I Sommarbarn berättar Katerina Janouch om sin uppväxt. De första åren bodde hon i Tjeckoslovakien. Sedan tvingas hennes familj att fly ut ur Tjeckoslovakien på grund av hennes pappas politiska engagemang. De bodde först något år i Danmark. Lagom när Katerina börjat känna sig hemma så rycktes hon upp igen och familjen flyttade vidare till Sverige.Boken är intressant och lättläst. Hon beskriver hur hon som barn uppfattar situationen, om hur hon ser på sin egen familj som "dom konstiga utlänningarna". Hon har det jobbigt med kompisar och blir mobbad i skolan. Hon beskriver så mycket känslor, som till exempel hur arg hon kan vara på andra som har vänner som dom har känt "sedan dom var bebisar".
I slutet på boken får hon som tolvåring åka som sommarbarn till en helsvensk familj i en helsvensk herrgårdsmiljö. Hon trivs, men samtidigt blir det än mer uppenbart för henne att hennes familj och hennes liv är annorlunda.
En mycket intressant sak i boken är den vuxna Katerinas kommentarer i efterordet. Om hur hon först nu i 40-års åldern har kunnat gräva i sin barndom och skriva denna bok som lämnar ut barnet Katerina. I och med skrivandet har hon lärt känna sig själv och sin barndom.
Andra bloggar om: Katerina Janouch, Sommarbarn, böcker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar