Magnus Falk: Fjärilsdansen

Strax före jul läste jag att Magnus Falk gav ut en ny bok. Den ville jag gärna läsa. Vi köpte inte så många julklappar i år, men några böcker slank in. Jag fick Magnus Falks Fjärilsdansen. Jag har läst och bloggat om två av Magnus böcker tidigare; Det krökta rummet och Fyrtioen minuter och nio sekunder.

Fjärilsdansen är annorlunda än de två tidigare böckerna. Detta är en historisk roman om Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström. Händelserna i boken är fiktion, men Karolina, miljöerna och de politiska händelserna är verklighetsbaserade. Karolina som verkade som läkare i början på 1900-talet var mycket aktiv inom kvinnorörelsen, med kampen för kvinnlig rösträtt, sexualupplysning och kampen mot förtrycket av de prostituerade kvinnorna medan männen gick fria.
Tidsandan och många av de politiska kamperna känner jag igen från TV-serien Fröken Frimans krig, även om jag inte tror att Karolina förekommer där.

Bokens växlar mellan Karolinas Widerströms studietid 1881 och när hon verkade som en respekterad läkare 1902-1903. På den här tiden var kvinnor inte myndiga. Det var kvinnans far och vid giftermål mannen som var förmyndare. Detta var en stor anledning till att Karolina valde bort familjelivet, enligt boken i alla fall. Det blir en av trådarna genom de två inblickarna i Karolinas liv.
Förutom Karolina så handlar stora delar av boken om Alva som på grund av fattigdom flyttar in till Stockholm som 15-åring. Av en slump blir Alva glädjeflicka. Hur hon hamnade där och hennes känslor för "jobbet" beskrivs på ett mycket fint sätt.

Jag gillar verkligen den här boken och dess kvinnobeskrivningar. Man får verkligen en känsla av hur det var att leva som kvinna på den tiden. Jag tycker att boken kunde haft lite mindre tyngdpunkt på Karolinas kamp mot reglementeringen. Reglementeringen innebar att prostituerade bokfördes och var ålagda att gå på regelbundna kontroller för att inte sprida könssjukdomar till männen och deras fruar. Kampen var säkert viktig för Karolina, men den fick lite väl mycket utrymme. Förutom det så var det en både intressant och läsvärd bit kvinnohistoria, även om detaljerna är uppdiktade. Man kan lätt konstatera att kvinnokampen har kommit väldigt långt, även om det finns en del kvar att göra.

Odlingar av olika slag

Det började lite oskyldigt med inspiration från en inomhusodling med belysning, sedan läste jag på, lyssnade på podar och tittade på videoklipp och nu testar vi att odla allt möjligt.

 I en kruka har jag sått basilika. Den växer långsamt men ser fin ut. Basilika har jag odlat många gånger förut i en kruka inomhus, så det var inte så konstigt.

 Grönkål sådde jag strax före nyåret och den växer så det knakar. Planen är inte att dessa plantor ska planeras ut. De kommer i stället att ätas som späda blad.

Växterna står under ett lysrör som ligger mot två kartonger. Det är än så länge lagom högt och ger ljus över lagom stort område. Lysrörsarmaturen är kopplad till en timer och lyser ungefär 15 timmar per dygn.

Idag gjorde jag små krukor av tidningspapper och satte tomatfrön. Det är en sort som heter Tiny Tim. Det ska bli en kompakt planta som ska fungera att ha i ett fönster. Dessa plantor kommer troligen inte heller att komma ut. Låter häftigt att kunna odla tomater i fönstret, om det fungerar.
Jag sådde även lite sallad idag. Den borde det inte vara några problem att driva upp under belysningen.

I någon av alla facebookgrupperna med odlartema så såg jag tips om att återodla vitkål. Det kostar ju inget att testa, så får vi se vad det blir av det. Jag har inte riktigt blivit klok på om vitkålsstocken ska stå kvar i vatten eller om den ska planteras i jord när den fått rötter.

Vi har också kört igång att grodda. Just nu är vi inne på tredje omgången med gröna linser. Det på bilden är ett annat försök. Vi groddar torkade majskärnor, sånna som man gör popcorn av. Märkligt nog så gror de efter bara några dagar. Häftigt att det finns växtkraft kvar i de torra kärnorna. Om ytterligare några dagar får vi se hur det smakar.

Det går att få oändligt många idéer och inspiration på det där internetet. Det gäller att hejda sig i tid innan det blir för mycket. Det roliga just nu är att även Mannen är med på en hel del av experimenterandet. Min förra odlarperiod, före scoutlivet, så var det bara jag som höll på. Kul om vi kan hjälpas åt lite med odlandet och inte bara hjälpas åt med ätandet.

Julklappshelg

Vi försöker minska på julklappsköpen och ge bort en hel del hemgjort, men det blir också en del upplevelser. Den här helgen har vi använt två av årets julklappar.

Mannen och jag gav barnen ett besök på Escape House och med middag efteråt för alla som tog sig ut. I fredags sågs vi på Escape House. Efter toalettbesök och instruktioner så blev vi inlåsta i en cell. Vi hade 60 minuter på oss att lösa ledtrådar, hitta nycklar och klura ut hur vi skulle ta oss ut. Vi var ute efter 38 minuter, vilket visade sig vara veckans bästa tid. Kul!
Efter det gick vi till en tapasrestaurang och åt. Det blev en mycket trevlig kväll så jag tror att det var en uppskattad julklapp.

Idag var det dags för nästa julklapp. Hela gänget åkte till farmor och farfar för att äta mat, tampas i fia-turnering och dricka kaffe. Årets segrare blev Martin, men alla fick pris. Även idag var det mycket trevligt.

Ingen av oss behöver en massa saker så upplevelser är utmärkta presenter, men man får se upp lite så att inte upplevelserna fyller hela kalendern efter en högtid.

Närområdet

Igår var jag på promenad i närområdet. Det har blivit en hel del långpromenader i närområdet under den här julledigheten. Många fina soldagar. I går var det dessutom vindstilla så det var en riktigt skön promenad och jag passade på att fota lite.

 Vy med vårt fina kyrktorn till vänster och långt bort till höger kan man ana sjön Roxen.

Några meter längre fram fick jag en bättre bild på Roxen. Om man står på precis rätt plats är det alltså sjöutsikt. Även från vår tomt är det sjöutsikt, om man sitter på taknocken.

I vårt närområde har vi naturreservatet Kärna mosse där det är intressant att gå. Nyligen har det kommit upp en ny skylt som pekar rakt in i ett risigt, smalt skogsparti. Jag cyklar förbi skylten varje dag till jobbet och har undrat vad syftet är. På någon av julledighetens promenader följde jag skylten. Det är en sträcka genom en sumplövskog som är väl uppmärkt och kommer att bli en stig så småningom. Intressant att upptäcka nya områden precis nära hemma. Kommer att bli intressant att se hur det ser ut där när det blir vår.

Eftersom det inte blåste så gav jag mig även ut en bit över fälten. Varje gång som jag kommer hit känns det som att vi bor på landet. Det gör vi inte men vi har landet nära inpå.

25 år som mamma

Idag för 25 år sedan blev jag mamma. Här ska man väl säga att det var omvälvande, men jag har hela tiden tyckt att det känts rätt naturligt. Naturligt men väldigt roligt!

Han föddes som en liten skrynklig krabat på 2700g. Sedan dess har han vuxit till sig och blivit en ståtlig 25-åring. Idag firades han med presenter och fika i egna lägenheten.

Av oss fick han en datorskärm och en hemgjord kokbok. Jag har suttit några dagar och letat recept och bilder. Skrivit in recepten och klistrat in bilderna i en anteckningsbok. Det är en blandning av recept och idéer som kan användas som inspiration. Detta är ingen pik till hans matlagning. Han har vid flera tillfällen efterlyst inspiration och hjälp. Det är ju inte alltid så lätt att hitta på vad man ska laga och som lite ovan i köket blir det ännu svårare. Jag hoppas att min kokbok ska hjälpa.

På de 25 åren har han ju också fått två småsyskon. Här står de i åldersordning och spelar något på datorn. Numera är den yngsta längst så jag får tydligen inte kalla honom "min lilla plutt" längre.

Stolt och glad firar jag mitt 25-årsjubileum!

Bjärnleden

Årets sista dag. Då passar det ju bra med en långpromenad innan vi sätter oss och väntar på 12-slaget. Bjärnleden har vi gått två gånger förut. Det är en fin led som förtjänar flera besök. Dessutom har det kommit nya geocacher utmed leden.

Vi bestämde oss för att det fick bli dagens tur. Jag vet inte exakt hur lång rundan är, men 10-12 km tror jag. Eftersom man går runt en sjö så är det svårt att snedda. Vi packade med en lunchmatsäck och gav oss iväg.

Sedan förra besöket så har Vreta Klosters hembygdsförening märkt ut leden tydligare. Idag var det inga problem att hitta rätt. Precis i början hittade vi en lite annan väg än vad vi gått tidigare. Vet inte om vi gått fel förut eller om början dragits om. En förbättring blev det i alla fall.

Största delen går i skogen och där var det barmark och inga problem att gå. Några delar gick på små grusvägar som var istäckta. Där var det lite bökigare, men funkade ändå ok att gå vid sidan.

Skönt med en rejäl promenad och en stor dos frisk luft. Vi såg inte till solen, men i övrigt var vädret bra med en temperatur på runt noll grader.

Gott nytt friluftsår önskar jag er alla!

God jul

Julen går mot sitt slut, även om det är mycket jullov kvar. Vi har firat jul ungefär som vanligt med julafton hemma hos oss. Trevligt påhitt att umgås en dag med mat, fika och en julklappar. Här finns familjens julkort för i år, också ungefär som vanligt!

Julafton är bra men i år har det varit många bra dagar runt omkring också. Det är så trevligt när de nyligen utflugna barnen kommer hem. Jag tycker inte alls att det är jobbigt att de inte bor hemma längre, men det är väldigt trevligt när de kommer hem. Så här kring jul blir det dessutom lite mer tid tillsammans än i vanliga fall. Trevligt att vara hela familjen och kunna prata och skämta med stora barn. Vi har hunnit både laga mat, spela spel och stickat tillsammans. Det senare var Cissi och jag som stickade var sitt par lovikkavantar. 

Mina får en vinröd kant i stället för det broderade. Snabbstickat var det, så vantarna trängde sig före andra stickprojekt. 

Nu återstår en och en halv veckas ledighet utan allt för mycket planer. Det känns skönt!

Miljödiskussion på lunchen

Idag råkade det bli så att jag gick själv till lunchmatsalen. Av någon anledning var det väldigt få som åt matlåda idag, och så var jag lite tidig så det var helt tomt i matsalen. Inte min favorit att äta jobblunchen själv, men det går ju alltid läsa något på mobilen medans man äter.

Efter några minuter kom tre kollegor, som jag inte jobbar ihop med, men som jobbar med liknande saker i andra projekt. Har råkat luncha ihop med dem förut. Oftast blir lunchen ett trevligt samtal för stunden, men inte så mycket mer. Helt ok det också!

Idag diskuterade vi olika saker ur ett miljöperspektiv. Ingenjörer som vi är så hade vi olika lösningar och funderingar, men landade hela tiden i bristen på tid. Har man mer tid så kan man leva mer miljömässigt. Så spännande när en har planer på att bygga en dusch som återanvänder vattnet. En lever utan bil, men med småbarn och tycker att det bara är att börja leva så som man borde leva. Vänta inte! En planerade semesterresa i Europa med tåg med familjen. Flyg på weekendresor är verkligen inte ok. Semestra i Sverige i stället för att hela tiden åka iväg. Fel att det ska vara billigare att flyga till Spanien än att åka till andra sidan Sverige.

Spännande miljödiskussion som var positiv och handlade om allt vi faktiskt kan göra. Jag tycker att jag lever miljövänligt på många vis, men efter det samtalet kände jag mig lite som en miljöbov i alla fall. Det finns så mycket mer att göra! Detta var en så positiv känsla.

Det är också spännande hur ett så positivt samtal ger nya idéer och inspiration. Jag fick tips om flera radioprogram. Det positiva påverkar och sprider sig som ringar på vattnet. Det tar jag också med mig och ska försöka sprida ringarna vidare.

Jag älskar när ett vanligt vardagssamtal kan utveckla sig till något som jag bär med mig resten av dagen. Denna gången handlade det om miljön. En annan gång handlar det om något helt annat.

Scouthajk

I helgen som gick var jag på scouthajk med 9-10-åringar. En härlig hösthajk där vi var ute stora delar av lördagen och söndagen, men sov inne.

En av lördagens utmaningar var att göra chokladbollar ute i skogen, utan att bli kladdig om fingrarna. Jag kan meddela att det går. Alla lyckades!

Det är så otroligt lärorikt för barn att vara ute och lära sig det praktiska. Till lunch kokade de makaroner och stekte köttbullar på stormkök. Inte den mest spännande maten, men den går alltid hem hos de yngre. Efter maten måste man diska efter sig och plocka ihop stormköket. Då kommer kommentarer som "jag vet inte hur man diskar ett stormkök" (men du kunde diska din tallrik...) eller "jag har inte använt stormköket" (men du har ju ätit maten, och varför var du inte med och lagade...).

Något annat nytt var att titta på en orienteringskarta. "Är det där hela Sverige?" Vi lärde inte exakt ut orientering, men att se att vi kunde gå tvärs över nästan hela kartan trots att det såg så långt ut. Det var 1,5 km i verkligheten. Att få se hur en stig ser ut på kartan och det där gula fältet på kartan som vi skulle till var ju en grön gräsmatta!

Att sedan släppa in 20 ungar i en stuga är lite påfrestande. Ljudvolymen är väldigt tröttande. Det som blev bra var att vi gjorde en eld ute. Då satt några ute i lugnet och det blev färre inne. Under ett par timmar gick scouterna mellan att stoja runt, sitta och pyssla, koppla av och småprata vid elden eller leka ute. Inte så dum kväll ändå!

Utelunch

Det finns så många sätt att sätta guldkant på vardagen och det behöver inte ens kosta något.

Idag utnyttjade jag förmånen att ha flextid. Jag tillbringade nästan två timmar utomhus mitt på dagen medan det är ljust, och jobbade sedan lite längre på eftermiddagen.

Framåt lunchtid lämnade jag jobbet och cyklade och mötte en vän som kom cyklande från andra hållet. Vi parkerade cyklarna och gick en promenad i skogen. När vi kom till ett picknickbord satte vi oss och åt lunch. Sedan fortsatte promenaden och slutligen cykletur tillbaka till jobbet.

Väl tillbaka på jobbet kände jag mig nytankad med frisk luft, dagsljus och dessutom god energi från vår pratstund. Härligt att få dela både bekymmer och glädjeämnen med någon som förstår. Det är så häftigt att kunna dela så mycket jobberfarenheter trots att vi jobbar med helt olika saker. Likheterna finns där ändå kring vår personliga utveckling och i att förhålla sig till kollegor, chefer osv i jobbvardagen.

God gryta, med och utan kött

Igår lagade vi en riktigt god gryta. Jag hade köpt grytbitar av fläskkött utan att ha en färdig plan. Sedan googlade jag för att hitta något att göra av grytbitarna. Efter lite letande utan någon speciell plan så hittade jag receptet på krämig köttgryta med ädelost. Ädelost är ju aldrig fel, och jag behövde ändå till affären innan det var dags att laga mat.

Sedan kom jag på att jag hade torkade sojabitar hemma. Jag bestämde mig för att göra dubbel sats av grytan och ha fläskkött i hälften och sojabitar i den andra halvan. I god tid lade jag sojabitarna i blöt i varm buljong.

Vi gjorde klyftpotatis till grytorna. Båda varianterna blev väldigt goda. Kanske inte så konstigt med grädde, fond och ädelost i.

En äkta vegetarian skulle inte äta min gryta eftersom den innehåller kalvfond, men jag är ju bara ute efter att minska köttkonsumtionen och då spelar lite fond ingen roll. När jag frös in resterna av den nästan vegetariska grytan så skrev jag "veg. köttgryta" på burkarna. Det var så det kändes att äta den!

FAD i Sundsvall

Nu har det gått en vecka sedan FAD 2018 i Sundsvall. FAD är ett årligt stort geocachingevent, som är på olika ställen i landet. I år var det i Sundsvall, så vi tog ett par dagars semester och lånade en husbil och gjorde en geocachingresa.

Med var sin förkylning så blev det lite lägre tempo än planerat. Vi hann ändå med en hel del cacher. På vägen upp körde vi lite omväg för att logga en del utvalda cacher. På onsdag kväll körde vi från Linköping till Sandviken. I Sandviken någonstans bor Mamma Mu och Kråkan, men de såg vi inte till.

 På torsdagen körde vi resten av vägen upp till Sundsvall. På kvällen, i mörkret loggade vi de första cacherna i Sundsvall. Då stötte vi bland annat på detta huvud i en mycket snygg temacache. Platsen i utkanten av Sundsvall som vi hade sett ut för att övernatta på visade sig ha campingförbud. Vi hamnade i stället på en parkering mitt i centrum. Inte så dumt det heller.

 Under fredagen letade vi upp de geocacher vi valt ut runt om i Sundsvall. Bland annat var vi uppe på Södra berget, dit vi skulle tillbaka för själva FAD på lördagen. Här hittades denna stora gömma, med ett passande tema till två förkylda.

 Vädret på fredagen var grått, grått och grått. Ingen utsikt från Södra berget denna dag. På eftermiddagen åkte vi till centrum igen. Som en mjukstart på FAD hade det där släppts lab-cacher. En typ av cacher som bara finns tillfälligt. Cacherna gick ut på att gå runt och se Sundsvalls centrum. Bra ordnat och trevligt att strosa runt och träffa på alla andra geocachare som gjorde samma sak. Träffade på flera bekanta från Linköping, och många nya.

Efter ett förevent med mat så återvände vi upp på Södra berget. Bra ställe att parkera husbilen på, vid en stor friluftsanläggning. Nu var det inte lika mulet längre och strax bredvid parkeringen hade vi fantastisk utsikt över det upplysta Sundsvall.

Lördag och dags för FAD 2018. Smidigt att ha husbilen parkerad bara några hundra meter från eventet. Denna dag bjöd Sundsvall på sol, så nu kunde vi njuta av utsikten över stan. Härligt, efter gårdagens dimma.
Under dagen var det föreläsningar och lite jippon. Bland annat var det fler lab-cacher, men nu uppe på berget kring eventplatsen. Under eftermiddagen gjorde jag en avstickare för att fika ihop med en vän som jag aldrig träffat på riktigt. Vi har följt varandra i många, många år i varandras bloggar och på facebook. Konstigt att veta så mycket om en människa redan första gången man möts och jätteroligt att äntligen få träffas.

På lördag kväll är det FADs stora grej att släppa ut alla 1000 geocachare på en gång för att leta en massa nya geocacher i skogen i mörkret. Vi började gå runt själva, men efter några cacher så träffade vi på ett gäng som vi känner lite grann. Sedan slog vi följe med dem resten av kvällen.
De flesta cacher var det inget större problem att logga, men på ett par stycken så var det verkligen bra att vara många som klurade och hjälptes åt. Och så är det ju trevligt med sällskap förstås.

En av höjdpunkterna i skogen varje år är FAD-baren. En plats med möjlighet att sätta sig en liten stund. Det var upplyst med lite lampor, en sprakande eld, ljus och marschaller. Baren bjuder på varm glögg och pepparkakor. Bra att fylla på med energi efter ett par timmar i skogen.

Allt som allt blev det en mycket bra resa. Kul att kunna semestra på ett bra sätt i Sverige även i mörkaste november. Summering av resan:
4 nätter i husbil
3 grader som kallast
Sov gott under täcke och yllefilt, utan extra värme påslagen.
130 mil
65 cacher loggade
11 nya kommuner (Har loggat cacher i 161 av Sveriges 290 kommuner)

Nästa år åker vi till Lidköping för FAD 2019!

Grön- och rödkålssallad

Isbergssallad är ju ganska trist så här års. Den innehåller inte mycket av värde förutom vatten. Jag har hittat en ny salladsfavorit som innehåller nyttigheter som rödkål och grönkål. Känns både mer anpassat efter säsong och som att det innehåller nyttigheter. Dessutom mättar den en del. Gott som tillbehör till det mesta!

Det är spännande med den här salladen, för jag som inte tycker om senap gillar salladen trots dressing med senap i. Jag minskar en aning på senapen bara. Första gången jag läste receptet lät det som ett saligt ihopkok, men det blir verkligen gott. Parmesan och valnötter har jag haft i ibland och skippat ibland.

Just nu har jag valnötter hemma som jag fått av en vän. Valnötterna har vuxit hos hennes pappa i Skåne. Det är lite pill att få ut nötterna ur skalet så det blev inte så många nötter på dagens sallad.

Kompostering

Efter mina klimatutbrott på bloggen för ett par veckor sedan så tänkte jag nu rikta om vreden till hopp. 2018 är ändå året då det börjar bli lite pinsamt att flyga, vegetarisk mat kan ätas av alla utan att vara konstig och det är trendigt att handla second hand eller att inte handla alls. Mer fokus på drivet och glädjen. Därför kommer det att ploppa upp en del goda exempel på bloggen framöver. Delvis inspirerade av Naturskyddsföreningens årsbok Ett hållbart liv.

Dagens tips blir att kompostera. Åtminstone så länge det inte är för kallt och snö så komposterar vi mycket av matavfallet. Resten sorteras i "gröna påsen", hämtas av sopbilen och komposteras av kommunen.

 Det känns så bra att bära ut potatisskal, grönsaksrens och dåliga äpplen i trädgården. Känns bättre att det hamnar i vår kompost än att betala kommunen för att ta hand om det.

En stor fördel är också att det blir så fin kompostjord som kommer väl till pass i trädgården. Både rabarber, vinbärsbuskar och grönsaksodlingar gillar näringen i kompostjorden. Vi komposterar matavfall i denna snurrkompost på ben. Jag blandar med trädgårdsavfall för att det inte ska bli för blött. Eftersom det bara är en liten del av trädgårdsavfallet som får plats i denna snurrkompost så har vi ytterligare ett par komposter för trädgårdsavfall.
Snurrkomposten är mycket effektiv. Jag är inte sponsrad utan tycker bara om vår kompost. Den kan vara proppfull ena dagen och ett par dagar senare har det sjunkit ihop så att det går att fylla på med mer. Ytterligare några veckor senare så är det jord. Den har två fack. Ett där vi fyller på och ett där maskarna jobbar i fred. När det är dags att byta är det bara att slå ut jorden och börja fylla andra halvan. Fungerar superbra just nu!

Kvinnligt nätverk på jobbet

På jobbet har det dragits igång ett kvinnligt nätverk. Jag är lite kluven till detta med kvinnliga nätverk. Vi jobbar ju på samma villkor som männen (i teorin i alla fall), behöver vi då ha ett eget nätverk? Vi är absolut i minoritet men vad gör det? I de dagliga arbetsuppgifterna funderar jag inte så mycket på om jag jobbar med en man eller en kvinna, men bäst stämning blir det förstås med en blandning. Och visst är det trevligt att luncha eller fika med kvinnliga kollegor ibland.

Jag ser detta kvinnonätverk som ett väldigt bra sett att bredda kontaktnätet som ny på jobbet. Vi har fika en gång i veckan, lunch en gång i månaden och ett par kvällsaktiviteter per termin. Jag träffar människor som jobbar i helt andra delar av företaget. Det ger en ökad förståelse för vad vi gör på företaget och hur olika avdelningar och grupper hänger ihop.

Idag var det dags för lunch, vilket vi har en gång i månaden. Lunchen börjar med att vi gör ett kort besök på någons arbetsplats. Vi får en 5-10 minuters introduktion till vad de jobbar med där. Då får man både se var folk sitter, får veta lite vad de gör och får ansikte på någon på just den avdelningen. Efter det går vi och äter lunch gemensamt. Mycket trevligt!

Det varierar lite vilka som är med och jag har inte heller varit med varje gång. Ändå, nu efter att ha varit med några gånger så är det fler och fler där vi har passerat "vad jobbar du med"-stadiet och kan ha andra diskussioner. Det pratas mycket jobb men även privata saker.

Nätverk är bra! Kanske är det till och med en fördel att vara kvinna i en mansvärld för då får jag chansen att vara med i detta nätverket.

Afterwork

Började dagen med att sätta kajakerna på bilen. Det låg rimfrost på biltaket, men prognoserna lovade fint höstväder till eftermiddagen.

En dag på kontoret, men vid eftermiddagsfikatid smet vi iväg. Det är ju ändå fredag!

Kanoterna lade vi i vid Västerby badplats. Därifrån paddlade vi ut i Lilla Rängen för att logga sex geocacher. Alla cacher låg mycket nära vattnet, men satt så högt upp att man behövde kliva ur kajaken för att logga.

Solen sken och det var ingen vind. Efter bara en liten bit fick jag stanna och ta av vindjackan. En underställströja och flytväst var lagom att ha på sig. Vattnet är fortfarande lite varmt. Det var i alla fall helt ok att kliva i vattnet för att komma i land. Mer bad än så blev det inte.

Efter att ha loggat de sex cacherna i Lilla Rängen paddlade vi en bit åt andra hållet in i kanalen mellan Lilla och Stora Rängen. Där loggade vi fyra cacher till. En som vi fick leta lite efter, men annars var de lätthittade och syntes från kajaken.

Innan det blev mörkt var vi tillbaka vid badplatsen. Då var det så där magiskt vackert med solnedgång och helt blank vattenyta.

Det var en lyckad afterwork! Bara lite blöt (om fötterna).
Det känns bra att börja helgen med att göra något redan på fredagen. Då blir helgkänslan längre.

Dags att agera

Det kommer larmrapporter om att miljömålet från Parisavtalet inte är tillräckligt. Det är möjligt, men även om målet vore tillräckligt så räcker det ju inte att sätta upp ett mål. För att nå målet måste man agera.

Detta kan jämföras med om jag sätter upp ett mål att gå ner fem kilo till sommaren 2019. Det kommer ju inte att hända bara för att jag sätter målet! Hur ska jag agera för att nå mitt viktmål? Jag måste lägga om kost och träning och kanske något annat i min livsstil.

Samma sak gäller miljömålet. Det kommer inte att hända om vi inte lägger om vår livsstil. För att nå ett globalt miljömål så är det inte (i alla fall inte bara) varje individs ansvar att lägga om livsstil. Ansvaret ligger på länder, organisationer, myndigheter och alla andra som kan fatta stora beslut. Just nu tycker jag att alla bara pratar, om en det.

Nästa fråga är vad vi ska göra? Den frågan är inte enkel och framför allt finns det inte ETT svar. Vi måste göra en massa olika saker (stora och små insatser) som förhoppningsvis tillsammans kan ta oss mot målet. Några funderingar som är fritt plockade ur luften utan att jag har läst på och analyserat exakt vad det får för konsekvenser:

• Sluta sälja nya bensinbilar
• Tvinga affärer att sälja ut den ätbara maten som de idag slänger
• Installera solceller på alla nybyggda tak
• Sätt kollektivtrafik och cyklister i första rummet vid ombygge av vägar och infrastruktur (se på Holland eller Köpenhamn)
• Sänk priset på grönsaker och höj på kött
• Stäng kolkraftverk och bygg moderna kärnkraftverk

Vilka stora beslut skulle kunna hjälpa oss mot målet? Det räcker inte att varje individ gör det där som vi vet att vi borde göra, eller inte göra...

Höstbilder

Sommaren är skön, men hösten är magisk!

Att få vakna med denna utsikten i söndags. Sjön var helt stilla och solen hade börjat skina. Onödigt mörk bild, men ni ser ju utsikten.

På en tur in till Motala i söndags kom vi till det här trädet. Höstfärgerna mot den knallblå himlen var så gripande.

Något som jag sett mycket av senaste dagarna är sol på trädtopparna. Det ser så häftigt ut. Jag kan inte låta bli att titta. 

 På väg till jobbet idag blev jag tvungen att stanna framför detta knallgula träd. Vad som inte riktigt syns på bilden är att framför det gula trädet växer ett litet äppelträd med knallröda äpplen. Båda träden så otroligt vackra, men på var sitt sätt.

Cykelturen till jobbet i morse var magisk på så många sätt. Det låg en dimma över marken, samtidigt som solen lyste på trädkronorna. Just här, strax innan jag fick solen rakt i ögonen, var det extra effektfullt.

På besök i ett annat liv...

Jag har startat ett litet samarbete mellan scoutkåren och hembygdsföreningen i området. Hembygdsföreningen har julmarknad en eftermiddag i början på december. Jag frågade om scouterna kan få vara med. Det känns som att vi kan ha en del gemensamt och att det skulle passa bra med scoutförsäljning på hembygdsgården. Hembygdsföreningen blev glada och idag var jag på planeringsmöte med de fem damerna som ordnar adventsmarknaden.

Medelåldern i hembygdsföreningen är högre än i scoutkåren så mötet var naturligtvis bestämt till klockan 15 en vardag. Som tur är har jag flextid och möjlighet att jobba en liten stund hemifrån på kvällen, så jag var på pensionärsmöte på eftermiddagen. Nu ska jag inte överdriva för alla var inte riktigt uppe i pensionärsålder än, men ändå.

Det var ett väldigt trevligt möte, med kaffe och dopp. Jag tror att scouterna verkligen kan tillföra något till adventsmarknaden så det blir en win-win att både scouterna och hembygdsföreningen kan tjäna en peng på det.

De passade förstås på att försöka värva mig till hembygdsföreningen också. Inte just nu, men om några år ska jag också ha kaffemöten på eftermiddagen och planera evenemang av något slag. Jag känner mig så himla nöjd efter dagens besök i ett annat liv.

Sture har flyttat in hos oss

För en vecka sedan flyttade Sture in hos oss. Sture är ganska mager, men har karaktär och mycket charm.

Sture är en älg som Martin skapade på förra veckans scoutmöte. Nu får Sture stå i vardagsrummet. Först hamnade han bland lite andra saker, men eftersom han är ganska diskret så syntes han knappt. Jag fick flytta fram honom för att han ska synas. Det är ju synd att gömma undan denna charmiga figur.