Sedan någon gång i höstas har jag tränat betydligt mindre än under början på förra året. Jag springer lite då och då för att hålla igång konditionen lite grann. Samtidigt har jag kombinerat de lite kortare löprundorna med 10 minuters styrketräning efteråt. Jag har laddat ner appen "Träningspass" som kör 20 styrkeövningar, 30 sekunder var. Den varierar lite olika övningar varje gång så man tröttnar inte på appen heller. Känns bra som komplement till springandet.
På jobbet har det startat en löpskola på lunchen. Vi började förra veckan och har nu kört två gånger. Det är blandat med teknikövningar, intervaller och styrketräning. Just nu har jag varit med i nybörjargruppen, men jag funderar på att prova på fortsättningsgruppen. Det roliga med nybörjargruppen är att vi är flera stycken som känner varandra som går. Kul att träna ihop och ute.
Hoppas att löpskolan ger mig lite ny löplust. Att det börjar bli vår och skönt väder hjälper förstås också till att höja motivationen.
lördag 28 mars 2015
fredag 27 mars 2015
Ost
Idag gjorde jag ett stopp vid vår fantastiska ostaffär på hemvägen. Fyra sorters ost fick följa med hem. Ost är gott!
Det finns ju inte många specialaffärer nu för tiden. Det mesta handlas i stora mataffären, men en del specialbutiker överlever och lever gott. I Linköping har vi Norins ost. De har två butiker i city och det är alltid mycket folk i butikerna. Duktig och hjälpsam personal ihop med ett bra rykte gör att man gärna går i en extra affär för att köpa osten.
Efter det hoppade jag in på ICA och kompletterade med lita annat. Till kvällsmat blev det sedan plockmat med lite pasta, ett par sorters korv, skurna grönsaker, oliver, melon, bröd och ost. Mumsig och uppskattad fredagsmat!
Det finns ju inte många specialaffärer nu för tiden. Det mesta handlas i stora mataffären, men en del specialbutiker överlever och lever gott. I Linköping har vi Norins ost. De har två butiker i city och det är alltid mycket folk i butikerna. Duktig och hjälpsam personal ihop med ett bra rykte gör att man gärna går i en extra affär för att köpa osten.
Efter det hoppade jag in på ICA och kompletterade med lita annat. Till kvällsmat blev det sedan plockmat med lite pasta, ett par sorters korv, skurna grönsaker, oliver, melon, bröd och ost. Mumsig och uppskattad fredagsmat!
onsdag 25 mars 2015
Pizzabakning
I går kväll hade vi scoutmöte med våra scouter som är 14-15 år. Då testade vi olika sätt att baka pizza utomhus. Dels hade vi botten av köpt tortilla och dels botten av pizzadeg gjord på bakpulver.
Dessutom testade vi olika tillagningssätt. På folie ovanpå stormkökets stekpanna med en bit folie som lock. Det gick bra, men tog en stund så det går åt ganska mycket bränsle till en ganska liten pizza.
Med en pizzasten ovanpå glöd i en eldkorg och med lock från en klotgrill, det fungerade också. Det gick åt ganska mycket glöd så att avståndet till stenen inte blev för stort. När vi väl fått stenen varm så gick det fort och smidigt att grädda pizzorna.
Enklast och utan en massa specialsaker var ändå att baka pizzan på folie ovanpå ett galler på eldstaden. Jag placerade gallret lite vid sidan om den stora elden, med lite glöd under. Pizzan täcktes med folie som lock, men det hade kanske inte behövts.
Det var roligt att prova och jämföra några olika metoder. Hur pizzan än lagades så smakade den väldigt bra.
Dessutom testade vi olika tillagningssätt. På folie ovanpå stormkökets stekpanna med en bit folie som lock. Det gick bra, men tog en stund så det går åt ganska mycket bränsle till en ganska liten pizza.
Med en pizzasten ovanpå glöd i en eldkorg och med lock från en klotgrill, det fungerade också. Det gick åt ganska mycket glöd så att avståndet till stenen inte blev för stort. När vi väl fått stenen varm så gick det fort och smidigt att grädda pizzorna.
Enklast och utan en massa specialsaker var ändå att baka pizzan på folie ovanpå ett galler på eldstaden. Jag placerade gallret lite vid sidan om den stora elden, med lite glöd under. Pizzan täcktes med folie som lock, men det hade kanske inte behövts.
Det var roligt att prova och jämföra några olika metoder. Hur pizzan än lagades så smakade den väldigt bra.
måndag 23 mars 2015
Premiärtur med nya cykeln
Det blev en ny cykel i fredags och idag har jag premiärcyklat den till jobbet. Jag var lite småirriterad i morse när jag inte fick dit cykelkorgen på pakethållaren tillräckligt långt bak, men till slut gick den att klämma dit där jag ville. Cykeln fungerade bra men känns lite annorlunda att cykla än den gamla, förutom att den är ny och inte skramlar. Stången är nog lite högre för jag har fått tänka på att lyfta foten högt när jag kliver på och av. En vanesak bara!
I morse trodde jag dock att jag aldrig skulle komma till jobbet. När jag klev ut genom dörren så stänkte det. In igen och ta på regnbyxor och byta till regnjacka. Sedan cyklade jag iväg. Efter ungefär 500 meter så kom jag på att nyckelkortet till jobbet låg i jackan jag tagit av mig. Bara att vända och hämta.
Jag stoppade nyckelkortet i fickan på regnjackan i stället och gav mig iväg igen. Jag cyklade och funderade på att det inte gjorde så mycket att det regnade lite för jag hade ju handduk (och träningskläder) med mig... Nej, jag har glömt handduken. Dags att vända igen och hämta handduken. Undrar vad grannarna tänkte om sin virriga granne.
Slutligen kom jag iväg till jobbet i alla fall. När det blev lunch och dags att träna kunde jag ju inte dra mig ur när jag nu lagt ner så mycket energi på att få med handduken. Det blev alltså lunchträning och sedan en cykeltur hem efter dagens slut.
I morse trodde jag dock att jag aldrig skulle komma till jobbet. När jag klev ut genom dörren så stänkte det. In igen och ta på regnbyxor och byta till regnjacka. Sedan cyklade jag iväg. Efter ungefär 500 meter så kom jag på att nyckelkortet till jobbet låg i jackan jag tagit av mig. Bara att vända och hämta.
Jag stoppade nyckelkortet i fickan på regnjackan i stället och gav mig iväg igen. Jag cyklade och funderade på att det inte gjorde så mycket att det regnade lite för jag hade ju handduk (och träningskläder) med mig... Nej, jag har glömt handduken. Dags att vända igen och hämta handduken. Undrar vad grannarna tänkte om sin virriga granne.
Slutligen kom jag iväg till jobbet i alla fall. När det blev lunch och dags att träna kunde jag ju inte dra mig ur när jag nu lagt ner så mycket energi på att få med handduken. Det blev alltså lunchträning och sedan en cykeltur hem efter dagens slut.
torsdag 19 mars 2015
Cykelbekymmer
Jag cyklar en mil till jobbet nästan varje dag, året runt. Det kräver en bra cykel. Min gamla trotjänare börjar sjunga på sista versen. Senast jag hade den på cykelverkstan sa killen att "nästa gång får du nog fundera på att köpa en ny". Stödet är slappt och går ibland emot ekrarna i bakhjulet. Framlyset har lagt av och fått ersättas med batterilyse. Sadeln är sprucken. Låset har rostat igen. Växlarna hoppar ibland. Kedjan är slut igen och det knakar oroväckande inne i navet. Handbromsen fungerar i och för sig att dra åt, men sedan får man stanna och manuellt dra ut bromsklossarna. Inte så praktiskt! Det är lite för mycket att åtgärda på en så gammal cykel.
Jag älskar min cykel, min Crescent Rissa Sport. Den passar mig så bra. Den är lättcyklad, har fotbroms, 7 växlar och ändå sitter man lite sportigt framåtböjd. Jag har svårt att skiljas från den, men nu kommer den att få agera vintercykel med vinterdäck på. Det duger den till ett tag till.
Så är det då uppgiften att hitta en ny favoritcykel. Jag tänkte att det borde vara enkelt. Jag kliver väl helt enkelt in i cykelaffären och säger att jag vill ha en likadan. Så enkelt var det förstås inte! Modellen Rissa Sport finns inte längre. Nu finns en modell som bara heter Rissa (vilket det fanns när jag köpte min också) och den skulle enligt säljaren motsvara min.
Idag var jag tillbaka i cykelaffären igen och hade tänkt köpa en Rissa i alla fall. Efter en provrunda konstaterade jag dock att den var ju inte alls som min cykel. Jag blev så besviken!
Efter lite funderande och velande provade jag i stället en Nishiki 307. Den kändes bättre, mer som min gamla. Eftersom det inte blev som planerat och jag fortfarande var besviken över det så åkte jag hem för att sova på saken. Till i morgon borde jag ha bestämt mig om jag vill ha Nishiki-cykeln för det fanns bara en kvar. Finns säkert fler på andra ställen men jag råkar ha rabatt i den här cykelaffären genom jobbet. 10% gör ju några hundralappar på en cykel.
Just nu lutar det åt att det blir en sån cykel. Den hade i alla fall fördelen att vara väldigt snygg. Färgen var matt vinröd så den sticker ut lite från alla vita, grå och svarta cyklar.
Jag älskar min cykel, min Crescent Rissa Sport. Den passar mig så bra. Den är lättcyklad, har fotbroms, 7 växlar och ändå sitter man lite sportigt framåtböjd. Jag har svårt att skiljas från den, men nu kommer den att få agera vintercykel med vinterdäck på. Det duger den till ett tag till.
Så är det då uppgiften att hitta en ny favoritcykel. Jag tänkte att det borde vara enkelt. Jag kliver väl helt enkelt in i cykelaffären och säger att jag vill ha en likadan. Så enkelt var det förstås inte! Modellen Rissa Sport finns inte längre. Nu finns en modell som bara heter Rissa (vilket det fanns när jag köpte min också) och den skulle enligt säljaren motsvara min.
Idag var jag tillbaka i cykelaffären igen och hade tänkt köpa en Rissa i alla fall. Efter en provrunda konstaterade jag dock att den var ju inte alls som min cykel. Jag blev så besviken!
Efter lite funderande och velande provade jag i stället en Nishiki 307. Den kändes bättre, mer som min gamla. Eftersom det inte blev som planerat och jag fortfarande var besviken över det så åkte jag hem för att sova på saken. Till i morgon borde jag ha bestämt mig om jag vill ha Nishiki-cykeln för det fanns bara en kvar. Finns säkert fler på andra ställen men jag råkar ha rabatt i den här cykelaffären genom jobbet. 10% gör ju några hundralappar på en cykel.
Just nu lutar det åt att det blir en sån cykel. Den hade i alla fall fördelen att vara väldigt snygg. Färgen var matt vinröd så den sticker ut lite från alla vita, grå och svarta cyklar.
tisdag 17 mars 2015
Vems byxor?
Nu har jag tröttnat på den eviga frågan om vems byxor det är. Varje gång när tvätten sorteras så är det några byxor som vi inte vet vems det är. Ibland känner ägaren igen byxorna men lika ofta står vi med ett par byxor som skulle kunna passa vem som helst av oss i familjen.
Martin är den som haft sämst koll på hur hans byxor ser ut. Flera gånger har jag hittat mina saknade byxor i hans garderob eller på honom. De passar förvånansvärt bra på honom.
Nu har jag tagit tag i problemet och sytt färgmarkeringar på tvättlappen. En färg per familjemedlem och en provlapp med alla färger där namnet står vid varje färg. Nu ska vem som helst kunna sortera tvätten.
Martin är den som haft sämst koll på hur hans byxor ser ut. Flera gånger har jag hittat mina saknade byxor i hans garderob eller på honom. De passar förvånansvärt bra på honom.
Nu har jag tagit tag i problemet och sytt färgmarkeringar på tvättlappen. En färg per familjemedlem och en provlapp med alla färger där namnet står vid varje färg. Nu ska vem som helst kunna sortera tvätten.
söndag 15 mars 2015
Legostädning
Lego är roligt för alla åldrar, men är ändå mest för de yngre barnen. Martin har haft lega i hela sitt rum. Små bitar sprider ut sig överallt. Nu har han inte byggt på länge så vi har bestämt att bära ner det mesta legot till källaren. Blir man byggsugen så är det ju bara att hämta.
Redan förra helgen började Martin och jag med detta projektet. Vi letade upp (nästan) alla bitar till en viss legosats som skulle vara kvar uppe i rummet. lite mysigt att sitta på golvet och hjälpas åt med att hitta rätt bitar. Nackdelen är att det samlas så mycket damm och skräp bland legot, och på golvet när det är fullt med saker.
Igår plockade vi ytterligare med legot och började ställa ut det utanför Martins rum. Idag tog vi tag i det ordentligt. Hyllor och skrivbordet tömdes och dammades. En del saker ställdes tillbaka och annat slängdes. Hela tiden hittade vi fler legobitar. Martin ålade också in under sängen och även där gjordes logofynd mitt bland dammet.
Något annat som vi hittade överallt var strumpor. Martin tar gärna av sig strumporna och lägger dom precis där han är. Det blev en liten hög med strumpor efter att vi städat färdigt.
Nu är rummet snyggt städat och dammsuget och legot har burits ner i källaren. Hoppas att det blir lättare att hålla ordning nu när det inte är lika mycket småsaker att försöka hålla ordning på.
Redan förra helgen började Martin och jag med detta projektet. Vi letade upp (nästan) alla bitar till en viss legosats som skulle vara kvar uppe i rummet. lite mysigt att sitta på golvet och hjälpas åt med att hitta rätt bitar. Nackdelen är att det samlas så mycket damm och skräp bland legot, och på golvet när det är fullt med saker.
Igår plockade vi ytterligare med legot och började ställa ut det utanför Martins rum. Idag tog vi tag i det ordentligt. Hyllor och skrivbordet tömdes och dammades. En del saker ställdes tillbaka och annat slängdes. Hela tiden hittade vi fler legobitar. Martin ålade också in under sängen och även där gjordes logofynd mitt bland dammet.
Något annat som vi hittade överallt var strumpor. Martin tar gärna av sig strumporna och lägger dom precis där han är. Det blev en liten hög med strumpor efter att vi städat färdigt.
Nu är rummet snyggt städat och dammsuget och legot har burits ner i källaren. Hoppas att det blir lättare att hålla ordning nu när det inte är lika mycket småsaker att försöka hålla ordning på.
måndag 9 mars 2015
Tysta rum
För att din hjärna ska vara effektiv så behöver den pauser. Detta motarbetas ofta av dagens arbetsmiljöer. Jag har en känsla av att det fortfarande blir vanligare och vanligare att sitta i kontorslandskap. Själv sitter jag i landskap och måste säga att det går bättre än väntat. Jag var väldigt tveksam när jag för ett par år sedan skulle flytta från eget rum till landskap.
Våra landskap har dämpande mattor och annat som ger en dämpad ljudnivå. För att det ska fungera bra krävs det att de som sitter ihop också jobbar ihop. Då ger det en massa bra överhörning. Man kan få en massa bra information utan att ens fråga efter den. De gånger jag tycker det varit jobbigt är då jag ska läsa in mig på något nytt. Det som är motigt och kräver koncentration, då störs jag av folket runt omkring.
Att jobba i kontorslandskap blir ändå väldigt intensivt. Man har hela tiden folk omkring sig och förväntas svara på snabba frågor. Det blir inte mycket paus för hjärnan. Ibland kan jag gå på toaletten bara för att få ett par minuter för mig själv.
Idag läste jag om en affärsidé som bygger på vårt behov av paus under dagen. Du kan hyra ett tyst rum per timme och få vara där helt själv. Detta finns tydligen i större städer. Man laddar ner en app, bokar, åker till rätt adress och knappar in en kod. Smart, eller?
Är det verkligen så bra när vi bygger arbetsmiljöer som kräver dessa tysta rum att hyra? Borde vi inte kunna klara en arbetsdag utan att låsa in oss helt själva, alternativt borde det inte finnas utrymme på jobbet för att få vara helt själv en stund?
Nästa fundering är om ett tyst rum verkligen är det jag vill ha. Jag vill nog hellre ha en lummig skog med susande träd och fågelkvitter. Det tycker jag är mer avkopplande än ett helt tyst rum.
Våra landskap har dämpande mattor och annat som ger en dämpad ljudnivå. För att det ska fungera bra krävs det att de som sitter ihop också jobbar ihop. Då ger det en massa bra överhörning. Man kan få en massa bra information utan att ens fråga efter den. De gånger jag tycker det varit jobbigt är då jag ska läsa in mig på något nytt. Det som är motigt och kräver koncentration, då störs jag av folket runt omkring.
Att jobba i kontorslandskap blir ändå väldigt intensivt. Man har hela tiden folk omkring sig och förväntas svara på snabba frågor. Det blir inte mycket paus för hjärnan. Ibland kan jag gå på toaletten bara för att få ett par minuter för mig själv.
Idag läste jag om en affärsidé som bygger på vårt behov av paus under dagen. Du kan hyra ett tyst rum per timme och få vara där helt själv. Detta finns tydligen i större städer. Man laddar ner en app, bokar, åker till rätt adress och knappar in en kod. Smart, eller?
Är det verkligen så bra när vi bygger arbetsmiljöer som kräver dessa tysta rum att hyra? Borde vi inte kunna klara en arbetsdag utan att låsa in oss helt själva, alternativt borde det inte finnas utrymme på jobbet för att få vara helt själv en stund?
Nästa fundering är om ett tyst rum verkligen är det jag vill ha. Jag vill nog hellre ha en lummig skog med susande träd och fågelkvitter. Det tycker jag är mer avkopplande än ett helt tyst rum.
lördag 7 mars 2015
Normer i friluftslivet
Jag har följt podcasten Färd sedan den startade. Det har varit många intressanta avsnitt om friluftslivet i vardagen, matlagning ute, fjällvandring, långfärdsskridskor, kläder, kartor och så vidare. Det är två grabbar från Linköpingstrakten som gör podcasten. Jag tycker de får till ett varierat och intressant innehåll.
Ett av de senaste avsnitten stack ändå ut som ännu lite intressantare. Då hade de bjudit in två tjejer och diskuterade normer. Tanken med att bjuda in två tjejer var att bredda perspektivet, men de konstaterar själva i programmet att breddningen egentligen blev ganska liten då de alla fyra är i medelåldern, från samma del av landet, samma etnisitet och så vidare.
Hur som helst så blev det en bra diskussion om normer inom friluftslivet. Vad förväntas det att du har på dig för kläder? Är det ok att åka till ett scoutevenemang i kjol och högklackat?
Vi som är aktiva friluftsmänniskor och har fjällrävenbyxor och goretexjackor, skrämmer vi bort nya utövare? Genom att ordna kurser om hur man kommer ut i skogen, säger vi då att det är svårt så att vi skrämmer bort folk från att bara ge sig ut i skogen?
Spännande frågor! Jag ska i alla fall tänka mig för nästa gång jag möter blivande och nya scouter. Jag kanske tar på mig jeans och en enklare jacka för att visa att det är ok att komma i precis det du har hemma.
Jag har själv kommit till en scoututbildning, efter att ha varit scoutledare i nästan 10 år, och tittat på alla och tyckt de ser ut som "superscouter". Jag tvekade verkligen på om jag passade in och om jag var tillräckligt mycket scout. Kläder och andra markörer påverkar vekligen hur vi ser på folk.
Ett av de senaste avsnitten stack ändå ut som ännu lite intressantare. Då hade de bjudit in två tjejer och diskuterade normer. Tanken med att bjuda in två tjejer var att bredda perspektivet, men de konstaterar själva i programmet att breddningen egentligen blev ganska liten då de alla fyra är i medelåldern, från samma del av landet, samma etnisitet och så vidare.
Hur som helst så blev det en bra diskussion om normer inom friluftslivet. Vad förväntas det att du har på dig för kläder? Är det ok att åka till ett scoutevenemang i kjol och högklackat?
Vi som är aktiva friluftsmänniskor och har fjällrävenbyxor och goretexjackor, skrämmer vi bort nya utövare? Genom att ordna kurser om hur man kommer ut i skogen, säger vi då att det är svårt så att vi skrämmer bort folk från att bara ge sig ut i skogen?
Spännande frågor! Jag ska i alla fall tänka mig för nästa gång jag möter blivande och nya scouter. Jag kanske tar på mig jeans och en enklare jacka för att visa att det är ok att komma i precis det du har hemma.
Jag har själv kommit till en scoututbildning, efter att ha varit scoutledare i nästan 10 år, och tittat på alla och tyckt de ser ut som "superscouter". Jag tvekade verkligen på om jag passade in och om jag var tillräckligt mycket scout. Kläder och andra markörer påverkar vekligen hur vi ser på folk.
fredag 6 mars 2015
Brödbakning
Fredagkväll efter ytterligare en jobbvecka. Veckan har verkligen pendlat mellan dagar med många jätteintressanta och bra möten och dagar då det känns hopplöst och vi kommer ingen stans. Ena stunden har jag ett superjobb där jag kan utvecklas och bidra med bra idéer och nästa stund känns det som att simma i sirap och jag vill hitta något annat jobb direkt. Gott om trevliga kollegor har jag i alla fall, vilket gör det lätt att gå till jobbet.
När jag kom hem i eftermiddags, efter att ha uträttat några ärenden på hemvägen, så fick jag energi till att baka bröd. Just nu är jag trött på köpebrödet så jag har saknat hembakat men inte kommit till att baka. I kväll har jag bakat två limpor med "filmjölksbröd" på bikarbonat och ett stort bröd med vetekross i. Dessutom har jag satt en deg med dinkelmjöl som ska jäsa till i morgon kväll.
I kylskåpet ligger ytterligare några paket jäst så det kan bli fler bröd när jag nu fått upp ångan. Det brukar vara så att det går i perioder. Under flera veckor bakar jag ingenting och sedan får jag ett ryck och bakar ett tag. Tur att vi har frys att stoppa brödet i när jag har bakångan uppe.
När jag kom hem i eftermiddags, efter att ha uträttat några ärenden på hemvägen, så fick jag energi till att baka bröd. Just nu är jag trött på köpebrödet så jag har saknat hembakat men inte kommit till att baka. I kväll har jag bakat två limpor med "filmjölksbröd" på bikarbonat och ett stort bröd med vetekross i. Dessutom har jag satt en deg med dinkelmjöl som ska jäsa till i morgon kväll.
I kylskåpet ligger ytterligare några paket jäst så det kan bli fler bröd när jag nu fått upp ångan. Det brukar vara så att det går i perioder. Under flera veckor bakar jag ingenting och sedan får jag ett ryck och bakar ett tag. Tur att vi har frys att stoppa brödet i när jag har bakångan uppe.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)