måndag 3 juni 2013

Strul och mera strul

Ibland går ALLT fel!

För sådär tre veckor sedan påbörjade jag en felsökning på jobbet. Jag skulle spela in datatrafiken när ett visst fel uppstod. Med rätt hjälp och rätt utrustning så borde det ta max en timme att fixa. Jag tog reda på en del information jag behövde, skaffade ett USB-minne och bokade tid med en hjälpande hand och simulatorn.

Det var inga problem att återskapa felet och jag spelade in datatrafiken. Lite efterarbete och mickel så skickades filerna till en kille som skulle analysera felet. Dagen efter hör han av sig och säger att han inte kan läsa filerna för att de har fel format. Ingen av mina kollegor visste att man kunde få olika filformat på inspelningen, så det är ju inte lätt att veta att jag ska fråga om det.

Efter ytterligare testande och letande hittar jag rätt utrustning och rätt version av inspelningsprogrammet för att kunna få till rätt typ av filer. Allt känns bra och ny tid bokas med den hjälpande handen och simulatorn. Det är trångt om tider i simulatorn så vi blir bortprioriterade!

Nästa försök så fungerar inte ett verktyg som behövs för att få fram felet. Gången efter är det annat strul som gör att vi inte kan se felet. Ytterligare någon ändring i bokningschemat och säkert något mer strul som jag förträngt vid det här laget. En massa olyckliga omständigheter staplade på varandra. Jag vet inte hur många gånger vi försökt nu.

Idag var det dags igen. Då har en hårdvara (typ dator) gått sönder, så det går inte att köra alls. Det går inte att skylla på någon utan allt ska bara krångla så mycket som möjligt. Så småningom kunde den trasiga hårdvaran ersättas och vi kunde komma igång med det vi skulle göra. Vips, mindre än en timme senare var vi klara! Så lätt skulle det ju gått för flera veckor sedan.

Jag pustar ut och känner mig jättenöjd! Jag tar mitt USB-minne och går till den speciella datorn för att skicka filerna till killen som ska analysera felet. Då sitter det en lapp på burken att den är ur funktion! Jag var påväg att lägga mig på golvet och skrika, ungefär som en treåring i affären. Måste verkligen ALLT gå fel?

Efter lite funderande och rådfrågning med kollegor så hittar jag en annan dator som kan göra det jag vill och jag lyckas slutligen få iväg filerna. Nu håller jag tummarna hårt för att mitt slit ska ge resultat så att vi slutligen kan komma till rätta med felet.

Tur att det inte alltid är lika struligt på jobbet.

Inga kommentarer: