Slut på höstlovet

Nu är det vardagsvecka och höstlovet håller på att försvinna ur tankarna. Igår fiade vi lite ändå för det var ju kladdkakans dag. En så viktig högtid får man ju inte missa! Tur att jag var på lunchgympa och gick en kvällspromenad också.

En av dagarna på höstlovet var Martin och jag på Fenomenmagasinet. Där är det alltid lika roligt. Alla har roligt, både gammal (42 år) och ung (10 år). Vi gick runt i flera timmar och pillade, testade, klurade och roade oss. På höstlovet fanns dessutom en extrautställning om CSI. Vi fick spåra upp förbrytare genom att titta på fingeravtryck och skoavtryck, granska sedlar och körkort och en del annat.

De sista dagarna på höstlovet var Martin hos mormor och morfar, de stora barnen var själva hemma och vi vuxna var i Lerum utanför Göteborg och roade oss. Vi var på Fumble after dark, FAD, som är ett jättestort arrangemang för geocachare, ett så kallat "megaevent". På dagen var det lite föredrag och försäljning av diverse prylar. Sedan på kvällen var det dags för den stora händelsen. 752 geocachare samlades i en gymnastiksal. Via ett antal datorer som var väl förberedda så laddaded alla in 100 cacher i sin GPS. När det var tillräckligt mörkt och klockan blev 18 så släpptes vi ut i skogen. Till de första cacherna var det ett lemmeltåg, men ganska snart spred folk ut sig över området. Ingen hinner ta alla 100 cacher så därför blir det spridning eftersom alla väljer olika.
Det var häftigt att se alla ficklampor guppa omkring i skogen. Ibland slog vi följe med några en bit och sedna gick vi åt olika håll igen. Det är kul att det är sådan blandning på folk. Det fanns barnfamiljer som hade med sig fika, det fanns 20-åriga orienterare som var ombytta och sprang runt, det fanns alla som gick över stock och sten som vi gjorde och det fanns pensionärerna som gick med stavar.

Vår GPS har just nu ingen karta så vi hade ingen aning om var det fanns stigar och vägar. I stället gick vi närmsta vägen, kanske inte alltid snabbaste vägen. På ett ställe var vi mitt ute i vassen och höll på att hamna i en forsande bäck. I sista sekunden fick jag syn på bron och vi tog oss tillbaka och gick över bron i stället. Klockan 23 var det prisutdelning så då skulle vi vara tillbaka. Det blev fem timmars promenerande i skogen, mestadels rakt in i skogen utan stig. Trötta, men nöjda och glada kom vi tillbaka med flera sekunders marginal. Det var ett kul äventyr som vi kanske kommer tillbaka till. Nästa år är det tionde gången arrangemangent ordnas och det växer för varje år.