Puh!!

Nu har jag läst ut en Puh-bok som högläsningsbok. Igen! Tur att jag har tre barn så att jag får läsa böckerna minst tre gånger. Han är underbar Puh. Så här slutar boken:

- När du vaknar på morgonen, Puh, sa Nasse slutligen, vad är det första du
säger till dig själv?
-"Undrar vad vi får till frukost? sa Puh. Vad säger du, Nasse?
-Jag säger: "Jag undrar, vad det ska hända för något spännande idag?" sa
Nasse.
Puh nickade tankfullt.
-Det är samma sak, sa han.

Han lever i nuet, Puh. Han bara är... och äter honung förståss. Ingen planering framåt. Det kanske är så man njuter av nuet? Njuter av vardagen?

Att göra ingenting

Nu har jag haft en lugn helg och gjort ingenting. Vad gör jag då när jag inte gör någonting? Idag har jag inte gjort någonting och då har jag bytt lakan i våra fem sängar, tvättat tre maskiner tvätt, gått en promenad till lampaffären och hittat passande lampor till vardagsrummet, gjort 12 portioner kålpudding, åkt skridskor, bakat morotskaka att fira fars dag med och faktiskt tagit det ganska lugnt.

Att göra ingenting betyder för mig att få göra det jag vill, det som är roligt och framför allt att inte ha några tider att passa. Då blir det avkopplling för mig. Problemet kan bli att de tillfällen som finns för att göra ingenting är för få och det är för mycket som är kul. Listan i huvudet över vad jag vill göra blir lätt för lång, vilket kan bli stressande i stället. Svaret är naturligtvis att prioritera. Men hur prioriterar man mellan att sticka en bit eller läsa ett kapitel, köpa nya lampor eller att laga god kålpudding, pyssla med dottern eller åka skridskor med sonen, se på tv eller att blogga? Det får bli lite av varje eller möjligen lite för mycket av varje.

Stenungsbaden

I går var det konferens med jobbet i Stenungsbaden. Det var peptalk, intressant information, humor, mat och party och många trevliga människor (jag var ju där till exempel...).

Dagens höjdare var talaren Per Naroskin. Han sa tankvärda saker och var mycket underhållande att lyssna på. Han pratade om hur man ska få ihop livsalfapetet, för något livspussel finns inte. Det är omöjligt att få plats med alla bitar, man måste prioritera i livet. Sedan när man är gammal får man se tillbaka och konstatera att man fick in ganska många bitar i alla fall. Frågan är hur poängen räknas i alfapetet?

Han avslöjade också att det inte finns goda feer som fixar till ditt liv. Surprise! Har du hamnat på fel jobb eller i fel äktenskap så är det bara du som måste ta tag i det. Sitt inte heller och vänta på fen som byter ut dina snoriga barn eller din gnälliga mamma. Ta tag i och ta vara på det du har innan det är för sent. Tänk på att det går många vardagar på en helgdag eller semesterdag.

Per Naroskin sa väl ingenting nytt egentligen, men hade lite nya vinklingar på livet och var framför allt väldigt underhållande att lyssna på. Ska man försörja sig som talare så gäller det inte i första hand att ha något att säga utan att kunna säga det på ett engagerande sätt och så att alla känner igen sig här och där. Jag tyckte Per hade likheter med Jonas Gardell, underhållande men med ett djupt allvar i botten.

...och snart är det dags för Jonas Gardell. Den 1:a december ska i alla fall jag lyssna på honom i Linköping. Det ser jag fram emot.

Utmaningen avklarad

Yes, nu har jag fixat det! Jag har hållt utbildning i IFS Application i två dagar, på engelska. Det hade jag inte trott om mig själv för ett par år sedan. Varken att jag skulle hålla kurs eller att jag skulle prata så mycket engelska.

Det har gått ganska bra, tycker jag själv. Nu återstår det att se vad kursutvärderingarna säger på torsdag när hela utbildningen är avslutad. De två dagar som är kvar kommer min kollega att ha så nu kan jag pusta ut och återgå till supportarbetet. Det ska bli skönt.

Visst finns övernaturliga väsen

Jag har inte trott på övernaturliga väsen, men efter lite funderande så har jag nu två bevis på att dom finns.

Ett av dom bor i min garderob. När jag ska hänga in kläder är den alldeles full, men på morgonen när jag ska ta ut något så finns det inget att ta på mig. Hur gör detta väsen?

Hans kusin bor i kylskåpet. Jag handlar en massa mjölk och ställer in i kylskåpet. Nästa gång jag tittar så är mjölken borta.

Hur gör man för att de två ska sluta förskingra saker? Är dom som hustomtar som vill ha julgröt eller finns det andra knep?

Kan man få för mycket inspiration?

Idag har jag varit på syfestivalen i Sollentuna. Jag åkte dit för att få lite nytändning och inspiration för att komma igång med hantverk och pyssel igen efter onödigt många års uppehåll.

...och det fick jag. Väldigt mycket inspiration. Väldigt kul. Och ganska dyrt, men vad gör det. Nu har jag handlat garn till tre stickprojekt och en del material till pärl- och makramépyssel förutom ett färdigt smycke och en leopardmönstrad tygbit och säkert lite annat smått som jag glömt just nu.

Nu ska jag alltså sticka en halsduk (som är halvfärdig efter bussresan hem), ett kuddfodral som ska tovas i tvättmaskinen och en kofta. Spännande! Dessutom ska dottern och jag pyssla. Hon tände direkt och satte igång direkt när jag kom hem i kväll, tills jag tyckte att det var läggdags för henne. Får se om det kan bli några kort här så småningom på resultaten. Det här ska bli kul!

Det var en trevlig bussresa med många stickande damer. Tyvärr blev bussresan två timmar länge än beräknat eftersom vi fastnade i kö bakom en trafikolycka, men vi får väl vara glada att vi inte var inblandade. På en buss till syfestivalen stickas det. Jag kan lätt räkna ut vad de gör på bussen till bokmässan, men vad gör dom på väg till trädgårdsmässan?

Höstlovet är snart över

Nu är det bara en dag kvar på det här höstlovet. Skönt!
Får man säga så? Det känns så i alla fall när man inte är lärare. Fem veckors semester räcker inte till sommarlov, höstlov, jullov, sportlov, påsklov och en och annan studiedag. Nu har vi det väldigt bra förspännt med pigga lediga föräldrar som gärna lånar våra barn då och då så barnen slipper vara på fritids eller själva hela loven.

Men ändå, detta pussel varje lov. Ett barn ska dit en dag och dit en dag. Ändra fritidsschema. Ett annat vill vara hemma. Och så borde ju jag träffa dom när dom är lediga. Borde göra något kul ihop. Ändra fritidsschema igen. Och så ska det förberedas enkel lunch som de som är hemma kan laga själva. Hitta på lämpliga aktiviteter så att det inte blir datorspel hela lovet. Klart de ska få lägga sig senare när de har lov, men de vill äta frukost med oss som ska jobba. Det går ju inte heller ihop. Puuhh!

Sönt, nästa vecka är allt som vanligt igen. Alla är upptagna på dagarna, aktiviteter på kvällarna och planering för att få in läxläsning, handling och matlagning. Dessutom kommande vecka har vi några extra långa arbetsdagar för mig, ett tandläkarbesök, ett öppet hus, en Göteborgsresa och en Londonresa som ska hinnas med. Det blir bra!