Ålder och insikter

Jag har alltid känt mig ung, dvs att de flesta omkring mig som är vuxna är äldre än vad jag är. Senaste månaden har jag börjat inse att många faktiskt är yngre än mig men ändå har kommit en bra bit med sitt liv. Förut när jag lyssnat på radio och tv och läst tidningar så har de som är företagsledare, höga chefer eller framträdande på annat sätt varit äldre. Det har känts som att "ja, ja men han/hon är ju så gammal och det är inte jag än". Men nu plötsligt är de yngre, så vad ska jag då skylla på för att jag inte är chef eller så? Jag klagar inte, jag är nöjd med mitt liv. Detta är mer en insikt. Det kanske är detta som är den omtalade 40-årskrisen?

Intressant med sådana här saker som jag rent förståndsmässigt förstår men ändå måste jag få en slags insikt för att begripa det på riktigt. På samma sätt fick jag en plötslig insikt en dag i att föräldrar inte alltid kommer att finnas. Det borde jag naturligtvis vetat i sådär en 30-35 år, men en dag för något år sedan slog det mig som en blixt från klar himmel att det är så. En ganska jobbig insikt eftersom dom alltid har funnits. Men det är ju bra att inse det innan dom försvinner. Nu försöker jag ta vara på tiden ännu mer.

En annan sån där insikt har kommit de senaste veckorna, men mer smygande. Det är att barnen inte alltid kommer att följa med oss på semestrar och inte alltid bo hemma. Vi kommer inte alltid att vara en familj på det sättet som vi är nu. Det är också en jobbig insikt, och tiden går fort. Det handlar inte om så himla många år. Jag kan nästan få panik av det samtidigt som det ibland kan kännas lockande att inte vara så bunden längre. Paniken består mest i allt jag vill hinna göra med barnen och allt jag vill hinna visa dom och allt som jag vill lära dom.

Alla dom här funderingarna är kanske ett tecken på 40-årskris eller ett tecken på att jag börjar bli gammal och klok. Jag brukar ju tänka att jag ska bli en sån där snäll, klok, gråhårig, matlagande gumma. Små grå tanter kan vara så söta och en sån ska jag bli när jag blir stor.

Andra bloggar om: ålder, 40-årskris