Otäcka sagor

I Aftonbladet idag står det att många föräldrar väljer bort bröderna Grimms sagor och andra traditionella sagor för att dom är för otäcka och inte politiskt korrekta. En del traditionella sagor har jag allt läst för barnen för att jag tycker att det tillhör allmänbildningen att känna till dom. Det jag läst har varit lite modernare versioner, men ändå otäcka och sorgliga.

Det är ju inte alltid (eller aldrig) föräldrarna som väljer vad barnen ska höra för saga eller se för film. Martin är väldigt kräsen med vad vi ska läsa. Just nu har han valt Harry Potter och de vises sten. Ganska lång bok att läsa högt, men Martin gillar den.

När Martin var mindre tyckte han att filmen om De tre små grisarna var otäck, men lockande. Filmen finns hos mormor och morfar. Det var en period när han ofta ville se den filmen när han var där, men han vågade inte titta. Han visste ju när stora, stygga vargen skulle komma så då gömde han sig eller blundade för att slippa se. Ändå ville han se filmen gång på gång.


Just nu plöjer Martin igenom vårt lager med serietidningar. Häromkvällen läste han en Kalle Anka-tidning där han kom fram till en serie om den stora, stygga vargen. Han konstaterade då att den serien skulle han inte läsa för vargen är ju otäck. Dagen därpå pratade han om serien. Han hade inte läst den, men den var ju inte så otäck. "Den handlade ju bara om...", berättade han. Alltså hade han tjuvtittat lite på serien, precis som han brukar smygtitta på filmen. Jag antar att det är hans sätt att bearbeta rädlan, lite i taget.


Andra bloggar om: sagor, böcker, de tre små grisarna