Idag har jag vårdat min stukade fot. Det är en vecka i morgon sedan jag ramlade. Jag skulle bara gå en gång till på linan i trädgården. Mannen gick bredvid så att jag hade hans axel att hålla i. Jag hade kommit till mitten på linan så jag var inte mycket mer än en decimiter ovanför marken, men lyckades tydligen ramla av på helt fel sätt.
Idag har jag suttit och läst mycket och försökt att hålla foten högt. Det känns ok tills det börjar krypa i kroppen. Hela dagen går det ju inte sitta och läsa heller så jag har grejat lite i trädgården, lagat mat, handlat och en del annat också.
Det går ganska bra att gå omkring så länge foten är lindad och underlaget är plant. Då är det lätt att knata på för mycket. För sedan känner jag att jag blir otroligt trött i foten. Dessutom blir jag trött hela jag av att jag sover sämre. Det finns inget sätt att ligga skönt på.
Nu när jag inte kan gå ut och gå så är jag väldigt sugen på det och kan lätt hitta tillfällen när det skulle passa med en promenad. Men i vanliga fall är det lika lätt att hitta undanflykter till varför jag inte ska promenera eller träna. Undra villken slutsats man kan dra av det? Kanske att kroppen har ett visst rörelsebehov, men att jag är lat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar