Idag planerade jag att göra likadant som jag gjorde i fredags för det kändes bra då. Jag tog med mig skidkläderna till jobbet och hade skidorna i bilen. Innan jag gick från jobbet bytte jag om, sedan åkte jag direkt till golfbanans skidspår. Planen var att åka två varv, dvs ca 11 km. Det skulle jag lagom hinna innan det blev mörkt.
Jag började åka i solsken, som i och för sig ganska snart försvann bakom träd och hus. In på andra varvet kom solnedgången. En sådan där rosa och orange solnedgång bakom de rimfrostiga träden. Tyvärr hade jag ingen lust att kränga av mig stavar och vantar för att fota, men det var vackert. När jag vände och åkte åt andra hållet såg jag i stället den klara fullmånen. Det var ett magiskt ljus med solnedgången och månen i skymningen.
När jag nästan var tillbaka vid bilen så kom en tjej och åkte om mig. "Det är som att åka i en saga", sa hon. Det hade hon så rätt i. Dessutom gled skidorna på hur bra som helst. Då bestämde jag mig för att det bara inte gick att slita sig för att åka hem. Jag åkte ett halvt varv till.
När det väl blivit mörkt och jag lyckats slita mig från spåret var jag så nöjd, när jag gick till bilen för att åka hem. Skidåkningen hade gått fantastiskt bra och dessutom hade det varit så vackert. All stressen som jag kände när jag gick från jobbet var helt bortblåst. Det finns inget bättre sätt att varva ner än att vara i naturen, på ett eller annat sätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar