Cykelhajk

I helgen har jag varit på scouthajk. I fredags började jag och en ledare till att cykla ihop med scouterna som är 13-14 år. De yngre scouterna åkte bil direkt till slutmålet. Vi cyklade knappt halvvägs på fredagskvällen, drygt två mil. När vi kom fram till Lillsjön, där vi skulle sova första natten, var tälten och nattpackningen redan där. Efter att ha fixat klart tälten så smakade det bra med grillade hamburgare.

Framåt förmiddagen på lördagen kom vi iväg igen. Lite dagspackning och lunch var med på cyklarna. Resten av packningen lämnade vi. Den kom en annan ledare och körde till slutmålet, Hallstad ängar. Egentligen är det fel att prata om slutmål. För oss som cyklade var ju resan målet också.

Det var fina cykelvägar och inte allt för mycket trafik. Vid tretiden var vi framme vid Hallstad ängar där en massa scouter och ledare just kommit tillbaka från sina utflykter under dagen. Några hade paddlat och några hade krupit i grottorna vid Trollegater. Dags för ett dopp i sjön. Det blev mitt premiär bad för i år. Riktigt skönt efter att ha cyklat, annars hade jag nog inte hoppat i.

På kvällen paddlade jag en liten runda. Det var helt vindstilla och fantastiskt fint. Vi paddlade i en översvämmad bäck. Ibland zick-zackade vi mellan björkarna och alarna, ibland var vi på gräsmattan. Det var lite klurigt att ducka under grenarna samtidigt som man ska styra kanoten i de smala passagerna.

Ännu senare på kvällen tog vi en promenad upp och tittade på utsikten från Klevberget. Det är en promenad på Östgötaleden upp. Men går man ut på klippan så störtar det rakt ner alldeles för många meter. Det finns inget staket eller någonting så det var rätt skönt när vi gick ner igen och alla barn var välbehållna med. De flesta barn var kvar i lägret så vi var inte så många på klippan i alla fall.

Dagens aktivitet för de äldsta scouterna, alltså de som jag var ledare för denna helg, var att fira sig ner från klevberget. Inte ända från toppen utan det fick räcka med ett stup på ungefär 20 meter. Vi har en ledare som är duktig på allt kring klättring och firning så allt gick säkert till. Till och med jag vågade ge mig ut för stupet. Häftigt att ha gjort det och det gick jättebra. Men att kliva rakt ut för stupet och luta sig ordentligt bakåt känns inte helt naturligt. Jag undvek att titta neråt. Hade jag gjort det så hade jag aldrig klättrat ner. Förhoppningsvis kommer det bildbevis lite senare av när jag hänger ut vid stupet och tittar uppåt.

Efter lunch lastade vi in allt i bilar och släpkärra och åkte bil hem. Det har varit en riktigt bra hajk med lite av varje och som vanligt med trevligt umgänge bland ledarna. Det har varit kul och avkopplande, så nu har jag samlat ny energi inför kommande arbetsveckan.