Ingenjörens resa

Nu måste ingenjören i mig få skriva ett inlägg om resans höjdpunkter för oss ingenjörer (eller för oss med barnasinnet kvar?).

Det började första kvällen på båten. Vi fick köra ombord i god tid innan båten skulle åka så vi lämnade av väskorna i hytten och gick upp på däck. Där fastnade vi! Vi stod där och tittade hur alla bilar och långtradare körde på båten. Det var långtradare efter långtradare som backades in och fickparkerades. Helt fascinerande hur många långtradare en färja rymmer och den flyter fortfarande! Efter en stund började de andra knöla över att det var kallt ute. Cissi och Martin gick till hytten. Henrik och jag var fortfarande fascinerade av lastningen av färjan. När lastningen var klar var vi ju tvungna att se hur stora porten stängdes. Mannen suckade över att ha gift sig med en ingenjör. Tur att jag har Henrik som är så lik mig. Vi höll ut ända tills båten lämnat hamnen och fällt ner stora porten.

Nästa attraktion för ingenjörsnördar var Lyftverket i Niederfinow. Det är en jättehiss för båtar. Man kör in båtarna i ett stort badkar och sedan lyfter man upp hela badkaret 36 meter till där floden fortsätter. Helhäftigt att se detta mästerverk konstruerat av ingenjörer. Det var otroligt stort. Vi löste biljett så att vi fick gå upp i lyftkraftverket och kunde studera det på nära håll. Även denna gång var det Henrik och jag som blev kvar till sist för vi skulle bara se lite till... Tyvärr var det VÄLDIGT högt att stå där uppe och titta. Dessutom var det bitvis smala springor i golvet så att man såg hur högt upp man var. Som tur är var min nyfikenhet större än höjdrädslan, men det var skönt när vi stod på marken igen.

Igår när vi åkte upp till toppen på Kitzbuhel horn, studerade vi hur liftarna var konstruerade. Det första Cissi säger när vi satt oss är "Men hur sitter de här korgarna fast egentligen". Det ser onekligen ut som att de knappt sitter fast, men de gör ju bevisligen det. På nervägen diskuterades vilt hur den stora kabinbanan fungerar. Varför den har två vajrar och varför är vajern slak på vissa ställen. Allt måste utredas! Vi funderade också på varför liftstolparna inte står helt lodrätt utan lutar lite ut från backen. Detta mysterium lyckades vi inte lösa, så om någon läsare kan klargöra det så vore det snällt.

Man kan också jämföra höjdrädlsa och höjdrädsla. Cissi bara skrattade åt mig när jag tyckte det var läskigt uppe i lyftkraftverket. Det stod ju stadigt och var rejält byggt. Jag tyckte å andra sidan inte alls att det var läskigt att åka liften/kabinbanan, men det tyckte Cissi. Rädslor är inte logiska.