måndag 31 augusti 2015

Kanothajk med Äventyrarscouter

I helgen som gick var jag och Martin på scouthajk. Vi var tio scouter och fyra ledare som paddlade kanot. Det började lite struligt med ett nyckelskåp som inte ville öppna sig trots att vi hade rätt kod. Det slutade att vi, med ägarens hjälp, öppnade kanotförrådet med skruvmejsel och kofot. En liten stund senare kom vi iväg. 

Vi hade parkerat en släpvagn med lite packning och mat där vi tänkte sova för natten. Samtidigt var vi osäkra på om vi skulle kunna ta oss ända dit. Det är svårt att veta hur lång stäcka det blir och hur fort man paddlar. Första biten paddlade vi utmed kanten på en sjö. Om det blåste mycket skulle vi behöva följa kanten precis och var det lugnare så kunde vi snedda över några vikar.
Det gick bra att paddla och vi avverkade en bit före lunch. Vid en badplats tog vi lunchpaus och stekte färdig pyttipanna. Lättlagat och alla var nöjda. Några gånger under dagen flyttade vi om i kanoterna för att få jämn fart mellan de 7 kanoterna. Vissa var starkare och hade bättre paddelteknik än andra så det gjorde stor skillnad vilka som paddlade ihop. Det går ju inte fortare än långsamaste kanoten.
Vid fyratiden på eftermiddagen kom vi fram till lägerplatsen. Det var skönt att ha gott om tid att hämta packningen i släpvagnen, sätta upp vindskydd och laga kvällsmat. Då hann vi även med att bada, tälja, slappa i solen, elda (för att det är kul) och leka med pinnar. Vad är det med grabbar och pinnar? Släpper man ut nästan vilken kille som helst i skogen så hittar de snart en pinne som blir svärd eller fäktningsvärja. Så fungerar i alla fall Martin och under helgen så verkade det gälla även många av de andra 13-14-åringarna.
Det var en fantastisk natt; vindstilla och fullmåne. Jag sov riktigt gott!
På morgonen kom det några regnskurar, men lagom tills vi hade ätit frukost och skulle packa ihop det sista så slutade regnet. Resten av söndagen var det sol och nästan ingen vind. Vi tog ett par bensträckare då vi fyllde på med dricka, skorpor och choklad. Lagom till lunch var vi tillbaka vid startplatsen. Då lagade några lunch medan vi andra packade in kanoterna.
Hajken avslutades med lunch i solen på bryggan. Sämre kan man ha det!

Hemtransport, lämna tillbaka de två kanoterna vi hade med på taket, diska stormkök och hänga vindskydd på tork. Strax före tre var jag hemma. Härligt att vara ute men det är också skönt att ha några timmar kvar av söndagen när man kommer hem.

Innan hajken var jag lite fundersam över om jag skulle tycka att det var tråkigt och tungt att paddla kanadensare efter att bara ha paddlat kajak i ett par år. Så var det inte alls. Det var trevligt och fungerade kalasbra. En stor fördel med kanadensarna är att de tål en hel del omild behandling. En förutsättning för att det ska gå bra är också att det inte blåser för mycket. Vi hade ganska tur där. Det var bara en liten bit varje dag som vi verkligen hade blåst och då var det rak motvind, vilket är mycket bättre än sidvind.

Jag försöker dra ner på mitt ansvar i att ta hand om en scoutavdelning. Däremot är det väldigt mysigt att vara ute på hajk med de halvstora scouterna. Det var ett härligt gäng, både scouter och ledare, som fungerade bra ihop.

1 kommentar:

Trillingnöten sa...

Vad roligt det ser ut!!