Visst vill jag skänka en slant, men till vem?

Det är stor tonvikt på insamlingar just nu. Rosa bandet-kampanjen pågår som bäst och dessutom är det Världens-barn-helg med gala och insamlingar. Båda kampanjerna syntes väldigt mycket på stan idag. Det stod personer med insamlingsbössor i varenda hörn från båda kampanjerna.

Jag tycker att det är svårt att välja vart jag vill ge mitt bidrag. Den ena behöver naturligtvis inte utesluta den andra, men det finns ju så många fler organisationer att välja mellan. Ibland känner jag mig så otillräcklig och vet inte vem jag vill skänka pengar till så att det inte blir något av det. Det är naturligtvis inte bra.

Min farmor och farfar gjorde så att dom valde två organisationer och så betalade dom till dom varannan månad. Det ska jag fundera på. Då skulle det bli lite mer kontinuerligt i stället för som nu när det blir en summa vid enstaka tillfällen.

Vid jul har vi i alla fall som vana att skänka pengar i stället för att skicka julkort. Vi skickar ett elektroniskt julkort i stället. Förra året gjorde vi så att vi delade upp summan mellan oss alla i familjen och så fick var och en välja vart ens del av pengarna skulle gå. Det kändes som ett bra sätt att involvera barnen.

Nu är det bara att välja vem du vill stödja. Kom ihåg att kolla att organisationen har ett 90-nummer för då finns det en kontrollorganisation SFI som kontrollerar att pengarna hamnar där dom ska.
Här är några exempel på organisationer som jag väljer mellan:
Läkare utan gränser
Röda korset
Rädda barnen
Cancerfonden
Amnesty
SOS-barnbyar
Greenpeace
WWF
Nordens Ark
BRIS
Sri Lanka Barns Vänner

Andra bloggar om: insamlingar, hjälporganisationer, Läkare utan gränser, Röda korset, Rädda barnen, Cancerfonden, Amnesty, SOS-barnbyar, Greenpeace, WWF, Nordens Ark, BRIS, Sri Lanka Barns Vänner

Vintershopping

Nu har Martin och jag varit på stan. I en affär lyckades vi köpa hela Martins vinterutrustningen. Det blev vinterkängor, jacka, termobyxor, skidhandskar, stickade fingervantar och ett par mjukisbyxor. Skönt att få allt det fixat på en gång.

Jogging och äppelpaj

Idag när jag var på väg hem från jobbet var jag så trött, både sömnig och utmattad. Jag insåg att det fanns två sätt att piggna till. Antingen kunde jag lägga mig ett tag, men det är ju inte så lämpligt att sova vid halv fem om jag ska kunna sova i natt. Det andra alternativet var att ge sig ut i det sköna höstvädret. Det lät som ett mer lockande alternativ.

Jag lämnade Martin och en kompis framför tv-spelet och gav mig ut på en joggingtur. Det gick riktigt bra trots att jag inte sprungit på snart en månad. Jag har ju i och för sig hållt igång med gympa så tydligen har jag bevarat kondisen ändå. Det var skönt och vackert i höstskogen. Efteråt var jag betydligt piggare.

Det var ju behövligt med en joggingrunda efter all äppelpaj som jag ätit idag på jobbet. Det var min tur att bjuda på fredagsfika. Det blev naturligtvis äppelpaj eftersom trädgården är full med äpplen. Eftersom äppelpajen var kanonenkel att göra och uppskattades mycket så tänkte jag dela med mig av receptet här.

Enkel och god äppelpaj
100 g margarin
1 dl socker
1 dl vetemjöl
2 dl havregryn
ett gäng äpplen
Börja med att skära rejält med äpplen i små bitar och lägg i en ugnssäker
form. Jag skalade inte äpplena, men det beror på vad man har för äpplen. Strö på
lite socker och kanel.
Gör i ordning täcket genom att smälta margarinet i en gryta och sedan
blanda i socker, vetemjöl och havregryn. Sprid ut täcket över äpplena.
Sätt in i ugnen på 225 grader i 20-30 minuter.
Njut sedan av pajen tillsammans med vaniljsås eller vaniljglass.

Andra bloggar om: jogging, träning, äpplen, äppelpaj, matlagning, mat

Elevledda utvecklingssamtal

Idag har vi varit på samtal i skolan, elevlett utvecklingssamtal. Jag är mycket tveksam till att ha elevledda samtal. Läs här vad jag skrev om det i våras.

Det kanske fungerar bra med elevlett samtal för pratglada barn, men med en tonårstrött 14-åring som man får dra saker ur så blir det rätt segt. Det är ju då man behöver öva, kommer någon att invända. Det kan jag hålla med om, men ändå.

Tanken med dom här samtalen är att läraren ska kunna hålla igång 2-3 samtal på en gång. Tacka sjutton för att det behövs eftersom samtalet tar nästan en timme, jämfört med dom 15 minuter som det var när vi gick i skolan. Att läraren inte är med tycker jag är den största nackdelen med denna typ av samtal. Idag råkade (eller var det planerat?) det vara så att det inte var fler samtal samtidigt så handledaren var med hela tiden. Det hjälper till väldigt mycket eftersom hon kan ställa rätt ledande frågor för att få Henrik att säga vad han tycker och hur det går om olika saker.

Hur som helst så går det bra i skolan och det är ju huvudsaken. Det som är lite jobbigt för mig är att höra exakt samma kommentare som jag själv fick höra under alla skolår. "Du måste räcka upp handen mer" Jag visste att jag borde det men jag ville ju veta med 150% säkerhet att jag hade rätt innan jag räckte upp handen. Jag kan också konstatera att Henrik är lika ingenjörsmässig som jag; det är mycket lättare att punkta upp fakta än att skriva målande fantasiberättelser. Skönt att veta att vi är släkt, men det kan vara jobbigt att vara för lika.

Andra bloggar om: skolan, utvecklingssamtal

Lättlagad thaigryta

Kvällens mat var väldigt lättlagad och god så jag tänkte dela med mig av receptet. Det innehåller min favoritingrediens kokosmjölk, så det är klart att det blir gott!

Thaigryta
500 g färsk skinka eller bogfläsk i strimlor
1 burk kokosmjölk
1 1/2 msk kycklingfond eller 1 hönsbuljongtärning
1 msk soja
ca 2 tsk röd currypasta
ca 300 g squash i tärningar
1 röd paprika i strimlor
1 msk socker
1 tsk salt
ca 2 msk ljus
maizenaredning (eller maizenamjöl)

Koka upp kokosmjölk, fond, soja och currypasta.
Tillsätt squash, paprika och skinka.
Smaksätt med socker och salt.
Låt grytan koka på svag värme i 5 min.
Tillsätt maizena och koka 1 min.
Servera med nudlar eller ris och eventuellt jordnötter.

Enligt ursprungsreceptet skulle köttet brynas men det glömde jag och det blev bra ändå, så strunta i det.

Andra bloggar om: köttgryta, mat, matlagning, recept

Pungdjävul

Har ni hört talas om Pungdjävulen?

En gång för många år sedan, när Martin kanske var 3 år, så kom han hem efter några dagar hos mormor och morfar. Han pratade då om Pungdjävulen. Jag undrade verkligen vad mormor och morfar hade lärt honom. Det lät ju som en svordom. Det visade sig att han läst i en bok om Pungdjävulen. Det finns alltså ett djur som heter så. Det är ett köttätande pungdjur.

Idag pratade dom om Pungdjävulen på radion. Radioprataren var lika fascinerad av namnet som Martin var. Jag hörde inte från början på radion så jag vet inte varför de pratade om Pungdjävulen egentligen. Det lät som att dom mest pratade om den för att radioprataren fascinerades av namnet. För visst är det ett konstigt djurnamn?

Andra bloggar om: pungdjävul, djur

Fritidsintressen

Ibland kan jag bli lite avundsjuk på dom som verkligen brinner för ett intresse. Dom som stickar så fort dom kommer åt, piffar och fixar trädgården hela tiden eller gympar fem dagar i veckan. Själv försöker jag hinna med lite av varje, men blir väldigt sällan helt uppslukad av någonting. Jag försöker gympa ett par gånger i veckan, är scoutledare en gång i veckan, har en stickning på gång, har broderi på gång, odlar en del i trädgården, läser 15-20 böcker per år, bakar ibland, lagar gärna mat, spelar familjespel med familjen, syr nånting då och då och så vidare.

Bland intressena räknade jag inte upp barnen (åtminstone inte så mycket), men dom är ju naturligtvis en stor del av min fritid som jag tycker om. Är dom då mitt fritidsintresse?

Är det bättre att ha ett superintresse eller att ha en massa intressen? Hur det än är så har man ju en känsla av att inte hinna med allt. Alla måste ju prioritera.

Jag funderade lite kring detta och bloggandet igår. Är en blogg som bara handlar om ett intresse intressantare eller är en blogg om allt möjligt intressantare? Var och en får naturligtvis välja vad den vill skriva och läsa. Jag läser både ämnesbloggar med olika ämnen och en hel del blandbloggar. Vad jag skriver styrs naturligtvis av vad jag gör så det kommer att fortsätta att vara en blandning.

Andra bloggar om: intressen, blogg, fritid