Rügen i Tyskland

Semestern började med en tur till Rügen i norra Tyskland. Vi åkte bil ner till färjan i Trelleborg. Vidare över med färjan till Sassnitz och sedan körde vi 5 km till vårt hotell. Enkelt i teorin, men det var lite svårt att hitta hotellet i mörkret så i praktiken körde vi nog dubbelt så långt innan vi vände  tillbaka och hittade hotellet.

På morgonen efter så märkte vi att våra närmsta grannar var en familj svalor med fyra ungar som trängdes i boet. Föräldrarna matade de hungriga ungarna för fullt. Cissi tyckte att vi kunde stanna och titta på svalorna men vi hade andra planer för dagen.

Längst upp vid norra spetsen hyrde vi cyklar och cyklade runt ett fint område med små butiker, vackra hus och fin natur.

Husen såg ut som en sagoby, men det såg ut att bo riktiga människor där.

Bitvis kändes det som att cykla mellan fälten på Öland. Det var fint med all vallmo utmed kanten.

Ut mot havet var det höga klippor eller sandvallar. Vi parkerade cyklarna och tog trappan ner till havet.

När vi kom tillbaka till hotellet på eftermiddagen så var det bara två ungar kvar i boet. Undra vilken dramatik som utspelat sig under dagen. Nedanför boet låg en unge död och en unge satt hjälplös och pep. Föräldrarna var där och försökte få den stackars ungen att flyga upp till boet, men det kunde han inte alls. Det var riktigt högt så vi visste inte hur vi skulle kunna hjälpa till heller. Naturen fick sköta det själva även om vi hade väldiga bekymmer under kvällen. Cissi konstaterade att vi borde ha stannat hos svalorna.

 En dag var vi och tittade på jättebygget i Prora som Hitler byggde som semesterbostad åt folk i armen. Det var ett jättebygge som var hur långt som helst och lika långt åt andra hållet. Läget med ett par hundra meter från havet kunde man inte klaga på. Husen har stått övergivna i flera decennier men nu pågick renoveringsarbeten för fullt och det annonserades om att man kunde köpa sig en lägenhet.

 Det var fina stränder utmed hela kusten, men vi ägnade inte så mycket tid där för det var inte riktigt badväder. Dessutom är vi inga som brukar ligga mycket på stranden.

 Vi tittade på en sandutställning. Temat var musik och det märktes i alla konstverk. Lite kul att se men vi blev ändå ganska besvikna för det var inte alls lika bra som en sandutställning som vi tittade på i Danmark för ett par år sedan.

 Sen finns det väl inte en semester utan att vi plockar sten någonstans. Fråga inte vad vi ska ha all sten till....

Detta var ett enormt klapperstensfält med flintasten. Fältet låg mitt i skogen så man fick gå ett par kilometer för att komma dit. Det är rofyllt att sitta och vända och vrida på stenarna för att hitta fina och underliga stenar. Fickorna var välfyllda när vi gick där ifrån.

En del tid ägnades också åt att leta intressant öl, inte nödvändigtvis billig utan sån som inte går att få tag i här hemma. Jag lyckades också få med mig lite tysk korv och ost hem.

Detta var en semester utan stora mål, men väldigt trevligt att få umgås med både Cissi och Martin. Blandade utflykter på dagarna och sällskapsspel på hotellet på kvällarna. Ofta blir det ju resor utan barnen numera, men alltid lika trevligt när de är med.

Semester

Semestertider och inte bloggtider. Semester pågår alltså med diverse utflykter och lite röjande hemma, men en av de bästa semesterdagarna har ändå varit idag.

Dagen började lugnt hemma. Efter lunch skulle vi skjutsa Martin till andra sidan stan. Andra sidan stan, då skulle vi ändå åka halva vägen till sjöarna söder om stan så vi tog med kajakerna och åkte den extra biten också.
Vi lade i kajakerna vid Hovetorp som ligger i Kinda kanal. Därifrån paddlade vi drygt två kilometer i kanalen och sedan ut i sjön Stora Rengen. En bit ut i sjön, på en ö fanns två geocacher. De var den ön som var dagens huvudmål.
När vi letade efter den andra av cacherna kom plötsligt cacheägaren gående. De var ute för att titta till sina cacher och hade lagt till på andra sidan ön. Det blev en trevlig pratstund innan vi skildes åt. Vi skulle komma att mötas en gång till ett par timmar senare.

Efter att ha loggat de två cacherna sökte vi upp öns fina fikaplats. Där blev det fika med kaffe, äpple, bulle och choklad. Vi har blivit riktiga kaffedrickare och dricker numera kaffe nästan varje dag. Tills väldigt nyligen var det bara te som gällde.

Efter fikat lade jag mig ner på rygg och tittade på trädtopparna. Trädtoppar mot blå himmel är så vackert och rofyllt. Man känner sig liten, men helt trygg. På en kurs jag gick så skulle vi fota något vi tyckte om och berätta om det. Jag fotade träd mot blå himmel!

Efter lång stunds vila på ön så klev vi i kajakerna igen. Vi paddlade runt lite kring ön och öarna bredvid sedan vände vi hemåt. På tillbakavägen placerade vi ut en geocache så att de som brukar lägga ut dessa fina ö-cacher ska få något att leta efter också. Efter att ha loggat ytterligare två cacher så paddlade vi Kinda kalan tillbaka till Hovetorp.

Tillbakapaddlingen var helt magisk. Klockan hade passerat åtta på kvällen men fortfarande var det skönt varmt. Det var lugnt och stilla utan puttrande båtar. Vattnet var så spegelblankt att träden speglade sig. Det enda som hördes var det stilla ljudet av våra paddlar. Det går knappt att prata för man vill inte störa tystnaden och man är fullt upptagen av att njuta och insupa stunden och stillheten.

Sånna här eftermiddagar och kvällar får man inte många av, därför var jag tvungen att blogga om det för att kunna minnas länge.

Skolresa och scoutläger

Förra helgen var jag med Martins klass på skolresa till Västervik. De bodde i campingstugor och hade det mest lugnt och stilla. Förutom att de lagade sin egen mat så hade de några få aktiviteter planerade. De klättrade i en höghöjdsbana, åkte linbana och en del av klassen var på äventyrsbadet. De flesta av eleverna var också inne i Västervik och åt pizza en kväll. Jag var lite fundersam innan om det skulle vara för lite aktiviteter för tre dygn, men det blev jättebra till slut. 

Det bästa var nog ändå att de kunde göra lite som de ville. Höghöjdsbanan och linbanan var i stort sett alla med på. Det andra var det några grupper som skippade. En del ville hellre hänga i stugan, spela spel och laga sin egen mat än att ta sig till pizzerian. 

Vi föräldrar bodde i en egen stuga. Vi avlöste varandra så varje förälder stannade 1-2 av de tre nätterna. Föräldrarna behövde nästan inte göra något alls. Vi bara visade att vi fanns och kollade av läget, resten skötte eleverna själva. Skönt, för det kan ju gå hur som helst när man släpper ut 26 stycken 16-åringar på grönbete. 

Denna helgen var det scoutläger. Vårt årliga så kallade kårläger. Just i år var lägret för alla scouter från tre olika scoutkårer (plus några få från en fjärde kår). Lägret körde igång i fredags med 90 scouter. På lördag morgon kom de yngre scouterna, som det räcker med en natt för. Totalt blev vi drygt 180 scouter. 

Min uppgift var, som vanligt, att planera maten. Redan på torsdagen körde jag dit med bilen proppfull med mat och fyllde upp kylskåp, frys och övriga köket. Under helgen har jag hållit ihop matlagningen men haft superbra kökshjälp av olika ledare. 

Vi var på ett kalasfint ställe utanför Kisa som jag inte varit på tidigare. Stor äng att tälta och leka på, ett hus med kök och toaletter, en lada att vara i när det kom en regnskur, en sjö och skog runt omkring. Scouterna har fiskat, gjutit tennsaker, vävt vänskapsband, gjort annat hantverk, badat, lekt medeltidslekar, klättrat, paddlat, täljt och en hel massa annat. 

Efter lägerbålet när de små scouterna kröp in i tälten för att sova så skickades de stora scouterna ut i skogen för en aktivitet. Det gällde att hitta och klara av fyra kontroller för att få ledtrådar till var ledaren M gömde sig. Uppgiften var sedan att hitta M och lotsa honom hem och över mållinjen utan att någon annan grupp kidnappade M. Man kunde alltså antingen hitta M och föra hem honom eller lägga sig i bakhåll för att kidnappa M från någon annan grupp. Det var en uppskattad utmaning. 

Så här års när kalendern är full med sånt här roligt så är det svårt att hinna med att jobba, men det kommer andra veckor när jobbet får högre prioritet igen. Vad vore livet utan att få engagera sig i det som barnen tycker är roligt och som dessutom jag tycker är roligt? Att vara på scouthajk är så trevligt för det är inte bara jobb. Man hinner umgås med en massa härliga människor också, både engagerade vuxna och glada ungdomar. 

Engelska

Först vill jag utfärda en varning för detta skrytinlägg. Om du inte gillar skryt så kan du sluta läsa nu.

Klart man är stolt över sina barn, nästan oavsett vad de tar sig för. Alla har sina begränsningar och förmågor och kan prestera superbra utifrån just deras förutsättningar.

Våra barn råkar ha fått förmågan att de har ganska lätt för sig i skolan. De är inte superbegåvningar, men duktiga. Ibland blir jag så irriterad på när de inte orkar anstränga sig för att ta vara på den där förmågan. Martin har inte varit så värst flitig på att plugga när det tar emot, samtidigt har han en förmåga att suga upp en massa kunskap när den passerar förbi.

Engelska är en sån där sak som Martin har sugit i sig utan att plugga ett enda dugg. Språket fick han från början genom att spela kortspel med text på engelska, tex pokemon och genom att spela datorspel på engelska. Innan han ens började med engelska i skolan kunde han göra sig förstådd och förstå samtal på engelska. Det var säkert inte bra grammatik och han hade väldigt konstigt ordförråd. Från datorspelen visste han namnen på alla metaller och alla vapen. Inte lika användbart i den riktiga världen.

Några år senare började han på Engelska skolan. Det innebär ju att han hör språket stora delar av skoldagen. På fritiden spelar han en massa datorspel med kompisar hemomkring och med kompisar från andra delar av världen. Då blir det ännu fler timmars språkträning per dag.

Engelska skolan är pigga på att ge eleverna möjlighet att delta i olika kunskapstävlingar så väl i teoretiska ämnen som i sport. För ett tag sedan deltog Martin i tävlingen The Big Challenge. Jag vet inte så mycket om tävlingen men det är svenska (eller möjligen skandinaviska) ungdomar som tävlar i språkkunskap, men det ingår även geograf i och kultur från engelskspråkiga länder.

Häromdagen kom Martin hem och berättade sitt resultat. Jag har inte riktigt kunnat smälta det än. Han var bäst på skolan, bäst i Östergötland och 4:a i Sverige. Jag är mycket imponerad, då jag själv nätt och jämnt fick godkänt betyg i engelska när jag gick i skolan.

Långhelg med lite av varje

En långhelg kom och gick! Det är gott om långhelger nu på våren och det är ju skönt. Särskilt när det bästa vädret prickar helgen.

Under helgen rörde jag mig hemomkring och gjorde lite av varje. Torsdagen var jag på spelkonventet Lincon och spelade brädspel nästan hela dagen. Kul att spela och att träffa sina barn där de trivs som bäst. Martin och Henrik tillbringade resten av helgen också på Lincon, men jag tyckte att det räckte med en dag.

Fredagen blev en bra dag ihop med mina föräldrar. Det blev både en promenad, god mat och en tillklippt och halvsydd tunika. Senare under helgen sydde jag färdigt resten så i söndags kunde jag inviga tunikan. Mycket nöjd med resultatet!

Under helgen loggade jag också några geocacher. Mannen var iväg med bilen så det blev cacher inom cykelavstånd. En bra anledning att komma ut på en cykeltur.

Mycket bra som hände under helgen men det jag är mest nöjd med är nog ändå att jag äntligen kom till skott och städade omkring och på sybordet. Jag lade upp ett par byxor och två tröjor och lagade ett par jeans. Dessutom plockade jag undan och dammade. Bra att ha betat av de där snabbfixade sakerna som ändå blir liggande. Eftersom jag ser sybordet varje gång jag går till sängen så kan jag njuta av det nystädade många gånger.

Bönor och kikärtor

Jag har nästan helt slutat använda kokböcker i pappersformat. Allt finns ju att hitta på google. Det är bara att googla "sparris koka", "gratäng broccoli pasta", "tomatsås röda linser" eller vad man nu har hemma.
Det enda tråkiga med detta är att det kan vara svårt att hitta tillbaka till det där receptet som blev så bra. Då gäller det att fundera igenom vad rätten innehöll och googla på det. Förhoppningsvis känner jag igen receptet när jag hittar det igen.

Ett annat bra sätt är att blogga om det. Då kan jag googla "camillas tankar citrondricka" och så hittar jag lätt tillbaka. Just därför tänkte jag nu blogga om det jag gjorde i morse.

Jag började i går kväll med att lägga kidneybönor och kikärtor i blöt över natten. Samtidigt som jag kokade frukostgröten så satte jag på kidneybönor och kikärtor. Strax efter frukost var de alltså färdiga. Varje gång som jag kokar kidneybönor så passar jag på att marinera en del av de varma bönorna. Smidigt att ha i kylskåpet för de håller i flera dagar.

De senaste gångerna har jag använt det här receptet på marinerade kidneybönor:
0,5 dl olja
5 msk balsamvinäger
1 msk tomatpuré
0,5 tsk paprikakrydda
1 klyfta vitlök
svartpeppar
salt

Bara att blanda ihop och hälla i de varma bönorna. Sedan kan det ätas efter nån timme, eller efter några dagar. Gott att ha i en sallad eller som tillbehör.

Idag provade jag också att marinera kikärtor. Då följde jag ungefär det här receptet. Vi får se om det blir gott.

Inhopp som inspektör

Inom scouterna är knivbevis och yxbevis viktiga. Det är ett märke som scouterna tränar inför, både praktiskt men också i reglerna runt användningen av kniv och yxa. Det är viktigt att lära sig att det är ett verktyg och att man ska hantera det med försiktighet.

I gruppen med scouter 11-12 år så har de tränat på detta ett tag nu. 11-åringarna har tränat inför knivbeviset och 12-åringarna har tränat inför yxbeviset. I går var det dags för inspektion. För att göra det lite extra allvarligt så frågade ledarna om jag ville ställa upp som inspektör.

Jag satt i skogskanten och pratade med en scout i taget. Alla var jätteduktiga och tog det på allvar. Många hade verkligen läst på och rabblade knivens delar, lite förhållningsregler och annat som ett rinnande vatten. Det tog bara några minuter per scout så under scoutmötet på 1,5 timme hann alla scouter visa sina kunskaper. När den 26 scouten kom så kändes det som att jag hade hört detta förut...

Parallelt körde scouterna olika 5-kampsgrenar så som vattentransport utan slang, stockslalom, äta kex och vissla, kasta stövel och några grenar till.
Mötet avslutades med att alla nöjda scouter fick sina nya märken.