I helgen har jag och Mannen varit med svärföräldrarna i Stockholm. Målet med resan var teatern Fanny och Alexander på Dramaten. Detta var en 70-årspresent till svärmor.
Vi hade ingen brådska iväg på lördagen, men hann ändå med en liten sväng på stan. Det blev inte mycket shoppat, men det är ändå mysigt att gå en sväng på Stockholms gator. Innan teatern behövde vi få lite mat i magen. Det blev på en restaurang vid Stortorget. Jag åt rimmad lax med dillstuvad potatis. Underbart gott!
Det var mysigt att se Dramaten, alltså själva byggnaden. Jag har aldrig varit inne där förut. Teatern har faktiskt ganska stora likheter med teatern i Linköping även om Linköpings teater är mindre. Det känns alltid lite högtidligt att gå på teater, det är ju inte som att gå på bio.
Ingmar Bergmans Fanny och Alexander är ju en väldigt tragisk historia. Trots den tragiska handlingen så fanns det några riktigt roliga partier. Det ena var en nervös och hispig sufflör. Fantastisk rolltolkning! Det andra var Jan Malmsjö som skulle beskriva en husbrand där folk dött och om hur de dött. Han gjorde det med ett otroligt kroppsspråk. Delvis låg han på golvet och illustrerade hur den döde hade dött. Jag blev riktigt orolig för Jan Malmsjö. Han är ju ingen ungdom precis så jag tänkte att han får nog hjärtinfarkt av det där utspelet och krumbuktandet. Man kan också undra hur sjutton de allvarliga skådisarna som stod och tittade på honom kunde hålla sig för skratt.
Pjäsen pågick nästan i fyra timmar, inklusive paus. Trots det så kändes det inte långsamt. Timmarna gick fort, så som det brukar vara när man sitter och tittar på sånt här.
Efter en natt på hotell, smaskig hotellfrukost och en fin bilresa hem utmed småvägar ( i stället för E4:an) så är det skönt att vara hemma igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar