Lovecraft, Tranströmer och Picoult

Jag säger ju att jag bloggar om böcker också, men det är det ingen som sett något av på länge. Det behöver ju inte betyda att jag inte läser böcker, men den här gången är det nästan så. Jag har haft svårt att komma till ro och läsa böcker de senaste månaderna. Ibland försöker jag läsa men då cirkulerar så mycket andra tankar i huvudet samtidigt att jag inte vet vad jag läst trots att en massa bokstäver, rader och sidor har passerat.

Till förra bokcirkelträffen läste vi två noveller av H.P. Lovecraft. Jag kämpade mig igenom den ena. Nu är nog inte skräck min favoritgenre och att just nu att läsa något som tog emot lite var inte så lämpligt. Jag kan därför inte uttala mig om H.P. Lovecraft är läsvärd eller inte.

Till bokcirkeln i söndags läste vi dikter av Tomas Tranströmer. Det var spännande att läsa dikter för det är jag inte van vid att göra. Visst händer det att jag läser en eller annan dikt, men inte hela diktsamlingar. Jag kände mig väldigt ovan vid hur man gör när man läser dikter. Jag provade olika sätt; att läsa tyst, högt, att läsa om samma dikt flera gånger och så vidare. Jag fick ändå inte riktigt till det så att jag kände att jag fick behållning av läsningen. Diskussionen på själva träffen ger ju alltid behållning och det är kul att i alla fall ha läst lite av Tranströmer nu när han fått nobelpriset.

Nu har jag precis börjat i boken Försvinnanden av Jodi Picoult. Det känns som en riktig må-bra-bok. Från första sidan kände jag att detta är en bok för mig. Jag har tidigare läst Allt för min syster som jag tyckte mycket bra om. Jag önskar mig dessutom Jacobs värld i julklapp och hoppas på att tomten kommer att vara snäll.