Efter att ha läst Fredrik Backmans En man som heter Ove ville jag gärna läsa mer av Fredrik Backman, med risk för att nästa bok inte skulle leva upp till de höga förväntningarna. Det var alltså med höga förväntningar som jag började läsa Min mormor hälsar och säger förlåt.
Boken handlar om Elsa och hennes bästa vän, hennes mormor. Tyvärr dör mormor och Elsa får gå på en skattjakt för att lära känna sin mormors liv. Skattjakten med breven som ska levereras till olika personer är förstås arrangerad av mormor innan hon dog.
Det tar lång tid innan boken kommer igång och börjar bli lite intressant. Andra halvan har sedan många intressanta sidor och det är intressant att få lära känna Elsas mormors liv på det sätt som Elsa får upptäcka det. Jag vet inte om det beror på mina höga förväntningar eller om denna boken helt enkelt inte är lika bra som boken om Ove. Jag tror på det senare. Ändå ger denna boken, precis som boken om Ove en del funderingar. Jag funderar på hur väl jag egentligen känner personerna runt mig. Hur mycket vet jag om min mormor och farmors liv innan de blev gamla och träffade mig?
Slutbetyget blir att det är en lättläst och delvis bra bok men ingen superfavorit.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag tyckte båda böckerna var lika bra, fast på olika sätt.
Jag tycker som du om Min Mormor.., Ove.. tyckte jag var riktigt bra, har även läst hans senaste Brittmarie.. den är bättre än Min.. men Ove är bäst tycker jag.
Ska läsa Ove snart, men kanske inte mormor då :)
Skicka en kommentar