söndag 30 september 2012

Scouthajk

Lördag morgon stack jag och Martin iväg på Scouthajk. Hajken började med att scouterna deltog i ett distriktsarrangemang. De deltog i den stora makaronjakten! Det gällde att lösa uppgifter för att vinna så mycket mackaroner som möjligt. Makaronerna fungerade samtidigt som betalningsmedel för att få nya uppgifter att lösa. Kul idé!

Efter makaronjakten åkte vi i väg en snutt till där vi skulle övernatta. Resten av eftermiddagen gick åt till att resa tältet, laga mat, gå en runda i mörkret, elda och grilla korv och marschmallows.
Vi hade med ett nytt tält som scoutkåren just köpt in, en tältkåta. Alla hade sagt att det var så enkelt att sätta upp, men riktigt så enkelt var det inte första gången. Tältet var i alla fall bra att sova i. Det kallas 9-personers, men vi sov 13 personer. Varmt och gott! Jag stannade utanför tältet en liten extra stund och njöt av det fantastiska månljuset.
Det regnade ganska mycket under lördagen. Sent på eftermiddagen spände vi upp en presenning mellan några träd och satt där och lagade mat. Vi kände oss inte så värst snygga och fräscha efter en hel dag i regnväder. Då kommer båten Kind åkande på Kinda kanal, som vi satt precis bredvid. Båten stannar och ur kliver hur mycket folk som helst klädda i finkläder, några har till och med långklänning. De skyddar sig så gott det går med paraplyer och börjar gå precis förbi där vi sitter och lagar mat på stormköken. Sen kommer brudparet! Jag bara hoppas att det inte var någon jag känner med i det sällskapet. Jag vet inte vem som kände sig mest felplacerad just då, de i finkläder i regnet eller vi tokar som lagade mat ute i regnet!

Idag avslutade vi hajken redan på förmiddagen. Resten av dagen har jag packat upp och slappat. Det kändes behövligt med en riktigt slapp eftermiddag efter denna intensiva helg. Nu orkar jag ta tag i en ny vecka i morgon.

Syfestival och byxköp

Jag var ledig i fredags för att åka till Syfestivalen i Borås. Det var en present till mamma, att vi skulle åka dit tillsammans och bjuda henne på resan förstås. Vi hade en trevlig dag som gav nya ideer och ny inspiration. Dessutom var det några små saker som ville följa med mig hem. Ett par små tygbitar, en julduk att brodera, resårband som är en typisk bra-att-ha-hemma-sak, några rundstickor i bambu och säkert ett par småsaker till. Nu är det bara att sätta fart med handarbetandet!

När vi kom hem till Linköping igen så hämtade mannen vid bussen och vi slängde oss vidare till den nyöppnade sport- och fritidsbutiken XXL. Med en halvtimme kvar tills affären stängde knatade vi in där och letade reda på byxorna som jag spanat in. Det är ett par Lundhags friluftsbyxor med stretchmaterial över ändan och knäna. Supersköna! Jag har länge funderat på att köpa ett par sånna och nu var det bra pris dessutom.
De fanns både i herrstorlek och damstorlek så vi provade några var. Jag behövde en storlek över ändan och en annan storlek över låren. Typiskt! I stället provade jag de som Mannen valt och de satt perfekt. Konstigt att herrstorleken passar bättre. Vi köpte ett par som vi kan ha tillsammans (tror Mannen in alla fall!). Jag har bott i byxorna resten av helgen, så nu släpper jag dom inte ifrån mig (säg inget!).

tisdag 25 september 2012

På väg till jobbet

Frihet är att kunna cykla till jobbet! Jag njuter varje dag när jag cyklar om bilköerna eller när jag upptäcker samma bil i ena änden av stan och efter en massa korsningar och trafikljus så ligger samma bil fortfarande jämsides med min cykel. Då känner jag mig nöjd, och fri!
Ett annat nöje jag har medan jag cyklar är att studera de där människorna som också tar sig till jobbet ungefär samma tid varje dag.
* Ofta möter jag "tandborstmannen". Han kommer på sin cykel, ombytt till cykelkläder och borstar tänderna. Hur många minuter sparar man på morgonen genomatt borsta tänderna på väg till jobbet i stället för hemma? Jag har mött honom på eftermiddagen ibland åt andra hållet och då borstar han inte tänderna.
* Någonstans på cykelbanan utmed golfbanan cyklar jag om den äldre mannen som är ute och går. Han stannar då och då och stretchar lite eller rullar med armarna. Säkert nyttigt för kroppen :)
* Väldigt ofta cyklar jag jämsides med den vita bilen som det står Niscayah på. Undrar varifrån den kommer och vart den ska? Jag har sett den både i hemkanten och i jobbkanten av stan så den åker tydligen ungefär samma väg som jag.

Vad gör du på väg till jobbet?

söndag 23 september 2012

Söndag kväll

Söndag kväll och jag är trött, men nöjd efter en bra helg. Nu tror jag att jag har fått ihop veckans logistik med sent möte på jobbet, scouter, permanentning av svärmor, service av bilen, träning, Martins träning, hämta mamma vid bussen, syfestival och lite annat där emellan. Återstår bara att klämma in att packa till helgens scouthajk, men i värsta fall får det bli på lördag morgon.Det här blir säkert bra!

Hundar som sjukvårdspersonal

Idag läste jag i DN om en hund som jobbar på ett sjukhem för dementa patienter. Ett sånt sjukhem vill jag vara på. Jag menar inte att jag vill bli dement, men om jag hamnar på ett sjukhem så vill jag ha en hund bland personalen.
Så mysigt att få besök av någon som bara vill bli lite klappad och som vill fånga en boll. Inga dumma frågor, bara ren glädje. Att få gosa med en varm hundpäls när man annars befinner sig i en steril sjukhusmiljö. Jag mår ju dåligt bara av att kliva in på ett sjukhus. Det skulle bli mycket bättre om där fanns några goa hundar där. Tänk att få ha en hund i sängen en stund i stället för att ligga i sin ensamhet. Hunden skulle säkert kunna ersätta en del mediciner och en del sjukgymnastik. Något att tänka på för de där politikerna som håller i plånboken.

lördag 22 september 2012

Flygvapenmuseum

Det är inte alltid de långa utflykterna som blir de bästa. Idag gick vi fem-tio minuters promenad till Flygvapenmuseum. Trots att vi bor så nära har vi inte varit och tittat ordentligt på museet sedan de byggde om för ett par år sedan. Museet har fått pris både för bästa utställning och bästa museum.
Det är förstås en massa olika flygplan på museet. På bilden provsitter Cissi ett plan. Eftersom jag numera jobbar med flygplansutvecklingen på Saab så tycker jag den svenska flyghistorian är intressantast. Jag älskar att se planen flyga på uppvisningar eller när de övar så att vi kan se det från vår balkong. Jag är däremot urdålig på att se skillnad på de olika modellerna och det tycker jag att jag borde lära mig.

Museet visar väldigt mycket intressant nutidshistoria, framför allt om tiden efter andra världskriget. Det finns bland annat miljöer uppbyggda för 50-, 60-, 70- och 80-talet där det visas hur det såg ut i de svenska hemmen då. De prickar verkligen in tidstypiska saker. Runt omkring dessa miljöer berättas en massa intressant om världsläget, kalla kriget och olika stora händelser. Man kan läsa och titta hur mycket som helst. Tyvärr orkar jag inte ta in hur mycket som helst på en gång, trots att det är jätteintressant.

I källaren finns en stor utställning om den bärgade DC-3:an som sköts ner i Östersjön 1952. Även denna utställningen är spännande och intressant.
Museet har också satsat stort på barnen. Det finns mycket att prova och upptäcka. Här testar Martin att flyga en flygsimulator för något propellerflygplan. Kul att få spaka själv. Det finns även en simulator där du kan få flyga Gripen, men för en extra slant. Det var spännande att titta på Gripen-simulatorn och att kunna peka och förklara vad jag jobbar med.

Det ska inte förskönas att det är krigsmateriel, men flygplanen är ändå rätt mäktiga och imponerande. Det är imponerande både vad som gick att göra då, före alla datorers inträde och nu med all ny teknik. Det är med en blandning av stolthet och lite obehag i maggropen som jag tittar på denna film.

torsdag 20 september 2012

Björnbär

Årets björnbär har skördats. Det kommer troligen bli lite till när de sista har mognat. 
Dagens skörd tillsammans med några frusna från förra året blev några burkar sylt...
...och en kaka till kvällsfikat.

onsdag 19 september 2012

Brödbak

Idag har jag bakat bröd. Härom dagen fick jag syn på ett recept som jag inte bakat på länge. När jag cyklade hem från jobbet bestämde jag mig för att åka hem och baka det brödet.

Jag tog fram jästen och receptet och satte igång. I med jäst och vatten. Sedan står det grahamsmjöl, men det har jag ju inte. Jag tar hälften grovt rågmjöl och hälften dinkelmjöl. Det blir nog bra. Så ska det vara vetekli i, men jag har ju havrekli som håller på att bli för gammal. Jag tar hälften vetekli och hälften havrekli. Dags att lägga i linfrön. Nehej, inga sånna i skåpet. Då får det väl bli lite extra mycket solrosfrön i stället. Slutligen i med vetemjölet, men eftersom dinkelmjölet håller på att bli för gammalt så tar jag det till att börja med.

Nu är brödet gräddat och det ser i alla fall gott ut. Det är tur att jag har ett recept att följa...

måndag 17 september 2012

Scoutplanering

En del av syftet med att gå TreMaHa var att få inspiration och ideer att använda för våra vanliga scoutmöten. Det är ju så svårt att hitta på nya saker ibland. Nu har jag planerat in ett par av helgens stationer som aktiviteter i scouternas terminsprogram.

I morgon ska vi bland annat prata sjukvård med scouterna. På helgens tävling var det en station där våra sjukvårdskunskaper testades. Uppgiften då var att ta hand om en skadad person som låg precis vid vattnet med blödning och slag i huvudet. Informationen om personen visste vi förstås inte innan, utan fick vi ta reda på på plats. Det var en nyttig övning i hur man ska agera när det blir verklighet. Det är stor skillnad på att hantera en nödsituation live jämfört med att läsa i en bok om hur man förväntas göra. På morgondagens scoutmöte blir det i något mindre skala, men inspirerat av helgens tävlingsmoment.

En annan station i helgen var att surra en trefot med ett par tvärslåer. Konstruktionen skulle hålla att två personer stod på den. På tävlingen var det naturligtvis på tid, ju snabbare desto fler poäng. Även surrningen tänkte jag köra med scouterna senare i höst. Då blir det inte på tid utan mer koncentrerat på att lära sig göra bra surrningar, men åter igen inspirerat av helgens tävlingsmoment.

Scouter, scouter och scouter har det varit den senaste veckan. Jättekul, men efter morgondagens scoutmöte är det dags att varva ner lite.

söndag 16 september 2012

TreMaHa

Nu äntligen fick jag prova på att vara med i den anrika och prestigefyllda scouttävlingen TreMaHa (TreMannaHajk). För två år sedan var jag anmäld och det blev inställt på grund av för få deltagare. För ett år sedan var tävlingen planerad till en helg så vi planerade hajk till helgen efter och sedan flyttades tävlingen en vecka. I år blev det alltså tredje gången gillt!!

Vi var ett härligt lag från vår scoutkår med en veteran som gått TreMaHa åtta gånger och vunnit fyra gånger (eller något åt det hållet) och två nybörjare (jag och en till). Med en massa tips från veteranen och lite eggande från andra lag så tändes tävlingsinstinkten, även om vi bara var där för att ha roligt.
Tävlingen startar på lördag eftermiddag och pågår i ett dygn, men en paus för nattsömn. På lördagen var det en vandring på ungefär en mil, med fyra stationer utmed vägen. Det gäller inte att komma först i mål utan att få mest poäng på stationerna. Lördagens tävlingsmoment var avståndsbedömning, miljökunskap, surrning och eldning. Lite spännd och taggad som jag var så glömde jag naturligtvis bort att fota.
På morgonen efter en natts vila medhavda tält eller vindskydd så var det dags att göra sig i ordning för att starta söndagens vandring. Vi släpptes iväg med ett par minuters mellanrum. Första start var kl 07.30 så det blev ingen sovmorgon. Innan dess skulle vi äta frukost och packa ihop tält och resten av packningen. Första uppgiften var en orienteringsbana med fem kontroller. 2 poäng för varje tagen kontroll och laget tar så många kontroller de vill.
Denna dagen tog vi det lite lugnare. Vi alla tre hade slappnat av lite mer och var verkligen med för att ha roligt. Under dagens vandring, före station fyra skulle vi tillverka en klubba för att slå på en boll med. Här sitter jag vid lunchpausen och kokar pasta samtidigt som jag mjukar upp en stjälk så att den ska gå att surra med. Vädret var helt underbart hela helgen med sol och ljumma höstvindar. 
Så här blev vår klubba. Lika bra som vilken golfklubba som helst, förutom att skaftet gick av efter ett par hål. Klubbans utförande och funktionalitet poängsattes så det blev lite poängavdrag för det avbrutna skaftet, även om vi försökte intala domaren att det var produktutveckling eftersom skaftet var för långt innan.
Vid fjärde stationen gällde det att visa vad klubban gick för. Det var fem hål på denna naturgolfbana som spelades med tennisboll. Kul!
Några andra av dagens stationer var träkunskap, knopkunskap och en samarbetsövning där det gällde att flytta vatten. På väg mot mål följde vi kanten på en golfbana. Scouter v.s. golfare. Vi försökte hålla oss i kanten för man vill ju inte ha en boll i huvudet. Flera av golfarna frågade vad vi var ute och gjorde för de såg flera lag passera. Kul med de nyfikna och intresserade golfspelarna.

Det gick halvbra för oss, men målet var ju inte att vinna. Jag var med för att ha roligt, få inspiration och för att träffa andra scouter och alla de tre målen fick jag uppfyllda. Det var en jättebra arrangerad tävling som jag kan tänka mig att gå nästa år igen. Just nu har jag ömma fötter och stela ben, men det går ju över.

fredag 14 september 2012

En dag att fira

I morse fick jag ett mail med titeln "En dag att fira" och jag håller med att det är en dag att fira (även om jag höll på att glömma att det var just idag). Idag är det nämligen ett år sedan jag fick besked om att jag skulle bli uppsagd. Mailet var från en av kollegorna som också blev uppsagd.

Kanske kan låta konstigt att fira en uppsägning och vi firade naturligtvis inte för ett år sedan. Nu ett år senare när alla uppsagda fått nya jobb som de är nöjda med så kan det väl vara värt att fira. Jag tänkte fira för att jag är glad att jag fick en knuff (möjligen onödigt hård) till att byta jobb. Jag hade börjat se mig om efter ett nytt jobb, men jag är helt säker på att jag inte hade sökt jobbet som jag har idag om jag inte blivit uppsagd.
När jag skickade in ansökan så var det för att det var ett jobb som någorlunda passade min profil, men jag trodde inte att jag egentligen ville jobba på det företaget. Efter första intervjun hade jag fått en helt annan bild av företaget, jobbet och avdelningen. Jag var eld och lågor och stod och hoppade hemma för jag ville ha jobbet. Sen följde ändå en massa beslutsångest när jag fick ytterligare ett par erbjudanden att ta ställning till, men det är en annan historia.

Nu efter ett halvår på nya jobbet är jag helnöjd med att jobba på en utvecklingsavdelning, i stället för direkt mot slutkunder. Jag är helnöjd med att jobba bland en massa ingenjörer (och en hel del andra), i stället för med ett gäng ekonomer (inget ont om dem, men lika barn leka bäst). Jag är också nöjd med att vara på ett stort företag som ger så mycket input till mig, som inte direkt rör de dagliga arbetsuppgifterna. Jag är också nöjd med att jobba med något HELT annat än vad jag gjorde förut. Jag lär mig så mycket nytt hela tiden och har en massa kvar att lära. Visst är det tillräckligt för att det är värt att fira?

onsdag 12 september 2012

I-landsproblem

På radion pratade de om i-landsproblem. Ni vet sånt där som att reflexen i cykelhjulet alltid hamnar vid låset, att den andra kön alltid går fortare och vad de nu hade för exempel.

Jag har ett stort i-landsproblem så ni måste tycka lite synd om mig. När man tankar bilen kan man ju sätta i pumpen och låsa fast handtaget med en liten spärr så att den pumpar in bensinen utan att jag står och håller i handtaget. MEN vi som har etanolbil får inte njuta av denna lyx. Vi måste snällt stå och hålla i handtaget hela tiden. Varför är det så på alla etanolpumpar? Det finns en liten spärr så att man ska tro att det fungerar, men den fungerar aldrig.
 Det är väl solklart att detta är ett stort problem? Tänk så mycket jag skulle kunnat göra under tiden som jag nu måste stå och hålla i handtaget. Jag skulle kunnat gå ett varv runt bilen, putsat rutan på bilen, skriva något kul på facebook, räknat mina pengar eller spelat mobilspel. Nej, jag får stå där och fundera över livet i stället (och formulera blogginlägg).

måndag 10 september 2012

Sensommarkväll

Vilken härlig sensommardag det varit idag. Vardag betyder ju jobb så det hann bli eftermiddag innan jag kom ut i det sköna vädret. Blev riktigt förvånad över hur skönt det var.

Efter att ha uträttat ett par ärenden efter jobbet så stod jag hemma och började med kvällsmaten. Då kommer ett SMS från kompisarna som undrar om vi ska med ut och paddla kajak. Självklart hänger vi med på det. Det är ju en perfekt kväll för en liten utflykt.

Jag slänger ihop mat, vi äter snabbt och lastar kajakerna på biltaket. Ungefär en timme senare sitter vi i bilen på väg mot Göta Kanal. Det var fortfarande väldigt skönt ute och vindstilla. Vi paddlar 30-40 minuter åt ena hållet i kanalen och sedan tillbaka till bilarna igen.  
En lång bit hade jag en fripassagerare på min kajak. Det var en fluga som spatserade fram och tillbaka på kajaken. Det måste varit en lat fluga som inte orkade flyga. Undra om flugan kom dit den tänkt sig när den liftade med min kajak.

Lagom när vi kliver ur kajakerna vid bilarna så lägger sig mörkret. Det är fortfarande alldeles stilla och skönt ute så vi tar en kvällsfika på bryggan. Mysigt att sitta där och dingla med fötterna över vattenytan och småprata i mörkret. Tur att vi har så spontana kompisar!

lördag 8 september 2012

En lugn helg

Denna helgen tränar jag på att säga "Nej"!
Det har varit mycket kring skolstart och start av scoutterminen. Jag känner också fortfarande av att det tar lite extra energi att vara ganska ny på jobbet, även om det är kul och känns bra. Till detta lägger jag träning, geocaching, bokcirkel och en del annat. Det kan bli för mycket även om varje sak för sig är rolig.

Denna helgen behövde jag därför hinna vara hemma och titta på mina saker och titta på min trädgård och bara få vara några stunder. Jag har därför sagt nej till flera förslag på saker att göra. Det innebär inte att jag inte har gjort någonting, men det innebär att jag har kunnat göra sakerna i min takt och fått en andningspaus mellan varven. Det känns riktigt skönt!

Idag började jag med att åka ner till vår scoutgård för att röja, städa och göra i ordning. Vi var några stycken som jobbade några timmar och fick en hel del gjort. Eftermiddagen har jag varit hemma och hunnit både baka matbröd, klippa gräset och lite annat trädgårdsplock. Dessutom hann jag med en joggingtur. Allt detta utan att behöva stressa från det ena till det andra.

Hoppas du också har en skön helg!


torsdag 6 september 2012

Höstgryta

Det är skillnad på en gryta gjord på sås från tetrapack och gryta gjord på råvaror som kokat nästan tre timmar. I går åt vi den första varianten och ingen hurrade precis. Idag åt vi den andra varianten och den var jättegod. Smidigt var det också eftersom grytan kokade färdigt igår och bara behövde värmas idag. Dessutom är det ju inte svårare att göra mycket så det blev rejält med köttgryta kvar efter att vi fem hade ätit ordentligt till kvällsmat.

Grytan gjorde jag ungefär efter det här receptet. Vi råkade ha trattkantareller i kylskåpet. Kantarellerna stekte vi och serverade till. Barnen gillar inte svamp, men det fungerade lika bra att tillsätta svampen på tallriken.

onsdag 5 september 2012

Cykeläventyr

Idag var scouterna ute på cykeläventyr som jag förberett. De cyklade en runda på några kilometer, med en paus vid en lekplats på mitten. Utmed vägen fick de små uppgifter. De var till exempel tvungna att cykla en bit i åldersordning för att inte bli tagna av motorvägstrollet.
En av uppgifterna utmed vägen var att lösa denna rebus. Inte helt lätt för 11-åringar, men dom knäckte den så småningom.

En del körde små omvägar för att de läste kartan fel, men man lär ju av misstagen. Väl hemma igen verkade alla nöjda. Innan vi gav oss iväg så pustade många, men efteråt verkade ingen tycka att vi hade cyklat för långt. Det hände ju lite saker utmed vägen.

Medan vi var ute och cyklade stod morgondagens kvällsmat och puttrade på spisen. Imorgon blir det köttgryta som kokat i nästan tre timmar. Mmmm, längtar till i morgon kväll!

söndag 2 september 2012

Kajaktur med två geocacher

Idag har vi varit ute med våra kajaker på en liten eftermiddagstur. Jag tycker det går smidigt att slänga upp dem på biltaket och ge sig iväg och paddla en timme eller två. Kombinationen paddling och geocaching är dessutom utmärkt.

Idag började vi med att lägga i kajakerna vid Vårdnäs. Vi paddlade ut till en geocache på en ö i Stora Rengen. Det fanns flera små fina öar där, bara en liten bit ifrån där vi startade. Vi paddlade runt öarna lite och tittade. Bland annat tittade vi på ett par hägrar som stod på post och vaktade vattnet. Efter det paddlade vi in i en smal passage där man kan komma till Lilla Rengen. Vi paddlade inte hela vägen till Lilla Rengen utan vände efter en stund. Tillbaka vid starten tog vi en fika på bryggan innan vi lastade upp kajakerna på bilen igen.

Resan fortsatte till en annan sjö som är betydligt mindre. Den var högst en kilometer lång och ett par hundra meter bred. I den lilla sjön fanns två öar. Båda behövde besökas för att sedan kunna logga denna geocachen.

Dagens lärdomar om kajakerna:
- Gråmulet höstväder var skönt paddelväder. 
- Det går att komma i och ur på de allra flesta ställen.
- Det vore bra att ha med ett par snuttar rep så att man kan förtöja kajaken, vilket borde vara lättare än att dra upp den på land. (Repen har vi saknat varje gång vi varit ute, men fortfarande inte fått med oss...)

lördag 1 september 2012

Skor och morötter

Idag blev det en tur till stan. Bland annat köpte vi skor till Martin. Det gick ovanligt smidigt. Vi gick in i en affär och kom ut med tre par skor, ett par innegympaskor, ett par gympaskor att ha till vardags och ett par inneskor att ha i klassrummet.
Sportaffärer är bra på att ha barnskor ganska långt upp i storlekarna. Det fanns barnskor med skor ända upp till storlek 38. Det räckte i de ena gympaskorna, men inte i dom andra. Jösses, Martin har samma skostorlek som mig nu. Barnskor finns ju med kardborreband eller gummiband så att man slipper knyta. I vuxenstorlek är det inte lika vanligt med sånt. Nu blev det till att lära sig knyta skorna. Vi övade en del i affären för att Martin skulle känna att det fungerade. 
På höstarna är det alltid Bondens egen marknad på stan. Vi åker inte till stan bara för att gå dit, men om vi åker till stan en lördag så passar vi förstås på att köpa grönsaker. Idag köpte vi bland annat morötter. På ICA ser morötterna nästan alltid lika dana ut. Det gör dom inte på Bondens egen marknad. Titta på de söta morötterna på bilden. De har vuxit tätt ihop, omslingrade. De var nog kära i varandra. Nu är de uppätna!

Elefanter i stan

En del bor på landet och ser dagligen kossor och hästar. Jag cyklade förbi dessa elefanter på väg hem från jobbet i fredags. Det är så olika det där!

Det var tre elefanter som höll på att äta upp det mesta av småträden precis intill vägen där jag cyklade. Det var inte bara kul att se elefanterna. Det var också kul att se allas reaktioner. Bilarna saktade in eller stannade. Jag klev av cykeln och fotade. Enligt kvällens uppdateringar på facebook kunde jag dra slutsatsen att det inte bara var jag som fotat elefanter.

Förklaringen var förstås att cirkus Scott kommit till stan.