Semester

Semestertider och inte bloggtider. Semester pågår alltså med diverse utflykter och lite röjande hemma, men en av de bästa semesterdagarna har ändå varit idag.

Dagen började lugnt hemma. Efter lunch skulle vi skjutsa Martin till andra sidan stan. Andra sidan stan, då skulle vi ändå åka halva vägen till sjöarna söder om stan så vi tog med kajakerna och åkte den extra biten också.
Vi lade i kajakerna vid Hovetorp som ligger i Kinda kanal. Därifrån paddlade vi drygt två kilometer i kanalen och sedan ut i sjön Stora Rengen. En bit ut i sjön, på en ö fanns två geocacher. De var den ön som var dagens huvudmål.
När vi letade efter den andra av cacherna kom plötsligt cacheägaren gående. De var ute för att titta till sina cacher och hade lagt till på andra sidan ön. Det blev en trevlig pratstund innan vi skildes åt. Vi skulle komma att mötas en gång till ett par timmar senare.

Efter att ha loggat de två cacherna sökte vi upp öns fina fikaplats. Där blev det fika med kaffe, äpple, bulle och choklad. Vi har blivit riktiga kaffedrickare och dricker numera kaffe nästan varje dag. Tills väldigt nyligen var det bara te som gällde.

Efter fikat lade jag mig ner på rygg och tittade på trädtopparna. Trädtoppar mot blå himmel är så vackert och rofyllt. Man känner sig liten, men helt trygg. På en kurs jag gick så skulle vi fota något vi tyckte om och berätta om det. Jag fotade träd mot blå himmel!

Efter lång stunds vila på ön så klev vi i kajakerna igen. Vi paddlade runt lite kring ön och öarna bredvid sedan vände vi hemåt. På tillbakavägen placerade vi ut en geocache så att de som brukar lägga ut dessa fina ö-cacher ska få något att leta efter också. Efter att ha loggat ytterligare två cacher så paddlade vi Kinda kalan tillbaka till Hovetorp.

Tillbakapaddlingen var helt magisk. Klockan hade passerat åtta på kvällen men fortfarande var det skönt varmt. Det var lugnt och stilla utan puttrande båtar. Vattnet var så spegelblankt att träden speglade sig. Det enda som hördes var det stilla ljudet av våra paddlar. Det går knappt att prata för man vill inte störa tystnaden och man är fullt upptagen av att njuta och insupa stunden och stillheten.

Sånna här eftermiddagar och kvällar får man inte många av, därför var jag tvungen att blogga om det för att kunna minnas länge.