Emma Söderhjelm och Olle Sahlberg har skrivit boken Dö och låta leva. Den är en utmaning för ens värderingar. I boken sker det som inte är möjligt nu (vad jag vet) men som inte låter helt otroligt i framtiden, hjärnan transplanteras från en person till en annan.
Joel 23 år får hjärnan från Bertil 63 år, i hemlighet. Det som krånglar till det hela ännu mer är att Joel är inblandad i knarksmugling och har gömt en väska med knark någon stans i skogen. Den Joel som vaknar upp med Birgers hjärna minns naturligtvis inte var väskan finns. Han får jobba med att lära känna den Joel som han nu ska leva som, men han kan ju omöjligt tala om för torpederna som jagar honom var han har gömt väskan.
Det är ett intressant experiment att en persons hjärna kan transplanteras till en annan person och se hur det utvecklar sig. Boken kunde gått djupare in på problematiken kring värderingarna runt detta, men det är ändå en intressant bok. Den sätter fart på en del egna funderingar i alla fall.
Andra bloggar om: Dö och låta leva, böcker
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag har läst en Allersroman (tror jag faktiskt att det var!) på samma tema - hjärntransplantation - en gång. Det är väl sisådär hundra år sedan jag läste den, men jag minns att jag tyckte att det var jättemärkligt det där med att kvinnan som fick en hjärna samtidigt fick donatorns känsloregister och kroppsspråk. Jag minns inte vad boken hette, däremot - men den går ju ändå inte att hitta nu, annat än med en vansinnig tur... ;-)
Skicka en kommentar