Det är inte helt ovanligt att mina bokmärken försvinner, eller snarare det händer nästan varje kväll. Jag lägger mig i sängen, tar boken, lägger bokmärket redvid mig och läser. När jag läst färdigt så har bokmärket obemärkt flyttat sig. Jag får alltid leta för att hitta det. Oftast hittar jag det nästan direkt, ibland kan det dyka upp nästa dag, men det rosa har nu varit borta i en vecka.
Det är tur att jag har många bokmärken när de nu är så rörliga. Det händer ibland att någon liten pappersbit får bli bokmärken, men jag gillar bättre bokmärken med en speciell historia.
Detta är fortfarande en av favoriterna. Det lilla biet (eller vad det är för kvitter) fick jag av mamma för snart 100 år sedan. Jag tror att hon varit iväg på en kurs några dagar. Det hände inte så ofta att hon var bortrest så när hon kom hem fick jag detta bokmärke som lever fortfarande.
Detta supersöta bokmärke fick jag av min tyska brevkompis. Ni vet på den tiden då man skrev pappersbrev. Då hade jag en brevvän i tyskland som jag skrev på engelska till. Vi skickade ibland små presenter till varandra. I nederkanten kan man se spår av när något av barnen fick tag i bokmärket och skulle provsmaka. Det är alltså bitmärken.
Nu helt nyligen fick jag detta bokmärke av en kollega som var på besök i Sverige från Sri Lanka. Det är elefanter på det mesta från Sri Lanka. De värderar sina elefanter väldigt högt och smyckar dom gärna till parader och högtider.
Och så har jag detta högst personliga bokmärke. Det är svärmor som ville testa sin nya symaskin som kan sy bokstäver. Ingen tvekan om att bokmärket är till mig :-)
Som ni ser så har jag några bokmärken kvar så jag får väl klara mig utan det rosa.