vi också att tillbringa några dagar. Jag har fått en del roliga tips från en vännina som är från Tjeckien.
Nu börjar jag längta efter att komma iväg, men det återstår lite planering och packning.
måndag 2 juli 2012
Stockholm
I helgen blev det en tripp till Stockholm för att hälsa på brorsan. På lördagen åkte vi ut till Tyresta Nationalpark och nationalparkernas hus. Nationalparkernas hus är ett naturum om alla Sveriges naionalparker. För många år sedan var vi här, men just den dagen var naturumet stängt. Jag hade sett fram emot detta länge och blev därför lite besviken. Det var inte dåligt, men betydligt mindre saker att titta och uppleva än vad jag hade väntat mig.
Vi gick en runda i skogen och den var fin. Det var en runda som hette urskogsstigen och hade informationsskyltar utmed vägen. Stigen gick genom blandad och fin natur.
På hemvägen på söndagen tog vi det lugnt. På ett ställe kom en älg nästan upp på vägen. Bilarna från båda håll stannade och tittade på den något förvirrade älgen. Den hade ingen stans att ta vägen och verkade väldigt stressad. Häftigt att få se ett så stort djur på nära håll och så lång stund. Efter en god stund sprang den iväg bort över en åker mot skogen.
På hemvägen hämtade vi Cissi i Skavsta, vilket var en del av syftet med hela resan. Cissi kom från Frankrike efter att varit där på språkresa i två veckor. Oj, vilket behov av att prata av sig hon hade. Hon är alltid bra på att prata och nu pratade hon på i nästan två timmar. Hon hade ju naturligtvis massor att berätta. Sedan somnade hon och sov en bra stund på eftermiddagen. Härligt att ha henne hemma igen!
Vi gick en runda i skogen och den var fin. Det var en runda som hette urskogsstigen och hade informationsskyltar utmed vägen. Stigen gick genom blandad och fin natur.
På hemvägen på söndagen tog vi det lugnt. På ett ställe kom en älg nästan upp på vägen. Bilarna från båda håll stannade och tittade på den något förvirrade älgen. Den hade ingen stans att ta vägen och verkade väldigt stressad. Häftigt att få se ett så stort djur på nära håll och så lång stund. Efter en god stund sprang den iväg bort över en åker mot skogen.
På hemvägen hämtade vi Cissi i Skavsta, vilket var en del av syftet med hela resan. Cissi kom från Frankrike efter att varit där på språkresa i två veckor. Oj, vilket behov av att prata av sig hon hade. Hon är alltid bra på att prata och nu pratade hon på i nästan två timmar. Hon hade ju naturligtvis massor att berätta. Sedan somnade hon och sov en bra stund på eftermiddagen. Härligt att ha henne hemma igen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)