Jag får inte ha mina vågar i fred

Det började med att köksvågen ständigt var upptagen. Den fanns mer på övervåningen än i köket. Jag fick nu en ny köksvåg i julklapp och skänkte då bort den gamla till en lycklig mottagare.

Nu ser min badrumsvåg (som står i klädkammaren) ut så här. Inte lätt att väga sig på den vågen, eller så får man väga sig ihop med allt det andra som just väger sig.

Det är alltså Martin som är vågockupant här i huset. Han tycker att det är jättespännande att se vad saker väger. Det är också spännande att se vad saker väger ihop. Ibland staplas så många plastdjur som bara går på köksvågen för att se vad de väger tillsammans. Och just nu väger sig alltså en rejäl samling leksaker på min badrumsvåg.

Jag tänkte att jag behöver hålla lite koll på vikten nu när jag är så dålig på att träna. För träna hade jag behövt. I går klättrade vi klättervägg med scouterna. Det gick jättebra och dom hade roligt. Många kom hela vägen upp, som är 8-9 meter. Det är dottern som klättrar på bilden.

Jag kom inte riktigt så långt upp, men det var spännande att prova. Aj, aj, aj vilka armmuskler jag inte har... I dag talar dom om att dom finns och att dom borde ha tränats mer. Att man kan få träningsverk av bara några minuters klättrande.