lördag 30 mars 2013

Resan har börjat

Så har vi landat i landet långt borta, Japan. Vi har börjat utforska några delar, bland annat toaletterna. De japanska toaletterna är faktiskt ett kapitel för sig. De finns överallt och är alltid rena och snygga. Dessutom kan man på många ställen få en underredsspolning.
På toaletten finns en panel med knappar. Där är det bara att välja om du vill ha lite avledande ljud eller bli spolad med ljummet vatten. Naturligtvis var jag tvungen att testa med en gång. Det kommer då ut en pinne i bakre delen av toalettstolen som sprutar vatten uppåt. En mycket underlig känsla. Sedan gäller det att försöka lista ut om den slutar själv eller om jag förväntas trycka på någon mer knapp. Det går ju inte bara att ställa sig upp för då sprutar vattnet rakt upp och dessutom är jag blöt. Till och med underhållande att gå på toaletten. Ibland är jag lättroad!
På vår första utforskning av kvarteren runt hotellet hittade vi restaurangen "Lilla Dalarna" som serverade köttbullar, kräftor, fika, semlor och en del annat. Vi är kanske inte så långt bort i alla fall. Idag gick vi inte in här, men då vet vi vart vi ska gå om saknaden efter Sverige blir för stor.

tisdag 26 mars 2013

Elda och poppa popcorn

I kväll på scouterna stod det eldning på programmet. Barnen delades i tre grupper så att det blev tre eldar.
Några tyckte det var roligare att hugga ved än att elda så ett par stycken högg ved nästan hela kvällen.
De var duktiga på att få igång eldarna. Mysigt att elda när det är snö och kallt ute.
Planen var sedan att poppa popcorn på elden. De första försöken brann upp. När vi insåg att foliepaketen med smör och popcorn skulle läggas på glöden och inte mitt i elden så gick det bättre.
De första försöken blev inte så goda popcorn. Svarta kolbitar! Efter några försök så blev det i alla fall fina popcorn så att de fick några var. Man kan säga att det blev mycket jobb för lite popcorn, men jag hoppas att de hade kul under tiden. Scouting går ju ut på "learning by doing" och det var precis vad vi gjorde.

måndag 25 mars 2013

Våffeldagen

Idag är det våffeldagen så i kväll serverades det soppa med våfflor till efterrätt här hemma.

Snart kommer snickaren och sätter igång med vår köksrenovering. Vi har börjat tömma alla köksskåp och bära ner sakerna till källaren. Vi försöker naturligtvis bära ner det vi tror att vi inte kommer att använda, men så fel man kan ha gång på gång. Det är inte helt lätt att laga mat när man saknar hälften av sakerna och ideligen måste springa ner i källaren för att hämta potatisstöten, en bunke, elvispen, bakpulver osv.
Jag antar att jag inte ska klaga. Snart har jag inget kök alls att laga mat i...men sen blir det fint!

söndag 24 mars 2013

Familjen Addams

Idag har vi varit på musikalen Familjen Addams. Jag har väldigt vaga minnen av tv-serien som sändes när jag var liten och jag har inte läst något om musikalen i förväg så jag hade inga särskilda förväntningar.
Teatern var helt galen och helt underbart bra. Bra skådisar, en massa skojiga nycirkuseffekter, flygande skådisar, kärlek, skämt, eldeffekter, rökeffekter och andra skojiga trick. Ibland var det så mycket som hände samtidigt på scenen att man inte visste riktigt var man skulle titta. Jag skulle kunna se den en gång till och skulle säkert hitta ännu fler roliga detaljer.

Förutom alla roliga detaljer och effekter så fanns det en intressant, men ganska okomplicerad handling om dottern som vill gifta sig med sin kärlek. Just idag kommer hans familj för att äta middag hos familjen Addams. Eftersom familjen Addams är inte precis är en vanlig familj så blir det lite komplicerat, speciellt för dottern som kämpar för att få sin underliga familj att verka normal. Inte helt lätt! Å andra sidan visar det sig att pojkens familj kanske inte heller är helt normala, eller vem är det?

Det jag tar med mig från teatern, förutom att ha fått några timmars härlig underhållning och många skratt, är att man ska vara lite galen. Det kan faktiskt bli riktigt bra då!
Se Familjen Addams om du får chansen.

lördag 23 mars 2013

Reflektioner kring bokstavskombinationer

För några dagar sedan hörde jag ett radioprogram om ADHD. Intressant program som väckte en massa funderingar. Programmet handlade inte så mycket om vad ADHD är utan mer diskussioner kring varför antal ADHD-diagnoser ökar så mycket, vilken hjälp barn (och föräldrar) med ADHD kan få och frågan om alla barn som får diagnosen verkligen har ADHD.

Det är naturligtvis bra att de barn som har ADHD får en diagnos och bra hjälp, men det känns ändå som att onödigt många får diagnosen. De var inne på det i programmet också att bara för att ett barn är livligt som litet och för att barnet inte klarar av situationen i ett klassrum med 30 barn, så har det inte ADHD. Jag vet att det ligger utredningar bakom innan man får diagnosen, men jag tänker att det finns ju en stor skala av små och stora ADHD-problem. Gränsen mellan frisk och sjuk är ju inte spikrak.

Under programmet funderade jag  mycket kring Martins första år i skolan. Han var mycket nyfiken på vad som hände runt omkring honom. I ett klassrum med 30 barn så händer det ju alltid något man måste kolla in. Han störde förstås. Och inte var han studiemotiverad, men kan man begära det av ett lågstadiebarn? Han gjorde förstås det som var roligast. Att leka var ju roligare än att läsa och skriva. Dessutom var han redan duktig på att läsa och räkna så uppgifterna kändes nog ofta långtråkiga.

Allt detta gjorde att fröken gnällde på honom och gnällde ännu mer. (Ska tilläggas att hon gnällde även på andra klasskamrater så det var inte bara Martin som "drabbades".) Utvecklingssamtalen kunde vara en halvtimmes gnäll om vad Martin inte gjorde och om hur han borde göra. Knäckande för vem som helst. Det blev flera extramöten om hur situationen skulle lösas. Vad skulle göras åt det?

Så i fyran bytte han skola, fröken och klasskamrater. Jag var inte orolig för jag kände hela tiden att han kommer att mogna och det kommer att lösa sig. Jag pratade tidigt med nya fröken om saken och fick bland annat frågan om han hade en diagnos. Nya fröken fattade snart hur det hängde ihop. Hon jobbade hårt första året med att uppmuntra allt som Martin gjorde bra, samtidigt som hon tydligt visade vilka regler som gällde på skolan. Utvecklingssamtalen bestod till 95% av beröm för allt som Martin kunde och grejer han fixade bra. Där emellan passerade det några mail med några mindre incidenter, men det var inte där hon la energin. 

Nu i veckan var vi på utvecklingssamtal igen, 1,5 år senare. Nu fungerar allt som det ska. Hur bra som helst. Bara lovord och Martin gick glad ifrån samtalet. Så kan det gå när barnen får rätt uppmuntran och rätt miljö. Vad hade hänt om det fortsatt som de första skolåren? Vad hade hänt om skolan (eller vi) dragit igång en ADHD-utredning?

fredag 22 mars 2013

Trevlig helg

Fredag och jobbveckan är slut. Så långt var allt bra, men sen blev det knöligare på hemvägen. På hemvägen skulle jag uträtta ett par saker och då strular det till sig.

Först skulle jag tanka. Jag körde in på macken och stoppar in kortet. Den dumma apparaten var hur trög som helst. Först tog det evigheter innan det hände något alls på displayen och sedan stod det "vänta". Ja, vad är det jag gjort hittills? Efter det tyckte apparaten att den inte kunde läsa kortet. Dumma apparat! Efter flera försök så tröttnade jag och körde över till macken på andra sidan gatan. Där gick det inte att betala med kort alls, om man skulle ha etanol, så jag fick gå in och betala. Dessutom var man tvungen att hålla munstycket i just rätt vinkel för annars verkade den tro att tanken var full redan.Slutligen var i alla fall etanolen i bilen och betald.

Nästa uppdrag var att köpa köksgolvet på Byggmax. Jag hade fullt koll på vad jag skulle ha, artikelnummer och antal. Märkligt ställe den där affären. Jag körde in på området och letade efter antingen golvet eller någon att fråga. Till slut hittade jag den enda människan som verkade jobba på stället. Jag frågade och fick instruktioner om var golvet fanns. Körde dit och började packa in. Inte en människa som kunde hjälpa till. Jag lyfte och släpade och lyckades till sist få in golvpaketen i bilen. Puuh, helt slut!

Väl hemma tog jag en lång joggingrunda och det gick betydligt bättre. Dessutom träffade jag på två scoutledarkompisar på slutet och fick springa en liten extra sväng med trevligt sällskap. Just nu sitter jag nöjd i soffan efter att ha klarat av även denna veckan, ätit pizza och ser nu fram emot helgen. Trevlig helg alla vänner!


torsdag 21 mars 2013

Min dator fungerar igen

Som ni kanske minns så lade min dator av för några veckor sedan. Den vägrade starta eftersom fläkten gått sönder. Den var i alla fall snäll och talade tydligt om vad felet var.
En ny fläkt beställdes på nätet för 35:- och jag höll tummarna för att en ny fläkt verkligen skulle lösa problemet.
Som tur är så är jag gift med en systemadministratör. Han skruvade isär datorn och bytte till nya fläkten.
Och nu fungerar datorn igen. Visst är det magiskt? Det har sina fördelar att vara gift med en systemadministratör så att man får bra support.

tisdag 19 mars 2013

Kvällens scoutmöte

Idag hade vi ett lyckat scoutmöte. Vi planerade och genomförde det tillsammans med en annan grupp. Fördelen då är att vi blir många ledare så att det går att göra ett annorlunda upplägg än när vi är 3-4 ledare. På grund av sjukdommar och lite annat så var vi ändå bara 6 ledare, men det fungerade jättebra. Varje ledare hade en station med någon kort uppgift. Stationerna spred vi ut utmed en liten runda i skogen. Rundan markerades med olika slags ljuslyktor och utmed rundan var det tipspromenad.

Jag hade förberett en station där scouterna skulle para ihop dessa fina bilder på trädknoppar med grenar som jag plockat. Bilderna på knoppisarna hittade jag här. Jag tycker det är häftigt med trädknoppar. De ser verkligen olika ut så här års och många träd går lätt att skilja på genom att bara titta på knopparna. Barnen fixade denna uppgiften jättebra.

Andra stationer var en typ av memory där de ska minnas vilka saker som de fått titta på i några minuter, att kasta livlina och pricka mellan några hinkar, att göra knopar, att sticka ner handen i lådor och känna vad som finns där i och en sammarbetsuppgift där ett gummiband ska placeras runt en flaska med hjälp av fyra snören.

Allt flöt på bra och ungarna verkade nöjda. Sånna här scoutkvällar känns det bra, medan det känns smått kaotiskt andra gånger. Nästa gång ska vi elda och det är ju alltid populärt.

måndag 18 mars 2013

Liebster Blog Award

Jag har fått en bloggutmärkelse av bloggen "En bok om dagen". Det är en av de bloggar jag följer och som jag har följt länge. Hon skriver en massa bokrecensioner som inspirerar till läsning. Dessutom bloggar hon om livet i allmänhet och visar upp en del stickprojekt. Trevlig läsning helt enkelt!


Nu har jag fått utmärkelsen Liebster Blog Award och det innebär att man ska svara på nio frågor och sedan skicka vidare utmärkelsen. Eftersom jag inte riktigt gillar kedjebrevsgrejer så tänkte jag svara på frågorna, för det kan ju vara lite kul, men inte skicka det vidare.


