fredag 31 januari 2014

Acceptera saker som de är

Jag blir så trött på folk som gnäller på sånt man inte kan göra något åt, framför allt vädret. Ingen kan påverka vädret så då är det väl bara att gilla läget? Det är väl bättre att göra någonting bra av situationen?

Igår var det blåsigt och snöigt i luften. Jag var ute och sprang en runda. När jag sprang där i motvinden med snö som småspik i ansiktet, då mådde jag jättebra. Det kändes till och med mysigt, för jag hade accepterat att det var sånt väder just den dagen. Jag skulle naturligtvis kunna kura i soffan i stället, men jag gillar mer att ge mig ut.

Ibland regnar det när jag ska cykla hem från jobbet. Det är inte heller världens undergång. Det kan vara mysigt det också, att sätta på en bra sommarpratare i lurarna och kura ihop på sin cykel och trampa på. Jag blir i min egen värld för en stund och trivs ganska bra. Det skulle ju bara bli jobbigt om jag behövde reta mig på det dåliga vädret också.

För ett tag sedan när jag lyssnade på en intervju med Ola Skinnarmo så pratade han om just det här. Han accepterade situationen som den var oavsett om det var regnvädret i Göteborg eller om det var minusgraderna på Sydpolen. Utan den inställningen hade han nog inte kommit iväg på sina expeditioner.

torsdag 30 januari 2014

Hårfärg

Vad var det egentligen som hände i helgen som gick? Hur gick det till? Nu har det gått några dagar och jag börjar smälta det eller vänja mig...

Det var så att dottern och hennes kompis åter igen färgade håret på varandra. När de kletat in färgen på varandra så hade de färg kvar. De diskuterade och funderade på vad de skulle göra med färgen som var kvar. På något konstigt vis satt jag plötsligen på det tidningstäckta golvet och fick färg i håret. Jag som aldrig förut färgat håret. Jag som aldrig tänkt färga håret. Jag som aldrig fattar snabba och oöverlagda beslut. Nu satt jag plötsligen där och fick färg.

Själva tillställningen att diskutera färg med tjejerna och att bli färgad av dem var väldigt trevlig. Nästan så att det var värt det trots att jag lite ångrar färgen. Min nya hårfärg skiljer sig inte jättemycket från hur det var innan. De bruna hårstråna är fortfarande bruna men det grå håret är numera brun-oranget.

Första dagarna tyckte jag att det lyste oranget som en morot. Så oranget är det inte, men i mina ögon lyste det oranget. Dottern tyckte att det blev snyggt. Nu tror jag att färgen har dämpats lite, eller så är det jag som vant mig, men nu ser det ok ut. Det var nog ok från början men jag kände inte igen mig och det var jobbigt. Jag var tvungen att komma över det där innan jag ens vågade skriva om det här på bloggen.

måndag 27 januari 2014

Ost- och ölprovning

Igår firade vi lite mer jul. Mannen fick ost- och ölprovning av mig i julklapp. Igår gick provningen av stapeln.
 Vi fick prova fem sorters öl med fem ostar till. Jag tyckte mer om ostarna än ölen, men det var flera öler som var goda också. Min favorit var en dansk getost i kombination med ett trappistöl från Belgien, Achel Bruim.
Man blir väldigt mätt av öl och ost så det blev nästan för mycket på slutet. Trevligt var det i alla fall och provledarna (eller vad de kallas) var mycket kunniga. Det som är synd med sånna här tillställningar är att jag efteråt inte ens kommer ihåg hälften av vad de berättade.

söndag 26 januari 2014

Löpträning

Tidigare har jag lyssnat på Martina Haag som sommarpratare och läst hennes bok Heja, heja om löpning. Hon poängterar hela tiden att hon bara springer så länge det är roligt. Blir det 12 minuter så är hon nöjd med 12 minuter. Med den inställningen har hon numera sprungit flera maraton.

Nu i veckan lyssnade jag på en intervju med ultralöparen Jonas Buurd i podcasten Husky. Jonas springer lopp på minst 10 mil, gärna 15 mil, på mycket snabbare kilometertid än vad jag har när jag springer 5 km. Intervjun var ändå inspirerande att lyssna på. Han tyckte knappt att han tränade, han var bara ute och lunfsade som avkoppling. Han tränade aldrig intervaller eller på gym. Han sprang i snitt 100 minuter per dag men hade en väldigt avslappnad inställning till det hela.

Vad har då dessa två personer gemensamt? Jo, de tränar regelbundet men inte med någon tokträning så att de mår illa eller lider. De är bara ute för att ha roligt och för att koppla av. Det tankesättet vill jag inspireras av. Tidigare har jag trott att för att bli en bra löpare (som i mitt fall definieras av att springa 1 mil på under timmen) så måste man träna intervaller och ta i lite extra när man är ute och springer. Nu börjar jag tro på att det inte är så, det gäller nog "bara" att träna regelbundet så kommer det andra så småningom.

Idag var jag ute och lufsade lite och lyssnade på en gammal sommarpratare. Det kändes egentligen inte så väldigt tungt någon gång. När jag började närma mig hemmet igen så kände jag inte för att gå in än så jag sprang en liten omväg till. Det slutade med att jag sprungit 9 km utan att riktigt fatta det och det hade tydligen gått med hyfsad fart dessutom (6.02 min/km). Det känns hur bra som helst!

lördag 25 januari 2014

Skridskotur

Idag var vi några scoutledare och några respektive som gav oss ut på en skridskotur. Jag trodde att vi skulle bli fler, men vi var i alla fall sex stycken. Vi åkte till Borensbergs badplats för vi hade hört att det var is på sjön Boren.
Första biten var det knöligt och lite ihopblåst snö här och där. När vi väl kommit förbi det första knöliga så öppnade sig blank svart is. Inte spegelblankt men fint ändå att åka. Vi behövde knappt ta i alls på utvägen så vi anade att tillbakaväggen i motvind kunde bli värre.
Isen är som konstverk. Bitvis är den kolsvart, ibland såg man sjögräs som frusit fast och ibland var det andra mönster.
Solen sken på oss lite till och från. Fikat var naturligtvis med och äggsmörgåsarna smakade bra efter en stunds åkande. Efter fikapausen så vände vi tillbaka. Det var inte alls så mycket motvind som vi befarat så det gick bra även på tillbakavägen.
Trevligt att åka skridskor tillsammans. Man kan växla mellan att åka och prata med någon och att åka lite vid sidan av och försvinna i sina egna tankar, eller helt enkelt vila hjärncellerna.

torsdag 23 januari 2014

Min lilla ingenjör

Häromdagen satt Martin som vanligt och spelade datorspel. Han spelar mycket men förklarar gärna vad han håller på med om man sätter sig bredvid. Just den här gången började han själv berätta innan jag ens hunnit sätta mig. Sedan blev jag fast en god stund för det var riktigt spännande.

Han spelade Minecraft. Det är ett spel där man får vara kreativ och bygga saker och konstruktioner. Den här gången visade han hur man kan programmera spelets byggstenar. Han visade hur han kunde få Zombies att uppstå på en bestämd plats när han drog i en spak. Han visade också hur han kunde lägga in villkor så att saker bara hände när han stod inom ett visst avstånd från blocket, eller hade en viss uppnått en viss nivå. Häftigt, det här liknade verkligen "riktig" programmering.

Som liten ville han bli brobyggare och det kommer säkert bli något slags ingenjör av honom. Han är bra på att konstruera saker. Han har alltid byggt häftiga legokonstruktioner. Det händer aldrig att han bygger efter ritningarna men han konstruerar gärna manicker och mojänger.

För att peppa ingenjörsintresset så har jag anmält honom till Experimentfabriken. Det är ett projekt för att locka unga att bli ingenjörer. Det är fyra tillfällen då de ska få labba med kemi. De ska experimentera med DNA, laktos och få göra slime. Låter jättekul och det tyckte Martin också. I eftermiddag är första tillfället så det ska bli spännande att höra vad han tycker efteråt.

tisdag 21 januari 2014

Automatkorrigering

Sedan jag köpte min nya dator så har jag stört mig på att den automatiskt korrigerar när jag skriver. Det händer säkert att den rättar en del fel jag skriver men ännu oftare ersätter den ord med helt andra ord. Jag läser igenom inläggen och får justera rättaren många gånger. En del av "rättningarna" missar jag och det blir helkonstiga meningar.

Nu har jag varit inne och korrigerat i några av de senaste inläggen. Dessutom har jag letat upp inställningen för att stänga av automatkorrigeringen. Förhoppningsvis kommer det att förhindra de helkonstiga meningarna. Ett och annat stavfel får ni kanske stå ut med i stället.

måndag 20 januari 2014

Kålrotsallad

Kålroten är ju billig, nyttig och årstidsrätt så här på vintern, men vad har man den till förutom rotmos?
För ett tag sedan köpte jag en kålrot för jag tänkte att det går säkert att använda den till något. Ska googla på det!

Nu i helgen googlade jag äntligen på kålroten. Det blev att jag gjorde en sallad på råriven kålrot, morot och äpple. Jättegott!

Denna salladen kan jag alltså rekommendera:

1 bit kålrot (ca 250 g)
1 morot
1 äpple

Riv det grovt. På det hade jag en dressing av någon matsked pressad citron, lite äppelcidervinäger och några korn socker. Enligt receptet skulle det vara 1,5 msk pressad citron och 2 msk koncentrerad äppeljuice, men man tager vad man haver.

söndag 19 januari 2014

Suzanne Collins: Fatta Eld


Jag har nu läst även andra delen i trilogin Hungerspelen. På svenska heter boken Fatta Eld. Jag lästeboken på engelska och då heter den Catching Fire.

Jag tyckte egentligen att första delen var avslutad som den var. Men med en envis dotter så blev jag övertalad att fortsätta och läsa de andra två delarna i trilogin. Nu har jag en del kvar.

I Fatta eld som blir det bara eländigare och eländigare. Vi får fortsätta att följa Katniss och Peeta. Jag tänkte inte skriva så mycket om vad boken handlar om för det förstör den. När jag hade läst en tredjedel så läste jag en recension som avslöjade mer än vad jag hunnit läsa. Efter det kändes det inte lika roligt att fortsätta. Jag fortsatte ändå och boken var inte så tokig i alla fall.

Jag tyckte riktigt bra om första boken, men är lite mer tveksam till denna. Jag har hört andra som inte heller har gillat del två, men som säger att del tre är bättre. Nu när jag läst tvåan så måste jag läsa även trean för att se hur det går.

lördag 18 januari 2014

Vinterpromenad utmed Vättern

Idag blev det en promenad runt Råssnäsudden i Motala med utsikt över Vättern. Det låg naturligtvis några cacher utmed promenaden. Vatten och vattenkanten är vacker även på vintern så här kommer några bilder från dagens promenad. 







fredag 17 januari 2014

Vinterpratare

Eftersom jag cyklar en mil till jobbet och en mil hem från jobbet nästan varje dag så hinner jag med att lyssna på några radioprogram och podcastar. Just nu håller jag på att lyssna på årets vinterpratare. Hittills har nog alla varit intressanta.

Jag har funderat en del på vad som gör en sommar/vinterpratare intressant. Om jag börjar i andra änden så är de pratade tråkigast som radar upp vilka kändisar de träffat och vilka jobb de haft, som någon slags meritlista. Det pratade som är intressanta pratar om sina känslor, om känslor som jag på ett eller annat sätt kan känna igen mig i. Jag vet inte om jag blivit mer reflekterande på sista tiden eller om jag alltid har tyckt så här. Just nu gillar jag när någon pratar om sånt som får mig att reflektera över mitt liv, på ett eller annat sätt.

Några intressanta vinterpratare som jag lyssnat på nu har varit:
Tomas Sjödin som pratar om livet på en massa olika sätt. Det som fastnade mest hos mig var när han pratade om hur bra det kan kännas att vara tyst ihop med någon nära, men hur jobbigt det är att tiga ihop med någon nära. Om hur konflikter växer av att tigas ihjäl.

Ola Salo som bland annat pratar om kärleken till sitt barn. Om hur livet fullständigt förändras när en liten, liten person blir beroende av dig. Om hur en så liten person kan ta så stor plats i ens liv.

Bodil Jönsson som pratar om hur det är att bli gammal. Hon jämför hur det är för henne att bli gammal jämfört med när förra generationen blev gamla. Hon tycker vi borde värdesätta de egenskaper som gamla har och då samtidigt ha överseende med de som gamla människor inte klarar lika bra längre.

