lördag 28 november 2009

Julbak

I eftermiddag har Martin och jag bakat medan resten av familjen var på studentspex.

Vi bakade lussekatter, limpor och pepparkakor. Hälften av pepparkaksdegen blev kvar och det var tur det för när Henrik och Cissi kom hem brydde de sig inte ett dugg om pepparkakorna utan frågade direkt efter degen. Visst är det så att degen är godare än de hembakade pepparkakorna, men några pepparkakor måste man ju baka för principens skull.

En rekommendation från Svenska Brukskarlsklubben!

Denna bra information fick jag i ett mail härom dagen. Det skulle jag vetat för 21 år sedan!

Brukskarlar
Ursprung
Den tama mannen har funnits som sällskap och bruksman till kvinnor så långt tillbaka i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena har givetvis växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens rena sällskaps- och avelskarlar.
När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite tips och råd för att förenkla din vardag med mannen.
Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid med en karl. En karl är ingenting man lättvindligt kan lämna bort till vänner och bekanta. Ännu finns inga godkända pensionat i Sverige. Lyckligtvis är karlar idag accepterade i de flesta offentliga miljöer. Det är dock ej tillrådigt att ta med karlar överallt. Exempelvis boutiquer brukar framkalla nervositet och i vissa fall aggressioner. Det är inte ovanligt att man ser oroliga och gnällande karlar väntandes vid kassan. Även om du anser dig ha tid över till både en och två och kanske tre karlar vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta visar de oro och till och med svartsjuka om 'matte' bryr sig för mycket om andra karlar!

Kostnader
Det är givetvis något som man bör tänka på innan man skaffar karl. Att ha karl är inte billigt. En karl äter mycket och behöver kläder, bil, mm. En duktig arbetskarl kan ofta själv tjäna ihop till sitt uppehälle. Har man en skicklig jägarkarl kan han bidra till hushållet med bland annat älgkött. På höstarna kan man till och med se hur karlar beger sig ut i flock för att jaga älg. Se till så att just din karl har tillstånd, d v s licens, för detta annars bör man inte låta dem löpa omkring hur som helst i skog och mark. Om din karl saknar det rätta intresset för jakt kan du kanske istället träna honom till att bli en skicklig bär- och svampplockare.

Allmän skötsel
För att din karl ska få leva ett långt, friskt och lyckligt liv behöver han god mat, frisk luft, daglig motion och någon eller några aktiviteter som inspirerar honom. Tänk även på att hålla din karl vacker. Östgötarasen är vanligen renlig av sig och sköter det mesta själv till exempel ansning av skägg och naglar. Avancerad tandvård och trimning av huvudhår bör man överlåta till en fackman.
OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan till och med medföra rättsliga följder i vissa fall!

Raser
Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till sydligare länder slås man av hur många lösdrivande karlar som finns på gator och stränder. Och visst är det lätt att glömma allt förnuft när man ser in i ett par bedjande, sammetsbruna ögon... men tänk på att dessa karlar oftast helt saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av allehanda sjukdomar då vaccinationer är ovanliga i dessa länder. Dessutom är det ofta problem med att få införseltillstånd till Sverige för sådana karlar. Vi vill därför rekommendera att du väljer en av våra erkända svenska raser.

Vi väljer att här presentera Skånerasen.
Vad som kännetecknar Skånerasen är främst ett lugnt psyke, relativt lättuppfostrade men de behåller ändå sin lekfullhet högt upp i åldrarna. Alla färger och kroppsbyggnader är godkända. En könsmogen karl tycker om att visa upp sig med sina artfränder på dansställen. Det är där som parningslekarna inleds. I jakten på en ägarinna kan till och med vilda slagsmål utbryta. Vi avråder dock från att välja någon av de riktiga 'stridstupparna', de kan bli svåra att få någon riktig pli på. De kan i vissa fall morra och anfalla sin ägarinna! Då måste man omedelbart säga ifrån och visa vem som bestämmer. Det ger honom en trygghet att veta sin plats. Även den lugnaste karl kan ibland brusa upp och försöka ta kommandot. Det gäller då att vänligt men bestämt tillrättavisa honom. Om det inte räcker så måste list tillämpas.
Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha en inne- eller en utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på att motion är otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli passiv och hemfalla åt öldrickande framför tipsextra.
Det är inte svårt att lära en karl enklare små sysslor såsom att gå och handla eller att dra en barnvagn runt kvarteret. Glöm inte heller att ge rikligt med beröm. Karlar sporras då och utför villigt sina små tjänster. Godbitar användes med fördel för att belöna önskvärt beteende.

Uppfostran
Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte skulle göra en fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje hoppa emot främmande människor. Någon som ej är van vid karlar kan till och med bli rädd. En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på kommando samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer till förtret för andra. Mycket vanligt är en tendens att springa efter andra karlars bilar och ett sådant beteende är oacceptabelt och bör kvävas i sin linda!

Avel
Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning något vi vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar dig och då blir du tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare mot en ny. Om du tänkt använda din karl i avelssyfte bör du först kolla stamtavlor men även tänka på att påssjuka kan försämra avelsmöjligheterna. Ett byte kan komma i åtanke. För övrigt brukar karlarna visa sig villiga till avel något som bekräftas från BB-håll. Om du inte vill lämna din karl hemma vid förlossningen så går det bra att ta med honom till BB. Personalen där har utbildning och är vana att handskas med nervösa karlar. En positiv reaktion är att många karlar uppvisar en högre mognadsgrad efter den första avkomman även om motsatt reaktion i sällsynta fall kan förekomma.
Vidare avel bör inte bedrivas på karlar som inte visar intresse för sin avkomma, inte vill kännas vid sin avkomma eller till och med är aggressiv mot avkomman. Sådana karlar är inte ens lämpliga som sällskapskarlar och du bör snarast göra dig av med honom hur söta de än må vara. Eventuella framtida ägarinnor till en sådan karl bör varnas för att han har sådana defekter innan de tar hem honom.

Kost
En karl kan äta i stort sett vad som helst även om de tycks föredra den kost de är uppfödda på (det sk 'mammas-köttbullar- syndromet'). Rådgör därför gärna med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad på under uppväxten. Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och skafferi och fall inte för bedjande blickar vid kaffebordet. Det är direkt olämpligt att låta honom tigga vid bordet. Vissa karlar visar ibland tendenser att vilja hjälpa till att tillreda sina egna måltider. Detta bör uppmuntras! Maltdrycker uppskattas ofta av karlar men låt det inte bli till någon vana. Ett par burkar per månad under sträng uppsikt är dock inget att oroa sig för.

Sjukdomar
Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock dessa med en nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att utföra sina dagliga sysslor trots sjukdom men detta tycks vara svårare för en man. Han sjukskriver sig gärna i rent förebyggande syfte. Detta inträffar oftast vid helg- och skiftarbete. Många karlar har tendenser till färgblindhet. Du bör därför hjälpa honom med påklädningen. Karlar med orange tröja och rosa byxor har faktiskt påträffats.

Sammanfattning
Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många år. Som komplettering till våra små tips kan du gärna läsa andra, mer utförliga fackböcker i ämnet karlavård. Vi kan rekommendera 'Allt en kvinna bör veta om män'. Du kan givetvis också vända dig till närmaste klinik.

Svenska Brukskarlsklubben

fredag 27 november 2009

Fredag med bortslarvad son

Härligt med fredag!
Dagen började bra med glögg och lussebulle till förmiddagsfikat efter att ha slutfört dagens första arbetsuppgift. Sedan blev det ganska rörigt resten av dagen. Ju fler uppdrag, ju fler telefonsamtal, mail och kollegor är det som avbryter och till slut blir det inget gjort. Något blev det trots allt gjort, men det blir mycket för det stackars huvudet som ska hålla reda på allt på samma gång.

Framåt eftermiddagen ringde jag hem eftersom Martin skulle vara hemma själv ett par timmar från att skolan slutade tills jag och Henrik skulle komma hem. Ingen svarar! Jag tänkte inte så mycket på det för han kan ju ha musik på högt eller så. En stund senare försökte jag igen, men fortfarande inget svar. Då började jag verkligen undra. Jag avslutade jobbet så fort jag kunde och cyklade hem. Ingen hemma!

Då började jag verkligen undra och funderade på vilken ände jag skulle börja leta. Jag beslöt mig för att ringa fritids, trots att han inte går där just nu när Mannen är arbetssökande. Det var ett bra ställe att börja leta på, för där var han. Martin visste att han skulle vara ensam hemma, vilket han inte hade något emot, men ändå hade han frågat om han fick vara kvar till Henrik slutade. Då var allt i sin ordning igen så att förberedelserna för en "lugn" fredagskväll kunde börja.

Kvällen är väl inte helt lugn eftersom Cissi har tre kompisar som ska sova över, men vi övriga har spelat spel och tagit det lugnt. Återstår att se när vi får i säng (på madrass?) tjejerna.

måndag 23 november 2009

Lovefilm

Via Buzzador har jag fått chansen att prova Lovefilm i en månad. Det innebär att jag under en månad kan titta på fyra olika filmer. Jag får hem två filmer åt gången och får sedan nya när jag skickat tillbaka någon. Du kan också prova gratis en månad om du vill. Använd den här länken och skriv in presentkoden FILM911.

Nu återstår bara ett problem, vilka filmer vill jag se? Jag är ingen filmälskare så jag har väldigt dålig koll. Det verkar finnas väldigt mycket både gammalt och nytt. Jag tar gärna emot tips på filmer som jag borde se.

Andra bloggar om: , ,

söndag 22 november 2009

Julkrans

Idag har Martin och jag gjort en krans att hänga på dörren. Det kanske är väl tidigt att hänga upp kransen, men det får grannarna och besökarna stå ut med för jag ville hänga upp den idag.
En anledning att vi gjorde kransen var för att prova om det kan vara ett lämpligt julpyssel att göra på scouterna.

Vi började med att rulla en tidning och forma en cirkel, ungefär en cirkel i alla fall. Cirkeln klädde vi med aluminiumfolie. Sedan såg den ut så här:

Sedan klädde vi kransen med buksbom som kom hem till oss i en säck igår. Tack för den!

Kransen dekorerades sedan med en stor fin kotte och en del julgruppsdekorationer som jag sparat.
Det blev inte ett jättebra kort på kransen, men jag tycker att kransen blev väldigt fin. Martin var också mycket nöjd. Nu har julen alltså börjat krypa in i vårt hus, 32 dagar kvar.

lördag 21 november 2009

Den sanna historien om tornen som slog världen med häpnad

Det är underbart med högläsning när man läser en riktigt bra bok. En bok som jag läst i tre omgångar nu, en omgång för varje barn, är Den sanna historien om tornen som slog världen med häpnad. Den här gången fick vi till och med stå i kö på biblioteket för att få tag i den, men det är det värt.

Boken handlar om kända torn som har tröttnat på att turister inte vill se dom längre, utan vill titta på modernare byggnadsverk. Stadshustornet är avundsjukt på Globen och lägger sig rakt ut i Riddarfjärden. Big Ben är ju inte så stort längre. Folk köper hellre Big Mac än tittar på Big Ben så han slår knut på sig. Eiffeltornet ställer sig upp och ner och Empire State Building gräver sig ner i marken. Lutande tornet i Pisa ställer sig rakt upp för att få mer uppmärksamhet.

Boken slutar med att tornen vandrar iväg till Nordpolen som hämnd för alla turister. De torn du kan se idag är alltså bara attrapper eftersom dom riktiga tornen är på Nordpolen. Detta är ju den sanna historien och barnen har tveksamt frågat hur det verkligen är. Och det kan man ju inte veta!

Har du inte läst boken och har ett barn i ungefär åldern 5-8 år att läsa den för så föreslår jag att du rusar till biblioteket.

Andra bloggar om: ,

Arnaldur Indridason: Frostnätter

Ännu en isländsk deckare av Arnaldur Indridason. Jag gillar den oftast lugna stämningen i hans böcker och den här är inget undantag. Den är inte gastkramande spännande och det är inte så att man blir omåttligt nyfiken på vem mördaren är, men den är trevlig och underhållande att läsa.

Det är som vanligt polisen Erlendur som gräver i gamla och nya fall parallellt. Han jobbar mycket på egen hand efter sina egna idéer som i den här boken egentligen bara är en känsla från början av att självmordet inte var ett vanligt självmord. Sammanhangen nystas upp, samtidigt som han råkar få en ledtråd till två försvinnanden 20 år tidigare.

Inga överraskningar, men underhållande och lättläst.

Andra bloggar om: , ,

Rätt till deltid

Förmiddagen idag fick bli tid för undanplockning och dammsugning. När jag plockade i en av alla pappershögar, som på något märkligt vis frodas under veckorna, så hittade jag ett tidningsurklipp från DN som jag fått apropå mitt tidigare blogginlägg.

Nu blev det tid att läsa igenom ledaren och den var riktigt bra. Ta dig tid att läsa den.
Jag skulle kunna ha skrivit den själv för jag skriver under på alla åsikter. "Valet mellan materiall standard och fri tid bör vara individens eget." ... "Arbetslinjen i alla ära - politiken skulle också må bra av större frihetspatos."

Rätt till heltid är ensak, men rätt till deltid är lika viktigt! Jag väntar fortfarande på svar från min arbetsgivare om hur mycket jag måste jobba i vår.

fredag 20 november 2009

Stackars poliser

Vår morgotidning hade verkligen lyckats med rubriksättningen i morse:

Pistolerna kan ge poliser ryggskott

Inte kul att bli skjuten i ryggen. Å andra sidan kan väl pistoler ge skott lite var stans på kroppen?

Nu blir Cissi glad

Cissi älskar Twilight-böckerna. Hon har läst dom flera gånger både på svenska och på engelska. Jag har inte läst böckerna själv (än), men jag är glad bara att dottern läser. Det räcker för att jag ska vara positiv till böckerna.

Förra året kom första filmen på bio, men med 15-årsgräns. Det kritiserades hårt att det var 15-årsgräns på den. En mycket stor del av fansen fick alltså inte se filmen.

Nu i dagarna har den andra filmen premiär och Cissi har muttrat mycket om hur hon skulle kunna komma in på filmen, eftersom det var sagt att det är 15 år som gäller igen. Men nu har beslutet ändrats. Gissa vem som kommer gå på bio så snart det bara går?

Andra bloggar om:

tisdag 17 november 2009

Nu kan jag prata i telefon och köra bil (inte samtidigt)

Den här veckan har börjat så segt. I måndags satt jag i drygt 6 timmar på en kurs för att lära mig att prata i telefon med kunder. Hela vår avdelning satt på kursen hela dagen för att lära oss att prata i telefon. Snälla nån, alla har vi jobbat i minst 2 år och i snitt säkert 10 år på detta företag med kundkontakter. Så skrattretande. Men i stället reagerade alla med frustration. Stämningen var så irriterad att den gick att ta på. Stackars konsult som skulle göra en bra dag av det. Det är ju våra chefer som dragit igång detta som borde skämmas.

Sedan fortsatte dagen i samma stil. För efter jobbet var det handledarutbildning på körskolan för att kunna övningsköra med Henrik. Det blev drygt tre timmars kurs för att lära oss att köra bil. Delar av genomgången var bra och vissa bitar kan vi ha nytta av när vi ska ut och öva, men över tre timmar är för långt.

Idag gjorde jag väl lite nytta på förmiddagen och sedan ett telefonmöte på eftermiddagen. I morgon ska jag köra igång och jobba på allvar denna veckan.

fredag 13 november 2009

Hemmaman och SOS-hajk

Fredag och sista arbetsdagen för Mannen på gamla jobbet. Nu kommer han att befinna sig mellan två jobb en obestämd tid. Ingen rolig sits egentligen, men just nu känns det bra.

Jag får en hemmaman ett tag och hoppas på markservice medan jag jobbar. Behöver inte lämna eller hämta några barn, behöver inte stressa hem för att hinna laga mat innan någon aktivitet, behöver inte handla på kvällen när alla andra gör det, behöver inte planera en massa för att få till barnens tandläkarbesök osv. Så kan vi ha det några månader tycker jag. Det är nog bra för alla i familjen, för jämstäldheten. Men sedan skulle det ju sitta fint med ett nytt jobb så småningom förståss, men det löser sig.

Nu ska jag iväg och handla tacos till 30 scouter och ledare. Våra scouter som är 12-16 år har önskat sig en SOS-hajk. Detta har inget med 112 att göra utan betyder Sova Och Slappa-hajk. De ska laga tacos, umgås och se på film i kväll och sedan avslutar vi i morgon förmiddag efter frukost.
Är det scouting? Allt som är roligt är väl scouting? Att få bra sammanhållning är viktigt och då tror jag att detta är bra. Dessutom har vi bjudit in jämnåriga scouter från en annan, mindre kår som de känner lite grann. Att vidga sitt kontaktnät är ju också bra.

Skaffa dig en bra helg!

måndag 9 november 2009

En bra dag trots dålig start

Idag var Martin och jag och storhandlade. Vi hade fått en kupong som gav 10 % rabatt på Coop. Vi lyckades handla mat (och ett par gymnastikskor) för drygt 2800:- så det blev över 280:- i rabatt. Inte så illa. Martin var en bra medhjälpare idag. Han skötte laserpistolen (självscannern). När vi gick ut fick han syn på tuggummiautomaten och ville köpa. Det var han ju värd efter att ha stått ut i mataffären i en timme.

När vi kom hem var kvällsmaten nästan färdiglagad. Det blev lagom att stoppa in frysvarorna och sedan sätta sig och äta. Välbehövligt. Sedan var det bara att fylla kylskåpet, skafferit och källaren med resten. Nu klarar vi oss ett tag... flera dagar innan mjölken är slut igen.

I skolan hade Martin varit på biblioteket och lånat två nya Tsatsikiböcker. Det är härliga högläsningsböcker. Det är fjärde boken av fem som vi läser nu och jag gillar dom lika mycket som Martin.

Det blev en riktigt bra dag i alla fall trots att den började med en urusel natt. Jag vaknade kl 02.30 och var sedan mer eller mindre vaken fram till 5, till synes utan anledning. Jag hade inte ens några problem att förstora upp. Det gick bara inte att sova. Jag var alltså inte särskilt pigg när klockradion satte igång 06.30. Det får bli en tidig kväll i kväll.

fredag 6 november 2009

Ukraina’s Got Talent

Sätt dig bekvämt och titta på detta enastående....vet inte vad det ska kallas... Det är en ung ukrainare som heter Kseniya Simonova.

Här kan du läsa förklaringen till konstverket. Efter att ha läst det var jag tvungen att se det en gång till och då blev det ännu bättre. Helt otroligt!

Stressa eller inte?

Tänk om man vore som barn.

Idag åkte jag från jobbet. Åkte omvägen förbi Cissis skola för att lämna sockerkakor till kvällens halloweenfest. Sedan svängde jag förbi och hämtade Martin hos en kompis och sedan hem.

När vi kom hem var det knappt en timme tills Martin skulle vara på Halloweenkalas. Under den timmen skulle han äta något, hitta lämpliga kläder, byta om, måla sig i ansiktet och slå in presenten plus att jag tänkte förbereda mat till oss andra att äta när han gått.

Vad händer? Jo, Martin kliver innanför dörren och får se att Bamsetidningen har kommit idag. Då försvinner tid och rum. Han läser halva tidningen stående i hallen innan han ens fått av sig kläderna. Andra halvan läser han efter att han fått av sig kläderna, men sittande på hallgolvet.

Visst måste det vara härligt att kunna koppla av så, även om det är ganska stressande för oss omkring som försöker få kontakt och försöker få något gjort. Men vem mår bäst?

torsdag 5 november 2009

Glad trummis

Idag avslutade jag arbetsdagen med en stunds pubkväll på jobbet. Vi firade att vi alla sitter i samma hus igen efter tio år i två hus. Kul att det är mer liv och rörelse i vårat läckra svarta hus. Kul att äntligen få se kollegorna från andra sidan gatan varje dag vid kaffeautomaten och micron.

Efter en stunds pubbande åkte jag och hämtade Henrik efter hans trumlektion. Det var riktigt kul. Mysigt att få en stund själva i bilen. Han var så glad och nöjd efter att dels ha köpt en ny cymbal och dels haft sin trumlektion. De verkar trivas, han och läraren. Lektionen förväntas hålla på 15 minuter, men varar oftast minst 30 minuter.

Henrik bubblade på hela vägen hem om trummandet, vilka musikaffärer han varit i och vad man skulle kunna köpa mer. Det hör inte till vanligheterna att han pratar för mycket så man får passa på att lyssna och njuta. En annan dag kan allt han säger vara "Mmm" och "Bra" och liknande väl avvägda meningar.

onsdag 4 november 2009

Snart dags att övningsköra

Nu är vi anmälda till körskolan. Dags att gå handledarutbildning för att kunna börja övningsköra. Det ska bli spännande att börja övningsköra. Det är alltså (tro det eller ej) sonen som ska börja köra. Det är visserligen ett tag kvar till 18 år eftersom man numera kan börja övningsköra vid 16 år, men det häftigt med stora barn.

Jag får väl säga som min pappa sa: Du lärde dig ju nyss att cykla.
Det sa han när jag började dricka kaffe och nyss hade tagit körkort. Han tyckte väl att det gick för fort.

tisdag 3 november 2009

Cormac McCarthy: Vägen

Nu har vi haft ytterligare en träff i vår bokcirkel. Till denna gången hade vi läst Vägen av Cormac McCarthy.

Vägen handlar om far och son som försöker överleva efter något slags naturkatastrof. Man får aldrig veta vad som egentligen har hänt, bara att det var flera år sedan. Av miljöbeskrivningen framgår att träden är döda, det regnar aska, de flesta människor är döda och det är grått och kallt.

Mannen och pojken vandrar söderut för att de sk klara en vinter till. De lever hela tiden på svältgränsen och letar mat i alla övergivna hus. Romanen presenterades som en relationsroman mellan far och son, men den biten blir det aldrig så mycket av. Det blir inga djupare diskussioner mellan far och son. Jag hade väntat mig betydligt mer sånt under deras vandring.

Boken är helt ok, men inte så gripande eller spännande. Jag hade inte valt den om det inte varit för bokcirkeln. Å andra sidan är det spännande att läsa böcker som man inte väljer själv. Det breddar min läsrepertoar.

Andra bloggar om: , ,

söndag 1 november 2009

Katarina Mazetti: Tarzans tårar

Jag har läst flera böcker förut av Katarina Mazetti och jag gillar hennes beskrivningar av olika människotyper och hennes humor. Detsamma gäller Tarzans tårar där Mariana och Janne möts. Mariana är en ensamstående tvåbarnsmamma som är fattig som en kyrkråtta. Janne är singel och har det omvända problemet. Han har så mycket pengar att han inte vet hur han ska göra av med dom. Det blir naturligtvis en del komiska situationer när dessa två möts.

Läs denna boken om du vill ha en lättläst, varm och humoristisk bok.

Andra bloggar om: , ,