Vad ville du bli när du var liten?
Jag minns inte att jag hade några särskilda yrkesdrömmar som liten. Som lite äldre ville jag bli teknolog och det blev jag. Möjligen borde jag haft några framtidsplaner som sträckte sig till efter studietiden, men det har ju löst sig ändå. 
 
Vad är du idag?
Jag är ingenjör och mamma och hustru och scoutledare. Det är en härlig blandning!
 
Vart vill du helst resa?
Eftersom jag har en efterlängtad resa till Tokyo inbokad så är det ju till Tokyo jag vill resa till just nu. Sedan vill jag fortsätta att utforska Sverige. Det finns så mycket att se här hemma i Sverige utan att resa långt bort. 
 
Var ser du dig själv om fem år?
Om fem år har troligen, eller ska jag säga förhoppningsvis, två av barnen flyttat hemifrån. Jag kommer fortfarande jobba, men vill tillbringa ännu mer fritid ute i naturen med kajak, ryggsäck, tält, skidor eller på annat sätt. 
 
Rött eller vitt?
Beror ju på vad det är för något som ska ha färgen. Rött blod gillar jag inte, då är vit snö bättre. Röda jackor gillar jag bättre än vita. Däremot är både rödvin och mjölk gott, men jag dricker oftare mjölk (och vatten och te).
 
Sommar eller vinter?
Sommaren är ju härlig, men jag gillar också vintern om det är en fin vinter och inte bara en massa blask. Å andra sidan tycker jag om våren och hösten också. Jag försöker att utnyttja den årstid som det råkar vara i stället för att gå och längta efter nästa. 
 
Skog eller hav?
Skog! Den frågan var lätt. Mitt bästa SPA stavas skog.
 
Vad gör dig ledsen?
Orättvisor!
 
Vad är det bästa du vet?
Det bästa jag vet är en utflykt med hela familjen. De tillfällena börjar bli ovanliga nu när barnen är stora och har annat för sig än att följa med mamma och pappa, därför njuter jag desto mer när tillfället ges. 
Något nästan lika bra är de där tillfällena när hela familjen sitter kvar vid matbordet en lång stund efter att vi ätit upp, och pratar och skrattar ihop. 

söndag 17 mars 2013

Helgbestyr

Så är helgen slut igen. Det känns som att helgen knappt hinner börja innan den är slut. Å andra sidan gäller det arbetsveckorna också...

Det här har varit en sån där skön helg när jag inte hade någonting inplanerat. Det fanns en del grejer som behövde göras, men inga tider att passa förutom mat- och sovklockan. Utan att stressa så har det blivit en massa olika saker gjorda.

Vi har beställt kakel till det nya köket. Inte lätt att bestämma sig. Nu blev det något slags sten i stora plattor. Jag hoppas att det ska bli bra. Vi lånade med oss några olika kakelplattor och stenskivor och åkte till köksaffären för att se det ihop med bänkskiva och färgen på luckorna. Tre av de fyra varianterna vi hade med oss passade lika bra, så det blev ett svårt beslut i alla fall. Nu är det bestämt och det känns skönt. Ingen återvändo!

Jag har också åkt skidor igen. I fredags trodde jag att skidsäsongen var över när solen sken och det smälte för fullt på cykelvägar och gräsmattor. Hur det var så blev det en runda i lördags i alla fall och det var helt ok spår.

Idag blev det en massa småplock och städande på förmiddagen. En massa sånna där saker som bara tar några minutera att göra men som ändå inte riktigt blir av. Känns skönt att kunna bocka av en massa sånt.
Efter lunch idag åkte vi ut i skogen. Dels skulle vi hitta en geocache, men vi skulle också hitta olika trädknoppar som jag ska ha till veckans scoutmöte.
Dessutom hade vi förstås fika med oss i ryggsäcken.  
Mysigt att sitta lutade mot en sten i solen och titta på vidderna där marken började sticka upp genom snön.

fredag 15 mars 2013

Olika sätt att tillbringa natten

I kväll är det ingen ordning på torpet. Inget av barnen sover i sin säng.

