I går var det konferens med jobbet i Stenungsbaden. Det var peptalk, intressant information, humor, mat och party och många trevliga människor (jag var ju där till exempel...).
Dagens höjdare var talaren Per Naroskin. Han sa tankvärda saker och var mycket underhållande att lyssna på. Han pratade om hur man ska få ihop livsalfapetet, för något livspussel finns inte. Det är omöjligt att få plats med alla bitar, man måste prioritera i livet. Sedan när man är gammal får man se tillbaka och konstatera att man fick in ganska många bitar i alla fall. Frågan är hur poängen räknas i alfapetet?
Han avslöjade också att det inte finns goda feer som fixar till ditt liv. Surprise! Har du hamnat på fel jobb eller i fel äktenskap så är det bara du som måste ta tag i det. Sitt inte heller och vänta på fen som byter ut dina snoriga barn eller din gnälliga mamma. Ta tag i och ta vara på det du har innan det är för sent. Tänk på att det går många vardagar på en helgdag eller semesterdag.
Per Naroskin sa väl ingenting nytt egentligen, men hade lite nya vinklingar på livet och var framför allt väldigt underhållande att lyssna på. Ska man försörja sig som talare så gäller det inte i första hand att ha något att säga utan att kunna säga det på ett engagerande sätt och så att alla känner igen sig här och där. Jag tyckte Per hade likheter med Jonas Gardell, underhållande men med ett djupt allvar i botten.
...och snart är det dags för Jonas Gardell. Den 1:a december ska i alla fall jag lyssna på honom i Linköping. Det ser jag fram emot.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Om det nu är ett livsalfapet vi sysslar med så skulle jag vilja veta var dubbel-ord-poäng-rutorna finns!
Det där om livsfen stämmer säkert, men snoriga barn var ett dåligt exempel. De brukar faktiskt fixa sig själva. Barnen blir kvar (ett antal år) men snoret försvinner (och kommer tillbaka och försvinner och...).
Skicka en kommentar