Sylta, safta och motionera

Det är skönt med semester. Man kan göra precis vad man vill. Problemet är att det finns så mycket att göra. Vissa dagar blir jag bara stressad över alla möjligheter. Då gäller det att sansa sig och inse att det går inte att gör allt.

Hur som helst så är det kul att hinna göra en del av det där som lätt blir bortprioriterat i vardagen.
Idag har jag plockat vinbär och kokat sylt. Länge kokade jag sylt efter en bok ärvd av farmor som har bra sylt- och saftrecept. Numera kokar jag bara sylt med syltsocker. Det är superlätt och går fort och än så länge har jag aldrig misslyckats Vinbärssylten ska jag ha på frukostgröten. Ibland har jag vinbärssylt och ibland har jag äppelmos på gröten.

Dessutom gjorde jag citrondricka enligt det här receptet. Citrondrickan är en riktig favorit som också är superlätt att göra.

När jag ändå var i köket så blev det visst en hallonkaka också med hallon från trädgården. Smaskigt till fikat!

Jag har också hunnit med att springa en runda och promenera en runda. På promenaden tog jag ett antal geocacher. Promenaden känns ännu mer motiverad när det finns ett mål (eller flera mål då). Dessutom blir det av att gå på ställen som jag annars inte skulle välja.

Tänk så mycket man kan hinna på en dag utan att stressa. Det är ganska många timmar som går åt till att vara på jobbet i vanliga fall.

Inlines

Små skrubbsår, revor och myggbett hör ju sommaren till, speciellt på barn. I år verkar allt sånt drabba mig i stället för barnen.

Det började för ett par veckor sedan på semestern när vi klev ut genom en dörr. Plötsligt var det ett betongblock som hoppade på mig. Det måste varit så för jag ser mig ju alltid för... Jag fick ett ordentligt skrubbsår på varje smalben. Dumma betongkloss! Och vem kom på att placera sånna precis utanför en stor entré?

Nu har de sista skorporna trillat av skrubbsåren och bara ärren är kvar. Då ställer jag till det igen.

Jag har länge funderat på om inlines kunde vara kul som omväxling till springandet. Jag råkade nämna det för en granne som raskt pep ner i källaren och plockade fram ett par i precis rätt storlek. Jag lånade hem dom.

I går eftermiddag skulle jag testa. Martin (som har ett par sen tidigare) och jag började med ett stapplande varv runt kvarteret. Tyvärr avslutas den rundan med en nerförsbacke. Det började gå fort och jag vill bromsa, men hur sjutton då? Till slut fick jag ta till nödbromsen, dvs ändan. Aj! Resultatet blev ett fint blålila blåmärke på låret, ett skrubbsår på armbågen och ett ont knä.

Skam den som ger sig! Efter den vurpan insåg jag att om jag åker runt kvarteret åt andra hållet så blir inte backen lika brant. Jag fortsatte alltså att åka flera varv runt kvarteret. Sen utökade jag rundan lite grann åt olika håll, hela tiden nogrann med att inte få in fler nerförsbackar. Det var nog många grannar som log när jag passerade 4:e och 5:e gången och kanske ännu fler gånger på vissa ställen.

Det var jättekul att åka så länge jag hade kontroll. Den första vurpan skrämde mig en del så jag blev väldigt feg i nerförsbackarna. Jag vill ju kunna stanna om det kommer en bil eller något annat oförutsett. Men det vore väl sjutton om det inte skulle gå att lära sig. Jag har kvar inlinesen ett par dagar till och ska göra några fler försök innan jag bestämmer mig för att köpa egna eller lägga ner projektet.

Resan genom Europa till Frankrike

Jag har inga planer på att skriva en komplett reseberättelse från vår europaturné, men här kommer några nedtramp lite varstans ifrån.
Basel var en mysig stad. Vi tittade på fina hus, på floden som flöt genom stan och en del annat. Visst har de vackra tak i Basel? Taken såg ut som om dom var gjorda av nonstop.

Kände man sig lite ledsen så kunde man alltid köpa sig en glad gubbe. Härligt skyltfönster!

Ett av de första stoppen i Frankrike var vid en gammal romersk akvedukt, Pont du Gard. Ett mastigt byggnadsverk. Under den rann en flod som man kunde bada i om man hade tagit med badkläderna från bilen. Vi visste inte det innan och orkade inte gå tillbaka för att hämta. Man kunde också paddla kajak under akvedukten utmed floden. Det var många som gjorde. Jag antar att man klev i uppströms och blev upplockad en bit längre ner för alla paddlade medströms.

På kvällen blev det bad i hotellets pool. Detta var ett märkligt hotell som verkade ligga i ett industriområde, men inne på hotellområdet var det mysigt och grönt. Vårt rum låg en trappa upp med terass. Cissi tyckte att det såg ut precis som i Mamma Mia. Den vänliga damen som drev hotellet kunde inte många ord engelska, men det gick bra ändå. Vi förstod varann till slut.

Vad är det för konstiga turister som stannar utmed vägen för att fota ett fält med solrosor? Jo, det var jag det! Jag blev så glad av att se dessa stora fält med solrosor. Det var mäktigt!

I byn Cap d'Agde där vi bodde i några dagar fanns det fina badstränder. Där fanns också spår efter vulkanutbrott. Titta på dessa märkliga klippor som ser ut att ha hamnat på sned.

Frukosten köpte vi i matbutiken och bageriet bredvid hotellet. Färska baguetter varje morgon. Titta på dessa frukostflingor som vi åt. När vi öppnade paketet såg det ut så här. Massor med härliga torkade hallon, jordgubbar och blåbär. Vi köpte med oss ett paket hem också.

Den gamla befästa staden Caracasonne var väl värt ett besök. Mäktiga ringmurar och torn. Enmysig stad att gå runt i. Man kunde naturligtvis köpa spelet Caracasonne i staden Caracasonne. Det fanns dessutom massor med butiker som sålde riddarvapen i mer eller mindre barnvänligt utförande. Martin var helt tagen av allt han skulle vilja ha!

Undra hur många sådana här bilder det finns i semesteralbum världen över. Alla tog liknande bilder utanför Louren. Det såg fånigt ut på håll, men blev ganska kul bilder. Denna roliga fontän hittade vi i Paris. Man blev riktigt glad av alla färger och alla fantasifulla figurer. Alla figurer rörde på sig och sprutade vatten. På bilden syns bara några av alla figurer.

Hotellrummen är inte riktigt byggda för dagens alla elektriska apparater. Vi insåg snart att vi behövde köpa ett grenuttag för att kunna ladda alla mobiler, datorer och inte minst för att kunna koka tevatten.

Allting har flutit på över förväntan trots att vi var nybörjare på att semestra på detta sättet i Europa. Vi har hittat hela tiden (utan GPS) och klarat oss undan krångel med bilen eller något annat. Enda lilla stoppet blev 1-2 timmars väntan på autobahn utanför Hamburg.

Att resa med tonåringar

Att resa med barnen är roligt. Med små barn får man anpassa resandet en hel del, men med stora barn får man ett helt annat utbyte. De tillför en massa även om man också möter en del svårigheter. Vi bilade med barnen som är 17, 15 och 9 år.

Att resa med tre barn innebär att det kan vara svårt (=dyrt) att boka hotellrum. Trots det tycker jag att det gått över förväntan. Ibland har vi fått ett rum och ibland två rum utan att det blivit allt för dyrt. Ibland kan det vara svårt att boka via hotellens hemsidor, men om man ringer eller kliver in och frågar så löser de flesta hotell det på ett smidigt sätt. Några nätter där vi ville stanna länge bokade vi hemifrån innan vi åkte. Resten av nätterna har vi ibland bokat kvällen innan med hjälp av hotellets wifi (som många hotell har numera). Sidan booking.com är mycket användbar. Några nätter har vi löst genom att helt enkelt stanna när vi ser något hotell och gå in och fråga.

En annan utmaning när man reser med barn och speciellt när man är fem personer är att hitta mat som alla blir nöjda med. Ibland har vi köpt varma baguetter till lunch. Det har gått hem hos alla. Ibland har vi hittat lämpliga resturanger. Ibland har vi köpt mat i vanliga mataffärer till en lättare lunch. Några gånger har vi lagat vår egen mat. En minnesvärd lunch var den jag lagade på stormkök i otrolig värme på en rastplats i de schweiziska alperna. Vattnet kokade fort och aldrig har väl pulvermos och köttbullar med brunsås smakat så bra.

Själva bilresandet har gått superbra. Det blir väldigt många timmar i bil när man ska åka från Sverige till medelhavet. Då är det skönt att inte ha för små barn. Vi har kunnat köra i många timmar i sträck utan att någon klagat. De har läst böcker, letat bilar från olika länder, spelat något kortspel, löst sudoku och andra spel på mobilerna och lyssnat på musik.

Det roliga med lite större barn är också att man kan planera resan mer tillsammans. Visst har vi vuxna planerat mycket, men barnen har fått vara med i många beslut. Speciellt på hemvägen då vi inte hade planerat alls i förväg. Henrik ville till Bryssel och Luxemburg, men efter en titt på kartan insåg han också att det fick bli det ena om vi inte skulle köra för mycket zick-zack upp genom Europa. Vi valde Luxemburg för att få ytterligare ett land.

Det är roligt att barnen fortfarande hänger med när vi reser. Jag hoppas att de kommer att göra det i några år till. Samtidigt inser jag att vi inte har många år på oss att göra allt det där vi vill göra med barnen. Det kan kännas lite stressande. Nu har vi i alla fall bilat genom Europa och det blev bra.

Höga berg och en del fåglar

Olika turister ser olika saker på sin väg. En del gillar gamla byggnader och historiska saker. Sånt kan vara intressant i lagom dos. Det jag gillar mest är naturen. Att åka vägarna genom södra Tyskland, Schweiz och delar av Frankrike var verkligen häftigt. Det ena berget häftigare än det andra. Det var djupa dalar, branta bergssidor och mjuka höjder. Vägarna gick genom tunnlar, över höga broar eller slingrade sig längs bergssidan. Jag kan inte se mig mätt på sånt. Någon gång ska jag titta närmare på alperna. Jag vill åka dit och vandra, men det får nog bli i mitt nästa liv då vi semestrar utan barnen.

Kolla in denna bro som vi tittade på i Millau:
Det är Europas högsta bro och världens högsta vägbro. Vi åkte på en väg under bron och stannade på rastplatsen som syns mitt på bilden, under bron. Det var hissnande att titta upp på bron underifrån. Jag är nästan glad att vi inte behövde åka över.


Under denna resan har vi också tittat på fåglar, stora fåglar. Vi har sett massor av rovfåglar segla på termikerna bland bergen, troligen vråkar, glador och gamar. Dessutom var vi i ett fågelområde som heter Camargue. Där tittade vi på flamingos, många flamingos. Det är häftiga fåglar. I samma område fanns det också ibis med sin långa näbb och en massa hägrar. Många av hägrarna var sorter som vi inte har hemma i Sverige.

Sola inte på blåsig strand

De dagarna vi tillbringade i orten Cap d'Agde vid medelhavet så blåste det en del. Det blåste så att sanden ibland yrde på stranden.
På en strand med lite grövre sand gjorde det ont att vara när vindbyarna kom. Det var som att bli blästrad på huden. Inte skönt!

På stranden med fin sand var det skönare att vara. Där fläktade det lagom så att det var skönt att ligga i solen. Utan vinden hade jag inte stått ut så många minuter. Nackdelen upptäckte man efteråt. Det var sand överallt, i näsan, i öronen, i handduken, i hårbotten.

Den mesta av sanden kunde jag bli av med genom att bada i poolen och duscha. Problemet var sanden i hårbotten. Vet du hur svårt det är att bli av med sand ur hårbotten? Jag duschade lääänge och försökte verkligen, men det hjälpte inte. Jag hade fortfarande sand bakom öronen. Varje gång jag kliade mig i hårbotten fick jag fullt med sand under naglarna. Nu efter ytterligare en omgång i duschen så har jag blivit av med den mesta sanden. Jag antar att det finns en del kvar nu också, men inte så mycket i alla fall.

Lärdomen är alltså att inte sola i sandstorm. Borde jag inte insett det utan att behöva prova? Nåja, det var skönt där och då.

Frankrike

Som ni märkt blir det inte många inlägg just nu. Det beror på att jag är på resande fot. Jag har tillgång till nät till och från, men tiden vid nätet räcker lagom för att läsa mail och kolla upp resmål och boka hotell.

Vi är ute på europaturné hela familjen. Vi har kört ner till franska kusten. De senaste dagarna har vi bott nära medelhavet. Tyvärr var vattnet i medelhavet onödigt kallt. Det gick att bada i, men man låg inte i och njöt. Som tur var så fanns det en pool på hotellet. Jag har alltid undrat varför folk åker till medelhavet och sen badar i en pool, men nu förstår jag att det kan vara bra det också.

Nu är vi på väg norr ut igen. Idag har vi besökt Roqueford-grottorna. Vi gick en guidad tur. Den var väldigt bra gjord, men tyvärr på franska. Vi fick var sitt häfte med engelsk text. Turen var mycket sevärd ändå med filmsnutt, ljud- och ljusanimering och intressant tur i grottan med ostar och slutligen provsmakning.

Henrik och Cissi läser franska i skolan så de kan översätta en del enstaka ord. Jag begriper max tio ord på franska. Ett tag på guidningen hade jag Cissi bredvid mig som tolk. Tolkningen lät ungefär så här: ..... dom stänger något .... ost ....... vit ....... korv ...... ost ...... Roqueford ...... Det var inte helt lätt att få ett sammanhang av den översättningen!

I morgon och övermorgon ska vi turista i Paris. Mer om resan och lite bilder kommer om några dagar när jag är hemma igen.