  • En har filmmaraton med kompisarna på andra sidan stan. Hon kommer hem någon gång i morgon förmiddag. 
  • En är hos kompisar på gångavstånd hemifrån och spelar troligen dataspel eller liknande. Vi väntar oss inte att han kommer hem på den här sidan midnatt, möjligen på den här sidan frukosten. 
  • Tredje barnet är visserligen hemma men ligger inte heller i sin säng. Han har bäddat åt sig med kuddar, täcke och filtar i en stooor kartong. 
Undrar var jag och Mannen ska tillbringa natten? Jag tror att vi är så där tråkigt konventionella att vi lägger oss i våra sängar. 

torsdag 14 mars 2013

Skolutflykt

Herregud vilka diskussioner det blivit mellan föräldrarna i Martins klass. Det har skickats massor med mail de senaste dagarna. Som tur är så är alla formulerade med vänlig ton, trots att åsikterna går isär. Just nu har det landat i ett spännande moraliskt dilemma...

Bakgrunden är att eleverna, som alltså går i femman, har samlat in lite småpengar till en klasskassa. Till nästa år kommer klasserna att göras om så det är läge att göra något för pengarna nu i vår. Barnen hade omröstning i skolan, på lärarens initiativ. De kom med förslaget att åka till Bodaborg.

Jag och ett par föräldrar till drog ihop till ett föräldramöte. På mötet konstaterade vi snabbt att det finns inte pengar för att besöka Bodaborg och det är viktigt att det inte kostar något eftersom alla ska kunna följa med oavsett om föräldrarna har råd eller inte. Vi beslutade också att vi föräldrar inte var beredda att göra en jätteinsats för att dra ihop pengar och barnen är för små för att organisera jobbandet. Det slutar bara med att vi föräldrar får köpa prylarna ändå.
Vi föräldrar på föräldramötet var alltså överens och beslutade att det får bli en dagsutflykt till ett ställe utanför stan. Där betalar man en mindre slant och får förberedda aktiviteter/stationer som vi föräldrar håller i. Dessutom skulle pengarna räcka till att hyra kanoter en liten stund. Detta skulle kombineras med att grilla och mysa. Vi bestämde datum och bokade och allt kändes bra.

Tyvärr kom det inte ut information tillräckligt snabbt till alla som inte var med på föräldramötet. På något vis fick fröken höra att Bodaborg var för dyrt och barnen hade nya diskussioner i klassen. Plötsligt kommer barnen hem och säger att de röstat och vill göra ett besök på Busfabriken i stället. Då drog mailandet igång mellan föräldrarna.

Just nu har vi det moraliska dilemmat om vi ska genomföra idén som beslutats på föräldramötet, som pengarna räcker till, eller om vi ska göra det som barnen beslutat men som pengarna inte räcker till. Flera föräldrar tycker att vi kan samla in de 100-150 kronor som fattas för att kunna leka och äta på busfabriken. Jag inser att de flesta inte har några problem med att betala 100-150 kronor, men det kan finnas de som inte riktigt har råd och då är principen att alla ska kunna följa med viktig.

Möjligen är min berättelse färgad av vad jag tycker, men har du några bra tips på hur situationen ska lösas?

tisdag 12 mars 2013

OH-apparat

Idag har jag använt en OH-apparat. Ni minns väl sådana där apparater som man använde "förr" i skolan vid var enda redovisning? Varje gång vände man OH-filmen åt fel håll minst tre gånger innan den äntligen hamnade rätt, ungefär som man gör idag med USB-stickorna för att passa in dom i USB-kontakten.

Idag var det ingen redovisning, idag var det scoutmöte. Vi använde apparaten för att föra över bilden av en kamel till en stor plywoodskiva. Vi håller på med förberedelser för vårens Ökenläger. De målade plywoodskivorna ska bli måltavlor. Barnen har målat sand, palmer och en pyramid, förutom kamelerna. Måltavlorna blir jättefina!

måndag 11 mars 2013

Några bilder

Här kommer några bilder till från helgens utflykt till Dalarna. Det är några bilder som inte kom med i gårdagens blogginlägg, men som jag av olika anledningar gillar.
Detta är in- och utgången till Tyfors dolda bergrum som hört till Tyfors krutfabrik. Det är ett litet hål som man kryper ner i med hjälp av ett rep för att inte halka på den hala isen. Väl nere var det full ståhöjd, som i vanliga rum. Det är alltså denna ingången som snart ska stängas igen så att inte någon ska komma in.
Denna vackra "heltäckningsmatta" av mossa fanns inne i Fredriksbergs gamla pappersbruk. Visst ser den mjuk och skön ut, men kanske ändå inget jag skulle rekommendera att ha i sovrummet hemma.
Denna vackra husvägg med fina målade träskor tillhör Tyfors stationshus. I en av skorna ligger det en geocache. Kul väggdekoration och perfekt ställe för en skattgömma.

söndag 10 mars 2013

Geocachingäventyr

I går var vi på äventyr i södra Dalarna där vi klättrat runt i gamla fabriker, gått runt i mörka bergrum, träffat en massa trevliga geocachare och tagit en och annan geocache. Vi åkte i fredags efter jobbet för att vara på plats i trakten av Fredriksberg, Tyfors och Säfsen på lördag morgon. Eftersom det var många geocachare som planerade att åka till denna träffen så hittade vi inget boende precis där. Vi sov i stället på vandrarhemmet i Hällefors.

På lördag morgon började vi med att åka upp till skidbacken i Säfsen. Solen sken och det såg ut att bli en underbar dag. Vi såg till att Cissi och Martin hade allt de behövde för en dag i skidbacken. När vi såg dem försvinna upp i liften så åkte vi för att leta geocacher.

Förutom några gömmor som vi passerade på vägen så blev det tre väldigt speciella geocacher som vi ägnade större delen av dagen åt. Den första var Tyfors krutfabrik som tillverkade krut under andra världskriget. Sedan dess har lokalerna fått stå och förfalla. Här finns en del bilder som någon annan tagit.
För att hitta geocachen som gömts här så fick man en karta över området och ett antal foton. Sedan gällde det att hitta rätt platser och där hitta en liten skylt med siffror. Med hjälp av de siffrorna räknade man sedan ut koordinaterna för slutgömman. Vi var nio personer som gjorde sällskap när vi vandrade runt och letade siffror. De flesta siffror gick ganska fort att hitta, men några få var lite svårare. Med många ögon så gick det i alla fall bra. Efter knappt en timme hade vi hittat slutgömman.

Nästa utmaning, som var mer av en utmaning, var Fredriksbergs pappersbruk. Fabriken stängde ner 1972 och står nu och förfaller. Här gick cachen också ut på att hitta siffror med hjälp av karta och bilder, men här var det betydligt mer utmanande ställen där siffrorna satt. Det krävdes att man klättrade hööögt upp, passerade trappor som saknade hälften av trappstegen osv.
Även här hamnade vi med ett annat gäng cachare. Vi blev en grupp på nio personer även här och här var det verkligen tur att vi var så många och att några inte var ett dugg höjdrädda.

Efter detta var det dags att åka upp till skidbacken för att hämta Cissi och Martin som nu kände att de åkt skidor färdigt för idag. Då åkte vi till dagens verkliga höjdpunkt, Tyfors krutfabriks bergrum. Här var det geocachingevent, det vill säga en träff för geocachare. Just denna träff var här eftersom bergrummet (som man knappt får gå in i nu) kommer att stängas igen helt under våren. Det vill säga det lilla hålet som man kröp in genom kommer att muras igen. När man väl kommit in så var det stora lokaler att gå runt i. Det var helt mörkt förstås så ficklampa var ett måste.
Även på denna cache fick vi sällskap av ett annat gäng cachare, förutom alla andra som också gick runt och letade. Det var lite stökigt att hålla ihop drygt tio personer som irrade runt och letade, men det var också väldigt trevligt att ha många i sällskap. Själv eller bara vår familj så hade det inte känts lika bra att irra runt i underjorden. Efter nästan två timmars letande hade vi hittat alla siffror. Kul att se dessa gamla fabriker, men jag faschineras inte av dom på samma sätt som några av de andra som vi pratade med.
Jag tyckte de vackra isskulpturerna som byggts upp av droppande vatten vid ingången var häftigast.

onsdag 6 mars 2013

Utmaningar på jobbet

För ett par veckor sedan fick jag ett par nya uppdrag på jobbet. Planen var att jag skulle sättas in i de nya uppgifterna lugnt och stilla, parallellt med två olika personer. Förra veckan var båda de kollegorna sjuka hela veckan. Oj så mycket nytt det blev att jobba med!
Denna veckan är den ena av de två fortfarande borta de flesta dagarna. Det känns fortfarande hektiskt med allt det nya, samtidigt som jag vill (och borde) hinna med en del av det gamla vanliga jobbet. Kul är det i alla fall, trots en del frustration över en del saker som jag inte styr över (än!). Det är väl å andra sidan bara att inse att det bara kan bli bättre.


söndag 3 mars 2013

Skridskor och symfoniorkester

Tur att jag hade en ganska lugn dag igår eftersom det var desto mer inbokat idag.

På förmiddagen åkte vi skridskor med scouterna. Solen sken och det var skönt ute, men lite blåsigt. Vi åkte runt, runt på skridskoovalen. På ena sidan hade vi motvind och solen i ryggen, på andra sidan hade vi medvind och solen i ansiktet. Synd att det inte gick att bara åka på sidan med sol och medvind.
På eftermiddagen var jag på konsert med Linköpings Symfoniorkester. Biljetterna var en julklapp till mina föräldrar, och så fick ju jag chansen att gå på konsert. Det var bra och lättlyssnad musik som fungerade även för mig som inte kan någonting om sådan musik. Fantastiskt ljud och duktiga musiker. Däremot blir konserter med symfoniorkestrar väldigt långa och denna höll på nästan 2,5 timme. Att sluta vid pausen hade nog kunnat vara lagom.

Som avslutning på dagen har jag nu varit på scoutledarmöte. Trevlig tillställning det också. Jag lyckades låta bli att ta på mig fler uppgifter. Jag behövde inte ens skriva protokoll denna gång.

Det har varit en trevlig och omväxlande dag men nu är det dags att ladda om för en ny arbetsvecka.

lördag 2 mars 2013

Händig dotter, men ibland blir det fel

Cissi är så händig och pysslig. Hon har en massa olika pysselprojekt för sig. Just nu håller hon till exempel på att måla indianpärlor randiga och prickiga. Jag vet inte vad de ska användas till, men hon har säkert en plan. Det får jag väl se så småningom.

För någon vecka sedan lagade hon någon slags fudge. Hon hade hittat receptet på nätet och var och handlade och blandade och stoppade i frysen när jag inte var hemma. Sedan blev det aldrig som på bilden. Det stelnade inte så det gick inte att skära snygga bitar. Smaken var det inget fel på. Smakade jättegott.

Cissi beklagade sig och tyckte att det var så konstigt. Hon hade ju gjort som det stod och ändå flöt det bara ut. Jag funderade inte mer på det då.

I går började vi prata om den där fudgen igen. Hon tyckte åter igen att det var så konstigt. Hon hade ju haft i allt...utom gelatin!!
Hon visste inte vad gelatin var och om vi hade det hemma så hon hoppade helt enkelt över det. Så kan det gå när man övar i köket. Jag fick mig i alla fall ett gott skratt.