Det är dessa pratare som fastnat mest de senaste dagarna, men jag gillade även att lyssna till Lasse Åberg och Petra Mede. Alla program ligger kvar på sveriges radios hemsida så passa på att lyssna.

Någon som har tips på andra bra radioprogram (eller podcastar) som jag borde lyssna på?

onsdag 15 januari 2014

Mot nya arbetsuppgifter

Så har jag gått här ett par dagar och tänkt att blogga. Jag hade till och med ett intressant ämne, men jag har glömt vad det var som jag hade tänkt skriva om. Jag får väl skriva lite om senaste dagarnas kurs i stället.

Jag har suttit på kurs på jobbet. Det var en repetitionskurs i programmeringsspråket C++. Riktigt kul att få hacka kod. Det var länge sedan jag verkligen skrev någon större mängd kod. Anledningen till att jag gått kursen är arbetsuppgifterna i projektet som jag hoppar in i februari. Det är väldigt många introduktioner och genomgångar inför det nya arbetet. Det känns jättebra att få en bra start. Sedan får vi se hur mycket det blir att hacka kod och hur mycket annat det kommer att bli. Jag tror att det kommer att bli ganska blandat och det är ju kul.

Idag blev det också en kort tur på skidorna. Äntligen verkar den långdragna hostan nästan ha gett med sig så snart kan det nog bli en joggingtur också.


söndag 12 januari 2014

Lite ditt och datt

Detta blev en fullbokad helg. Ibland ska allting hända samtidigt, eller i alla fall nästan samtidigt. Denna helgen har vi fått in bokcirkel, 50-årsfest, cachetur och snart dags för ett scoutledarmöte. Där emellan känns det faktiskt som att vi har hunnit ta det lite lugnt också.

Idag lagade vi god middag. Det blev potatisgratäng, helstekt fläskfilé och sås med glögg i. Det lät märkligt med sås med glögg i, men blev riktigt gott och lite annorlunda. Inspirationen och receptet fick jag, som så många gånger förut, från bloggen Kryddburken.

Träningen går fortfarande lite på halvfart eftersom jag försöker bli av med den sista hostan. Nu är jag trött på sån där meningslös hosta som bara är där för att störa och inte gör någon nytta. Jag hade ju så bra flyt i träningen före jul, men nu får jag snart börja om.


onsdag 8 januari 2014

Veggivore

Jag prenumererar på den nya tidningen Hunger. Det är en systertidning till Filter som jag skrivit om tidigare. Så här presenterar sig tidningen Hunger:

Hunger är tidningen som tar maten på allvar. Som granskar fusket i butikerna och på krogen. Som har något intressant att berätta om råvaror, rätter och matkultur. Och som framför allt kan göra oss vanliga hemmakockar mer självsäkra och kreativa vid spisen. Chefredaktör är Mats-Eric Nilsson, som med Den hemlige kocken, nya Saltad nota och flera andra böcker om mat har öppnat ögonen på hundratusentals svenska konsumenter. Bakom satsningen står gänget som skapat Offside och Filter.


Det har hittills kommit två nummer och jag gillar tidningen. Nu i senaste tidningen är det en artikel om Veggivore-trenden. Jag har inte hört begreppet tidigare, men det stämmer lite med hur jag tänker när jag planerar mat. Veggivore handlar om att man inte utgår från köttet när man planerar en rätt, utan man utgår från grönsakerna och tillsätter sedan lite kött. Det handlar alltså inte om att äta helt vegetariskt, men att minska på köttet och lyfta fram grönsakerna.

Veggivore-trenden ska jag läsa mer om och undersöka vidare.

tisdag 7 januari 2014

Dags att jobba igen

Idag var det dags att jobba igen efter lång skön ledighet. Jobbigt att kliva upp strax efter sex i stället för framåt nio. Kolsvart ute så det kändes som att gå upp mitt i natten.

Väl på jobbet kändes det helt ok, men lite småsömnigt. Klart att det är skönt att vara ledig, men väldigt trevligt att träffa kollegorna igen. Nu är det slutspurten för mig i projektet jag jobbar för om tre veckor hoppar jag in i ett annat projekt. Det ska bli spännande att se vad det kan innebära.

söndag 5 januari 2014

Fredrik Backman: En man som heter Ove

Nu har även jag läst En man som heter Ove av Fredrik Backman. Alla verkar läsa den boken just nu. Det är nog inte så konstigt heller för boken passar de flesta och är lättsam och lättläst.

Boken handlar om en man som heter Ove, förvånande nog. Ove är en mycket noggrann man som stör sig på alla som inte kan göra rätt. Står det en skylt att bilar inte får köra mellan husen i bostadsområdet så gäller det alla, inklusive ambulansen. Han upprörs och påpekar när folk gör fel eller när folk inte lärt sig att backa med släp. Han kan inte förstå hur någon kan vilja köra något annat än Saab. Folk som kör BMW kan man ju inte ens prata med.

Historien om Ove rullas upp genom att blanda nutid och dåtid. Han har nyligen blivit änkling efter sin älskade Sonja. Han längtar efter att få träffa henne igen, på andra sidan. Han planerar för och försöker ta sitt liv, men misslyckas ideligen. Ove har från början inga vänner och lever mycket ensam med bara sin frus gravsten som sällskap. På något vis får Ove fler och fler vänner i bostadsområdet, utan att Ove själv vill erkänna det. Han tycker mest att han blir "störd" hela tiden när folk besöker honom. Till slut är det faktiskt så att till och med Ove börjar kunna erkänna att det kan vara trevligt att umgås med grannarna, även om han gör det på sitt tysta och bestämda sätt.

I början skrattar jag åt Ove och tycker att han verkar hopplös att umgås med. Ju längre in i boken jag kommer ju mer får det sin förklaring varför han är lite bitter. Jag tycker mer och mer om Ove ju längre in i boken jag kommer. På slutet skulle jag verkligen vilja umgås med honom. Undra om det finns några ensamma Ove i vårt kvarter?

lördag 4 januari 2014

Promenad och röjning

Efter att ha varit krasslig och därmed tagit det lugnt i ett antal dagar så har jag idag varit mer aktiv. Vi började dagen med en promenad ihop med vänner. Vi gick runt i Vidingsjöområdet. Målet var ett antal cacher utmed vägen, förutom målen att komma ut, få frisk luft, motion, en pratstund och en utefika. När vi kom till bilen igen visade min telefon att vi gått 8 km. Inte så illa. Det var lagom temperatur ute så det var både skönt att gå, men också skönt att sitta stilla och fika.

Det svåra så här års är att få lite sol på sig. Idag lös solen, men eftersom vi mest gick i skogen så fick vi inte solen på oss i alla fall. Solen orkar ju knappt upp över trädtopparna. Ljust och fint var det i alla fall.


Under eftermiddagen fick jag igång båda sönerna till att städa sina rum. Det var de som gjorde jobbet, men jag hjälpte till lite här och där. Jag tog bland annat hand om en del urvuxna kläder och annat som inte skulle vara kvar i deras rum. Det är smart att röja ibland. Henrik hittade kläder han glömt bort och insåg att han hade många fler par bra jeans än han trodde.

Nu ska jag lägga mig i soffan och läsa en bit till i andra delen av Hungerspelen. Jag har tidigare skrivit om första delen och jag kan redan nu avslöja att även del två är bra.

fredag 3 januari 2014

Julledighet

Jag som sällan är sjuk har nu hittat något virus. I flera dagar har jag haft huvudvärk och hosta. Det är betydligt bättre nu än första dagarna, men det går långsamt. Hosta kan ju bli väldigt långdraget.

Jag är julledig ytterligare ett par dagar och det finns dock en fördel med att vara lite krasslig. Jag har verkligen tagit det lugnt de senaste dagarna! Jag har tillbringat mycket tid i fåtöljen, soffan och sängen. Jag har läst, tittat på några tv-program, bloggat, slösurfat och en del annat. Det känns faktiskt rätt skönt och eftersom träning eller liknande inte varit ett alternativ så har det känts helt ok. Mitt i halvkrassligheten har jag dock lyckats fira nyår med vänner och igår var vi på nyårsmiddag med Linköpings Science Fiction-förening (som är mer av ett kompisgäng än en förening).

Idag blir det mer firande för idag fyller vår lille son år. För 20 år sedan kom han som en liten plutt på 2700g. Nu är han längst i huset på drygt 180cm. Så det kan gå, utan att man hinner blinka.
Som tur är så finns det fortfarande saker vi kan lära honom. Igår lärde vi honom att laga punkteringen på cykeln. Det är bra kunskap att ha med sig!

torsdag 2 januari 2014

Fröken Frimans krig

Jag har följt SVT:s serie Fröken Frimans krig. Det var tre delar, vilket jag tycker är en lagom lång serie att lyckas följa. Serien var både bra som underhållning och som historielektion.

Fröken Frimans krig handlar om Fröken Friman som blir arg på allt matfusk som förekommer i Stockholm i början på 1900-talet. Matfusket drabbar främst de fattiga som blir sjuka av den dåliga maten. Tillsammans med några andra kvinnor drar hon igång kvinnornas andelsförening som sedan öppnar mataffären Svenska Hem. Motståndet från de etablerade handlarna är stort. Kvinnorna motarbetas både av grossister och i hemmet. Mannen är inte vana vid att kvinnan vill ut och jobba.

Efter att ha sett serien blev jag nyfiken och läste lite om Svenska Hem som var en kvinnlig kooperation i Stockholm som startad 1905. Dessa kvinnors kamp är säkert en viktig del av kvinnornas frigörelse. Kampen för jämställdhet pågår ju fortfarande men har kommit en bra bit längre sedan början på 1900-talet. Ibland kan man tycka att det återstår mycket, men samtidigt tror jag att det måste få ta lite tid också. Jag gillar inte kvotering för att få in kvinnor. Jag skulle inte vilja ha ett jobb för att jag är kvinna. Jag vill ha jobbet för att jag kan det som krävs, men då ska kvinnliga egenskaper värderas lika högt som manliga.

Det finns mycket att säga om jämställdheten, men se tv-serien så får du underhållning, en historielektion och se bra skådespel. SVTplay visar fortfarande serien.

onsdag 1 januari 2014

Nytt år!

Jag sitter och läser vad jag skrev på bloggen för ett år sedan. Då skrev jag om fyra nyårsmål som jag siktade på att uppnå under 2013. Nyårslöften låter så tungt, mål att sikta mot låter mer positivt. Hur har det då gått?

- Ha minst två vegetariska matlådor i veckan och servera minst en vegetarisk rätt i veckan hemma. Matlådorna har gått bra. Det ha kanske inte varit två vegetariska matlådor varje vecka, men många veckor har det varit fler än två. Vegetariskt hemma till familjen går lite si och så, men jag jobbar på det.

- Spela mindre mobilspel och i stället läsa fler böcker och handarbeta mer. Det har väl gått halvbra. Jag spelar mindre, men fortfarande lite grann. Jag har läst en del böcker och jag har satt igång med en stickning. Dessutom har jag gjort en del annat pyssel så jag känner mig nöjd ändå.

- Springa milen på blodomloppet på under en timme. Det gick inte i år. Just då förstod jag inte varför det gick så jättetungt. Någon månad senare fick jag svaret då jag fick veta att jag hade ordentlig järnbrist. Nu efter ett halvår med extra järntillskott känns det mycket bättre, så jag gör ett nytt försök 2014.

- Ta geocachen Challenge for 20(13). Det innebar lite planerande av några utflykter och några extra besök på spännande platser, men det var inte jättesvårt. Cachen kunde loggas i början på augusti.


Det har känts ganska bra att ha några mål att jobba mot. Jag har trots allt tänkt på dom ibland och tagit ett litet extra tag för att jobba åt rätt håll.
För 2014 har jag inte satt upp några så tydliga mål. Jag har ett mål uppsatt i scoutledarutbildningen som jag går och det får räcka som mål för 2014. Det är lite luddigare att förklara, men tydligt för mig. Det där med vegetarisk mat kommer jag att fortsätta jobba med, men delvis på ett annat sätt. Jag återkommer till det i ett annat inlägg.

Då är förra året sammanfattat och avslutat. Nu njuter vi av det nya och ser vad som händer.