Idag har jag gått i första klass. Jag har alltså varit med Martin i skolan hela dagen. Det har varit en nyttig, jobbig, chockerande och rolig dag.
Det har naturligtvis varit roligt och mysigt att vara med Martin hela dagen, men skolmiljön är inte rolig. Det är alltså en klass med 28 (förhoppningsvis) normala 7-åringar. Många har lek och prat i kroppen och har inte riktigt kommit in i hur/att man bör arbeta i skolan. Lärarna och övrig personal gör absolut allt de kan för att få det att fungera, med diverse uppdelningar osv.
För mig som tillfällig besökare verkar schemat helsnurrigt. Jag undrar om inte en 7-åring också blir snurrig av att ha lektioner med fyra olika lärare under en dag från 8.20 - 13.20 plus diverse annan personal som rycker in här och där. Jag kanske hade otur och kom en rörig dag, men så såg i alla fall dagen ut för min son idag.
Just idag var en av lektionerna gymnastik och det var en upplevelse i sig. Själva gymnastiklektionen var det inget fel på. Det var situationen i omklädningsrummet som var förskräcklig. Pojkarna i klassen fick ett halvt omklädningsrum att vara i. Det innebar att alla inte fick plats vid bänken utmed väggen. Tre pojkar bytte om i en hög mitt på golvet. Samtidigt som sonens klass bytte om kom klassen som haft gympa innan. Dom bytte alltså om i andra halvan av omklädningsrummet. Ljudvolymen var så hög att jag nästan hade huvudvärk efter minuterna i omklädningsrummet. En av pojkarna tyckte det var så jobbigt att byta om i omklädningsrummet att han först satt ledsen utanför innan personalen hjälpte honom in. Ska det behöva vara så? Antingen behöver gymnastiklektionerna schemaläggas så att en grupp hinner duscha innan nästa kommer, eller så behöver dom fler/större omklädningsrum.
Trots att personalen pusslar och pusslar och slår knut på sig själva för att få ihop små grupper så blir det ibland 28 barn i klassrummet, som är byggt för typ 20 barn, som ska försöka finna arbetsro. Dessutom ska den stackars läraren hinna fara runt till alla 28 så att de har något vettigt att göra. Däremellan går det åt många tillsägningar för att alla ska sitta på sin plats, inte prata för högt, sluta leka, inte störa kompisen osv.
Jag har sagt det flera gånger de senaste veckorna vid olika tillfällen, men nu skriver jag det också. Det spelar ingen roll vad regeringen säger sig satsa på i skolan. Ingen åtgärd kommer att få någon effekt förrän man gör klasserna mindre!!
Efter skolans slut råkade jag prata med en annan förälder som var och hälsade på förra veckan och hade reagerat likadant; så här stökigt kan det inte få vara.
Just nu funderar jag på hur jag ska gå vidare efter dagens besök. Brev till skolministern? Brev till lokalpolitikerna? Brev till rektorn? På tisdag är det föräldramöte och då om inte annat kommer frågan att tas upp. Får se om jag gör något innan dess.
Andra bloggar om: skola, skolan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det låter hemskt och som ett utmärkt sätt att förstöra barns nyfikenhet.
Jag skulle skriva till samtliga ledarmöter i kommunens barn & ungdomsnämnd (http://app.linkoping.se/fmannaregister/personer_namnd.asp?NamndID=4). Be dom att vara med dig och eller några andra föräldrar under en dag i skolan. Viktigt är ju att skolan inte tillrättalägger saker just den dagen då gör de bara sig själva och framföralt barnen en björntjänst.
Brev till skolministern skadar ju aldrig även om han bara kommer att skylla på kommunen.
Oj oj oj! Vilken tur vi har då! I Susannas klass är de bara 18-19 elever (vet inte exakt). Jag har tyvärr inte varit så mycket i hennes klass men av det jag har sett och hört så verkar det skilja otroligt mycket jämfört med hur ni har det.
Låter inte skoj alls. Man undrar ju hur det kommer sig att de som bestämt detta tycker att det verkade vara en bra ide.
Jag önskar att de kommer och hälsar på en dag i skolan och själva upplever hur stökigt det är. Troligen skulle de aldrig själva acceptera en sådan arbetsmiljö.
Läs gärna dagens debattartikel på DN. Skolinspektionen kunde vara ytterligare ett ställe att kontakta.
Skicka en kommentar