Älskade skog

Jag läste naturskyddsföreningens blogg om rätten att gå vilse i skogen, om att alla borde ha en skog i närheten av där man bor. Stora skogar långt borta är naturligtvis viktiga, men man får inte glömma den lilla skogen som ligger nära.

Jag ÄLSKAR skogen. Det är bästa stället att koppla av på. Det spelar ingen roll vad man gör i skogen.

Härom dagen tog Mannen och jag en promenad till Kärna Mosse och skogen runt mossen. Kärna mosse är ett naturreservat som ligger på 5 minuters promenad hemifrån. Anledningen, förutom att få en promenad, var att plocka svamp. Vi hittade inte så mycket svamp, men det räckte i alla fall till var sin smörgås. Förut tyckte jag det var svårt att hitta kring mossen, men nu känns den skogen nästan som min egen ficka. Lite vilse får man gå ibland. Så småningom kommer jag ändå ut på något ställe jag känner igen mig.

Idag tog jag en joggingtur i skogen som ligger åt andra hållet från huset, skogen med motionsspår i. Det var så skönt ute med ett härligt höstväder och lugnet i skogen, så jag hade ingen lust att springa hem. Jag sprang i stället en sväng till mot vad jag tänkt. Skönt att rensa hjärnan och sinnena.

Bästa skogsbesöket på senaste tiden var ändå sent i lördags kväll. Det var då vi var på scouthajk. Alla barnen och de två andra ledarna hade gått in i tältet. Det var full rulle där inne med kortspel, snack och godisätande. Jag stannade ute i lugnet en stund till. Det var ett fantastiskt månljus som lös upp hela omgivningen och skapade mäktiga skuggor. Det var så lugnt och vackert att jag gick en liten sväng helt själv, utan ficklampa. Mer avkopplande och vackert än så kan det inte bli! Jag vill inte gå på stan själv på natten, men i skogen är jag aldrig rädd.