Vänner kommer och vänner går, men en del vänner består. Det är svårt att hålla kontakten med alla vänner. Det bästa är ändå de vänner som man träffar (ofta eller sällan) men som ändå känns som att man nyss har sätts och som man alltid vet var man har.
Igår träffade jag en vän som jag haft i många år. Periodvis har vi setts ofta men nu har det varit många år när vi knappt har träffats. Det är liksom olika faser i livet. När barnen var små sågs vi ofta, men sedan har det varit en lång period nu när det inte varit så lätt att få ihop med jobba och andra aktiviteter. Nu börjar det bli lättare igen, men nu utan barnen.
I julas när vi träffades så bestämde vi att vi ska ses igen mellan sportlovet och påsklovet. Det var ett bra sätt att få det att bli av, men ändå inte behöva känna pressen hela tiden. Nu hade vi jättetrevligt i lördags och bestämde på nytt ungefär när vi ska ses. Hur och exakt när det får vi se då. Känns så skönt att veta att det kommer att bli av, men ingen press av att det behöver bli nu snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar