Engelska

Idag har vi haft besök av vänner som bor i USA. Sonen, som är jämnårig med Martin, pratar bara engelska. Martin såg fram emot besöket. Han tycker det är spännande att prata engelska och har inget emot nya kompisar. Killarna har träffats ett par gånger förut, men det blir ju inte så ofta när man bor på var sin sida om Atlanten.

Martin är ju orädd så han hämtade några olika saker och visade. Efter några minuter var språkbarriären och blygheten borta. Sedan lekte de två grabbarna med lego, bilbana och spel utan några problem. Vi vuxna tittar och fascineras.

Jag är imponerad av Martins engelskakunskaper. Han gör sig verkligen förstådd och ändå har han inte börjat läsa engelska i skolan än. Detta har han datorspelen att tacka för. Till viss del har nog syskonen lärt honom också. Att han sen är fullständigt orädd och vågar prata på gör ju att han kommer långt. Det är orättvist. Varför tycker jag att det är så svårt med engelska när han, som inte ens läst engelska, tycker att han kan allt?

Andra bloggar om: engelska, barn