Låt den rätte komma in

För ett par dagar sedan läste jag ut boken Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist.
Jag började läsa några kapitel på sportlovet. Sedan la jag undan boken några dagar, kanske en vecka, för att den var för otäck och osmaklig. Men efter ett antal dagar tog nyfikenheten överhand. Jag var ju tvungen att få veta hur det skulle gå.

Boken handlar om en vampyr, Eli, som ser ut som ett snällt barn som man inte kan vara rädd för. Men hon (eller är det en han?) måste ju få tag i blod att dricka för att inte dö.

Jag vet inte om boken blev mindre otäck längre in i boken eller om jag blev avtrubbad eller om jag helt enkelt läste resten med en annan inställning. Resten av boken kändes inte otäck trots att det bitvis var ruskigheter som hände. Det var en bra och intressant bok om vänskap och utsatthet på samma gång som otäckheterna hände.

Jag tycker inte riktigt om slutet. Jag tycker att författaren har gjort det lite onödigt lätt för sig genom att inte riktigt reda ut hur man kan leva som vampyr och få tag i sin mat. Det jag också undrar över är hur Eli som är flera hundra år gammal har kunnat leva tidigare, innan boken börjar. Om det har gått åt lika många liv hela tiden som det gör i boken så borde hon/han ha märkts långt tidigare.

Hur som helst så är det en bok som är värd att läsa.

Andra bloggar om: böcker, vampyrer, Låt den rätte komma in, John Ajvide Lindqvist