En del köksredskap är väldigt bra att ha trots att de bara används en eller två gånger om året. Tänk till exempel på hur det skulle gå att baka pepparkakor utan pepparkaksformar. Hur skulle det gå att göra saft utan en silduk? Hur skulle det gå att servera julskinkan utan mitt handmålade skinkfat? Ok, det skulle kanske gå men fatet hör liksom till.
Och hur skulle det gå att kärna ur körsbär utan en urkärnare?
Idag har vi plockat ner en liten bråkdel av körsbären på vårt stora körsbärsträd. Det är moreller, det vill säga stora svarta körsbär. Supergoda!
På hälften av det vi plockade gjorde jag sylt och en hel del åkte in i frysen för att kunna bli kräm i vinter. En liten del blev kräm till kvällsmaten.
Idag blev det Mannen som skulle koka kräm. Han fick ju ingen vidare hjälp av mig :-)
- Hur mycket vatten tar du?
- En skvätt.
- Hur mycket potatismjöl ska det vara?
- Tills den blir lagom tjock.
- Hur länge ska den koka?
- Tills den är färdig.
Solklara instruktioner!
När jag lagar mat slår jag ofta upp ett recept men sen gör jag lite som det blir i alla fall. När det gäller krämen så slår jag inte ens upp ett recept. Jag gör lite så att det blir lagom. Det där måste vara något släktdrag för häromdagen försökte min mamma påstå att hon följt ett recept. Pappa bara skrattade och sa: "Försök inte med det. Du följer väl aldrig några recept."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Lika solklara instruktioner som man fick av mamma när man frågade hur hon gjort något. Standardsvaret var: "På en höft, sisådär."
:) Jag ler. Ett underbart inlägg som fick mig att skratta på så många plan :)
Skicka en kommentar